Den här avhandlingen är förankrad i förbättringsvetenskapen, forskningsområdet om förbättring. Förbättringsvetenskap (improvement science), är en pragmatisk vetenskap som beskriver och utforskar kontinuerlig kvalitetsförbättring i verkliga sammanhang. ”System of profound knowledge” är grundpelare inom förbättringsvetenskapen. ”System of profound knowledge” utvecklades av Deming och omfattar fyra set av teorier av stor vikt för att utveckla kvalitet i organisationer; ”Kunskap om variation”, ”Psykologi”, ”Kunskapsbildning” och ”Systemtänkande” (Deming, 2000). Genom mätningar som leder till kunskap om variation kan kvalitetsförbättring ledas på ett insiktsfullt sätt. Den här avhandlingen lyfter dock fram att den traditionella betoningen på operationaliserade kvantitativa mätetal riskerar att skymma kvalitativa och mer svårfångade resultat som kontinuerlig kvalitetsförbättring också kan leda till. På det sättet adresserar avhandlingen behovet att bredda forskningsområdet improvement science genom att inkludera kunskaper som utvecklats efter Demings tid.
Forskning har visat att det är fördelaktigt att de som utför förändringar har något gemensamt, eller ”delat”. Det förbättrar t.ex. kommunikation och koordination. Det finns många begrepp för ”delat”, t.ex. delade kognitioner, förståelser, kunskaper, tolkningar och referensramar. Trots mångfalden av begrepp och vetenskapliga studier har ”delat” huvudsakligen beskrivits som en förutsättning, och inte som ett resultat av kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete. I den här avhandlingen är utgångspunkten att ”delat” kan vara ett resultat av kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete och ”Expressions of shared interpretations” (uttryck av delad tolkning) används som ett övergripande begrepp.
Syftet med avhandlingen är att utforska ”Expressions of shared interpretations” som resultat av kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete. Detta studeras ur perspektivet kliniska mikrosystem och individer inom vård- och omsorgsprofessioner. Kliniska mikrosystem är den minsta värdeskapande enheten, den lokala miljö där medarbetare ger vård och omsorg samt genomför kontinuerligt förbättringsarbete. Avhandlingen har
en kvalitativ ansats och består av fyra artiklar, baserade på tre studier. Den empiriska kontexten är vård- och omsorgsorganisationer (sjukhuskliniker i landsting/regioner samt kommunala äldreboenden), som ger vård och omsorg. Semi-strukturerade intervjuer är en gemensam datainsamlingsmetod i de tre studierna och sammanlagt har 47 intervjuer genomförts. Tre olika metoder, kvalitativ innehållsanalys, tematisk analys och riktad innehållsanalys används för att analysera data. För att undersöka förändringar över tid görs jämförande analyser av teman och kategorierna mellan åren. Fyra olika teoretiska ramverk används; Teamkognitioner (papper 1), sensemaking teori (papper 2), kognitiva skiften (papper 3) och programteori (Papper 4).
Ett teoretiskt bidrag i papper 1 är att de fyra teamkognitioner för empowerment som Kirkman och Rosen (1999) visat på kan kompletteras med en femte teamkognition; identitet. Den kognitionen lyfter fram känslan av att tillhöra ett mikrosystem och känslan av gemenskap. En profil med vilken kliniska mikrosystem kan skatta sitt eget agerande kring empowerment presenteras också. Papper 2 beskriver förändrings agenters meningsskapande av att sprida ett nationellt kvalitetsregister (Senior alert). Det teoretiska bidraget är att prospektivt meningsskapande beskrivs. Papper 3 bygger vidare på papper 2, men utgår ifrån en annan teoretisk referensram; kognitiva skiften (Foldy, Goldman, & Ospina, 2008). Ett teoretiskt bidrag är att ytterligare ett sakrelaterat kognitivt skifte introduceras; det resultatrelaterade kognitiva skiftet (the Outcome related cognitive shift). Det kognitiva skiftet handlar om att deltagarna förändrar sin syn på konsekvenserna av sitt arbete.
I papper 4 är ett teoretiskt bidrag att programteorier beskrivs som emergenta och dynamiska fenomen som behöver studeras utifrån flera intressenters perspektiv.
Med stöd i en riktad innehållsanalys görs en meta-analys av de resultat som presenteras i papprena. Analysen visar att ”Expressions of shared interpretations” utvecklas som ett resultat av kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete. Med grund i meta-analysen föreslås en allmän programteori för kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete inom vård och äldreomsorg. Programteorin belyser hur ”Expressions of shared interpretations” utvecklas som ett resultat av kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete, hur de delade tolkningarna förändras över tid
och hur de påverkar det fortgående kvalitetsförbättringsarbetet. Den allmänna programteorin innehåller det välkända förbättringsverktyget PDSA cykeln och beskriver den komplexa, sammanlänkade och kontinuerliga utvecklingen av ”Expressions of shared interpretations”. Programteorin visar också hur de gemensamma tolkningarna ger dem som genomför kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete drivkraft att genomföra kommande PDSA cykler, samt hur meningsskapande är en central aktivitet.
Kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete inom sjukvård präglas av en pragmatisk “bara gör det" attityd, men i den här avhandlingen betonas eftertänksamhet. Befintliga förbättringsverktyg stödjer samarbete, kreativitet och analys av kritiska aspekter av den verksamhet som ska förbättras, men användarna får inte automatiskt en fördjupad förståelse för förbättringen som sådan; hur den är designad, fungerar eller vilka förutsättningar den har. Till stöd för fördjupad förståelse lyfts därför ett antal praktiska implikationer fram i avhandlingen.
De som ska genomföra kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete behöver komplettera kvalitetsverktygen med en undersökande och nyfiken hållning. Det är dock svårt att upptäcka egna för givet tagna antaganden, varför eftertänksamma dialoger kring det kontinuerliga kvalitetsförbättringsarbetet lyfts fram i avhandlingen. Ledare kan stötta dessa dialoger genom att vara nyfikna frågeställare och Förbättringsmodellen (Langley et al., 2009) föreslås kompletteras med en fjärde fråga: Vilka är våra antaganden? Den kompletterande frågan pekar på behovet att vara eftertänksam och reflekterande i alla steg av kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete, och inte bara i analysen av det aktuella problemet. Avhandlingen lyfter fram kontinuerliga kvalitetsförbättringsarbeten som kraftfulla åtgärder som kan påverka kliniska resultat, det förebyggande arbetet och patientsäkerheten. Dessutom kan de leda till ”Expressions of shared interpretations”, kvalitativa och mer svårfångade resultat. Den här typen av resultat kan påverka hur de som genomför kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete ser på sig själva, på sitt arbete, på syftet med arbetsuppgifterna och hur de ser på de patienter och äldre de arbetar för. Därför bör kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete inte initieras eller drivas instrumentellt.
References
Aboelela, S.W., Larson, E., Bakken, S., Carrasquillo, O., Formicola, A., Glied, S.A., Haas, J., & Gebbie, K. M. (2007). Defining
interdisciplinary research: Conclusions from a critical review of the literature. Health Services Research, 421(1 Pt 1), 329–346.
Alvesson, M., & Sandberg, J. (2011). Generating research questions through problematisation. Academy of Management Review. 36(2), 247–271.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion:
vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2. ed., in Swedish). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, A-C (2013). Quality Improvement in Healthcare: Experiences from a Swedish County Council Initiative. (Doctoral thesis,
Linköping University, Linköping).
Andersson Gäre, B., & Neuhauser, D. (2007). The healthcare quality journey of Jonkoping County Council, Sweden. Quality Management in Health Care, 16(1), 2–9.
Anell, A. (2005). Swedish healthcare under pressure. Health Economics, 14(S1), S237–S254.
Antony, J. (2004). Six Sigma in the UK service organizations: Results from a pilot survey. Managerial Auditing Journal, 19(8), 1006– 1013.
Argyris, C. (1976). Single-loop and double-loop models in research on decision making. Administrative Science Quarterly, 21(3), 363–375. Argyris, C. (2003). A life full of learning. Organization Studies, 24(7),
Balogun, J., & Johnson, G. (2005). From intended strategies to unintended outcomes: The impact of change recipient sensemaking.
Organization Studies, 26(11), 1573–1601.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: the exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman.
Barrett, F. J., Thomas, G. F., & Hocevar, S. P. (1995). The central role of discourse in large scale change: A social construction perspective. The Journal of Applied Behavioral Science, 31(3), 352–352. Bartunek, J. M. (1984). Changing interpretive schemes and organizational
restructuring: The example of a religious order. Administrative Science Quarterly, 29(3), 355–372.
Bartunek, J.M., Rousseau, D. M., Rudolph, J. W., & DePalma, J. A. (2006). On the receiving end: Sensemaking, emotion, and assessments of an organizational change initiated by others. The Journal of Applied Behavioral Science, 42(2), 182–206.
Batalden, M., Batalden, P., Margolis, P., Seid, M., Armstrong, G., Opipari- Arrigan, L., & Hartung, H. (2015). Coproduction of healthcare service. BMJ Quality & Safety, 25(7), 509–517.
Batalden, P. B., & Davidoff, F. (2007). What is quality improvement and how can it transform healthcare? BMJ Quality & Safety, 16(1), 2–3. Bate, P., Mendel, P., & Robert, G. (2008). Organizing for quality: The
improvement journeys of leading hospitals in Europe and in the United States. Oxford: Radcliffe.
Battilana, J., Gilmartin, M., Sengul. M., Pache, A. C., & Alexander, J. A. (2010). Leadership competencies for implementing planned organizational change. The Leadership Quarterly, 21(3), 422–438. Berelson, B. (1952). Content analysis in communication research.
Glencoe, Ill.: Free Press.
Berger, P., & Luckmann, T. (1967). The social construction of reality: a treatise in the sociology of Knowledge. London: Allen Lane Penguin.
Bergman, B., Hellström, A., Lifvergren, S., & Gustavsson, S. M. (2015). An Emerging Science of Improvement in Healthcare. Quality Engineering, 27(1), 17–34.
Bergman, B., & Klefsjö, B. (2010). Quality from customer needs to customer satisfaction (3. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Bevan, H., Robert, G., Bate, P., Maher, L., & Wells, J. (2007). Using a Design Approach to Assist Large-Scale Organizational Change: “10 High Impact Changes” to Improve the National Health Service in England. The Journal of Applied Behavioral Science, 43(1), 135– 152.
Bhuiyan, N., & Baghel, A. (2005). An overview of continuous
improvement: from the past to the present. Management Decision, 43(5/6), 761–771.
Blomqvist, P. (2007). Sjukvårdens styrning och organization. In P. Blomqvist (Ed.), Vem styr vården? Organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård (p. 11–50, in Swedish). Stockholm: SNS Förlag.
Blumenthal, D., & Kilo, C. M. (1998). A report card on continuous quality improvement. Milbank Quarterly, 76(4), 625–648.
Bodenheimer, T., Bojestig, M., & Henriks, G. (2007). Making system wide improvements in healthcare: Lessons from Jonkoping County, Sweden. Quality Management in Health Care, 16(1), 10–15. Bojestig, M. (2016). Quality registries in management. In G. Jacobsson
Ekman, A. Nordin & B. Lindahl (Eds.), National Quality Registries in Swedish Health Care (p. 68–75). Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.
Burström, Lena. (2014). Patient Safety in the Emergency Department: Culture, Waiting, and Outcomes of Efficiency and Quality (Doctoral thesis, Uppsala University, Uppsala).
Calhoun, C. & Marrett, C. (2008). Foreword. In F. Kessel, P. Rosenfield, N. Andersson (Eds.), Interdisciplinary research: Case studies from health and social science (p. xx1–xx111). Oxford: Oxford
University.
Cannon-Bowers, J. A., & Salas, E. (2001). Reflections on shared cognition. Journal of Organizational Behavior, 22(2), 195–202.
Carlhed, R., Bojestig, M., Wallentin, L., Lindström, G., Peterson, A., Åberg, C. & Lindahl, B. for the QUICC study group Uppsala and Eksjö Sweden. (2006). Improved adherence to Swedish national guidelines for acute myocardial infarction: the Quality Improvement in Coronary Care (QUICC) study. American Heart Journal, 152(6), 1175–1181.
Colville, I., Pye, A., Brown., & Andrew. D. (2016). Sensemaking
processes and Weickarious learning. Management Learning, 47(1), 3–13.
Conger, J. A., & Kanungo, R. N. (1988). The empowerment process: Integrating theory and practice. Academy of Management Review, 13(3), 471–482.
Council for International Organizations of Medical Sciences CIOMS (2002). Ethical Guidelines for Biomedical Research Involving Human Subjects. Geneva: CIOMS.
Creswell, J. W. (2013). Qualitative inquiry & Research design. Choosing among five approaches (3. ed.). London: Sage.
Daft, R. L., & Weick, K. E. (1984). Toward a model of organizations as interpretation systems. Academy of Management Review, 9(2), 284– 295.
Davidoff, F., Dixon-Woods, M., Leviton, L., & Michie, S. (2015). Demystifying theory and its use in improvement. BMJ Quality &
Safety, 24, 228–238.
Davies, P., Walker, A. E., & Grimshaw, J. M. (2010). A systematic review of the use of theory in the design of guideline dissemination and implementation strategies and interpretation of the results of rigorous evaluations. Implement Science, 5(14). Doi: 10.1186/1748‐ 5908‐5‐14
Deming, W. E. (2000). The new economics: for industry, government, education (2. ed.). Cambridge: MIT Press.
Denzin, N. K. & Lincoln, Y. S. (2011). Introduction: The discipline and practice of qualitative research. In N. K. Lincoln & Y. S. Lincoln (4., [rewritten and enlarged] ed., p. 1–20), The Sage Handbook of Qualitative Research. Thousand Oaks, CA: Sage.
de Souza, L. B., & Pidd, M. (2011). Exploring the barriers to lean healthcare implementation. Public Money & Management, 31(1), 59–99.
Dixon-Woods, M., Bosk, C, L., Aveling, E., Goeschel, C, A., & Provonost, P, J. (2011). Explaining Michigan: Developing an Ex Post Theory of a Quality Improvement Program. Milbank Quarterly, 89(2), 167– 205.
Donnellon, A., Gray, B., & Bougon, M. G. (1986). Communication, Meaning, and Organized Action. Administrative Science Quarterly, 31(1), 43–55.
Dubois, A., & Gadde, L-E. (2002). Systematic combining: an abductive approach to case research. Journal of Business Research, 55(7), 553–560.
Dwyer, G., & Hardy, C. (2016). We have not lived long enough:
Sensemaking and learning from bushfire in Australia. Management Learning, 47(1), 45–64.
Edvinsson, J., Rahm, M., Trinks. A., & Höglund, P. J. (2015). Senior alert: A Quality Registry to Support a Standardized, Structured, and
Systematic Preventive Care Process for Older Adults. Quality Management in Healthcare, 24(2), 96–101.
Eisenhart, M. (2009). Generalization from qualitative inquiry. In K. Ercikan & W. M. Roth (Eds.), Generalizing from educational research. Beyond qualitative and quantitative polarization (p. 51– 66). New York: Routledge.
Eldh, A., Fredriksson, M., Halford, C., Wallin, L., Dahlström, T., Vengberg, S., & Winblad, U. (2014). Facilitators and barriers to applying a national quality registry for quality improvement in stroke care. BMC Health Services Research, 14(1). Doi: 10.1186/1472-6963-14-354
Elg, M., Palmberg Broryd, K., & Kollberg, B., (2013). Performance measurement to drive improvements in healthcare practice. International Journal of Operations & Production Management, 33(11/12), 1623–1651.
Emilsson, L., Lindahl, B., Köster, M., Lambe, M., & Ludvigsson, J. F. (2015). Review of 103 Swedish Healthcare Quality Registries. Journal of Internal Medicine, 227(1), 94–136.
Espinosa, J. A., Lerch, F. J & Kraut, R. E. (2004). Explicit vs. Implicit Coordination Mechanisms and Task Dependencies: One Size Does Not Fit All. In E. Salas & S. M. Fiore (Eds.), Team cognition. Understanding the factors that drive process and performance (p. 107-130). Washington, DC: American Psychological Association. Espinosa, J. A., Slaughter, S. A., Kraut, R. E., & Herbsleb, J. D. (2007).
Team knowledge and coordination in geographically distributed software development. Journal of Management Information Systems, 24(1), 135–169.
Ferlie, E. B., & Shortell, S. M. (2001). Improving the quality of healthcare in the United Kingdom and the United States: A framework for change. Milbank Quarterly, 79(2), 281–315.
Flyvbjerg, B. (2006). Five misunderstandings about case-study research. Qualitative Inquiry, 12(2), 219–245.
Foldy, E. G, Goldman, L., & Ospina S. (2008). Sensegiving and the role of cognitive shifts in the work of leadership. Leadership Quarterly, 19(5), 514–529.
Gioia, D. A., & Chittipeddi, K. (1991). Sensemaking and sensegiving in strategic change initiation. Strategic Management Journal, 12(6), 433–448.
Gioia, D. A., Corley, K. G., & Fabbri, T. (2002). Revising the past (while thinking in the future perfect tense). Journal of Organizational Change Management, 15(6), 622–634.
Gioia, D. A., & Mehra, A. (1996). Book review, Sensemaking in
organisations by Karl. E. Weick. Academy of Management Review, 21(4), 1226–1230.
Gioia, D. A., & Poole, P. P. (1984). Scripts in organizational behaviour. Academy of Management Review, 9(3), 449–459.
Gort, M., Broekhuis, M., & Regts, G. (2013). How teams use indicators for quality improvement–A multiple-case study on the use of multiple indicators in multidisciplinary breast cancer teams. Social Science & Medicine, 96, 69–77.
Grol, R. P. T. M., Bosch, M. C., Hulscher, M. E. J. L, Eccles, M. P., & Wensing, M. (2007). Planning and studying improvement in patient care: the use of theoretical perspectives. Milbank Quarterly, 85(1), 93–138.
Gustavsson, S. (2016). Patient involvement in quality improvement. (Doctoral thesis, Chalmers University of Technology, Gothenburg). Hacking, I. (2000). Social konstruktion av vad? (B. Hansson, Trans.).
Stockholm: Thales.
Halkier, B. (2011). Methodological practicalities in analytical generalization. Qualitative Inquiry, 17(9), 787–797.
Halling, S., & Lawrence, C. (1999). Social constructionism: Homogenizing the world, negating embodied experience. Journal of Theoretical and Philosophical Psychology, 19(1), 78–89.
Harris, S. B., Green, M. E., Brown, J. B., Roberts, S., Russell, G., Fournie, M., Webster-Bogaert, S., Paquette-Warren, J., Kotecha, J., & Han, H. (2015). Impact of a quality improvement program on primary healthcare in Canada: A mixed-method evaluation. Health Policy, 119(4), 405–416.
Heidegger, M. (1992). Vara och tid (J. Jakobsson, Trans.). Göteborg: Daidalos.
Hsieh, H., & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277–1288. Höög, E. (2014). Navigera i ständing förändring. Facilitering av
utvecklingsarbete inom vård och omsorg [In Swedish]. (Doctoral thesis, Umeå University, Umeå).
Irvine, D. M., Leatt, P., Evans, M. G., & Baker, G. R. (2000). The behavioural outcomes of quality improvement teams: the role of team success and team identification. Health Services Management Research, 13(2), 78–89.
Iveroth, E., & Hallencreutz, J. (2016). Effective organizational change. New York: Routledge.
Johnson, T. E., Lee Y., Lee, M., O´Connor, D. B., Khalil, M. K., & Huang, X. (2007). Measuring Sharedness of Team-Related Knowledge: Design and Validation of a Shared Mental Model Instrument. Human Resource Development International, 10(4), 437–454. Jönköping University. (2017). Allmän studieplan för Utbildning på
forskarnivå i Hälsa och vårdvetenskap inom Forksarskolan Hälsa och Välfärd [In Swedish]. Retrieved 2017-03-21 from
http://ju.se/download/18.aa15ce61536eddc3972b3ed/145831620058 3/Studieplan+Hälsa+och+Vårdvetenskap.pdf
Kaelin, E. F. (1988). Heidegger's Being and Time: A reading for readers. Florida: University Press of Florida.
Kirkman, B. L., & Rosen, B. (1999). Beyond self-management: The antecedents and consequences of team-empowerment. Academy of Management Journal, 42(1), 58–74.
Klimoski, R., & Mohammed, S. (1994). Team mental model: Construct or metaphor? Journal of Management, 20(2), 403–437.
Koetsier, A., Van der Veer, S. N., Jager, K. J., Peek, N., & De Keizer, N. F. (2012). Control charts in healthcare quality improvement - A Systematic Review on Adherence to Methodological Criteria. Methods of Information in Medicine, 51(3), 189–198.
Kollberg, B. (2007). Performance measurement systems in Swedish healthcare services. (Doctoral thesis, Linköping University, Linköping).
Kollberg, B., Dahlgaard, J. J., & Brehmer, P. O. (2007). Measuring lean initiatives in healthcare services: issues and findings. International Journal of Productivity and Performance Management, 56(1), 7–24. Kotecha, J., Brown, J. B., Han, H., Harris, S. B., Green, M., Russell, G.,
Roberts, S., Webster-Bogaert, S., Fournie, M., & Thind, A. (2015). Influence of a quality improvement learning collaborative program on team functioning in primary healthcare. Families, Systems, & Health, 33(3), 222–230.
Langan-Fox, J., Anglim, J., & Wilson, John R. (2004). Mental models, team mental models, and performance: Process, development, and future directions. Human Factors and Ergonomics in Manufacturing & Service Industries, 14(3), 331–352.
Langfield-Smith, K. (1992). Exploring the need for a shared cognitive map. Journal of Management Studies, 29(3), 349–368.
Langley, G. J., Moen, R., Nolan, K. M., Nolan, Thomas, W., Norman, C. L., & Provost, L. P. (2009). The improvement guide: a practical approach to enhancing organizational performance (2. ed.). San Francisco: Jossey-Bass.
Laohavichien, T., Fredendall, L. D., & Cantrell, R. S. (2009). The effects of transformational and transactional leadership on quality
improvement. The Quality Management Journal, 16(2), 7–24. LeBrasseur, R., Whissell, R., & Ojha, A. (2002). Organisational learning,
transformational leadership and implementation of continuous quality improvement in Canadian hospitals. Australian Journal of Management, 27(2), 141–162.
Levay, C., & Waks, C. (2009). Professions and the pursuit of transparency in healthcare: two cases of soft autonomy. Organization Studies, 30(05), 509–527.
Levesque, L. L., Wilson, J. M., & Wholey, D. R. (2001). Cognitive Divergence and shared mental models in software development project teams. Journal of Organizational Behavior, 22(2), 135–144. Lifvergren, S. (2013). Quality improvement in healthcare experiences from
two longitudinal case studies using an action research approach. (Doctoral thesis, Chalmers University of Technology, Gothenburg). Lifvergren, S., Gremyr, I., Hellström, A., Chakhunashvili, A., & Bergman,
B. (2010). Lessons from Sweden’s first large-scale implementation of Six Sigma in healthcare. Operations Management Research, 3(3), 117–128.
Lincoln, Y., & Guba, E. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills: Sage. Lindahl, B. (2016). Research using quality registries. In: G. Jacobsson
Ekman., A, Nordin., & B, Lindahl (Eds.), National Quality Registries in Swedish Health Care (p. 76–89). Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Lucas, B., & Buckley, T. (2009). Leadership for quality improvement-what does it really take? International Journal of Leadership in Public Services, 5(1), 37–46.
Lyles, M. A., & Schwenk, C. R. (1992). Top management, strategy and organizational knowledge structures. Journal of Management Studies, 29(2), 155–174.
Maitlis, S., & Lawrence, T. B. (2007). Triggers and enablers of sensegiving in organizations. Academy of Management Journal, 50(1), 57–84.
Marshall, M., Pronovost, P., & Dixon-Woods, M. (2013). Promotion of improvement as a science. The Lancet, 381(9864), 419–421. Marton, F., Wen, Q., & Wong, K. C. (2005). ‘Read a hundred times and
the meaning will appear...’ Changes in Chinese University students’ views of the temporal structure of learning. Higher Education, 49(3), 291–318.
Mathieu, J. E., Heffner, T. S., Goodwin, G. F., Salas, E., & Cannon- Bowers, J. A. (2000). The influence of shared mental models on team process and performance. Journal of Applied Psychology, 85(2), 273–283.
McLaughlin, C. P., & Kaluzny, A. D. (2004). Defining Total Quality Management/Continuous Quality Improvement. In C. P. McLaughlin & A. D. Kaluzny (Eds.), Continuous quality
improvement in healthcare theory, implementation, and applications (p. 3–10). Gaithersburg: Aspen Publishers.
Mohammed, S., Ferzandi, L., & Hamilton, K. (2010). Metaphor no more: A 15-Year Review of the team mental model construct. Journal of Management, 36(4), 876–910.
Morgan, D. L. (1993). Qualitative Content Analysis: A guide to paths not taken. Qualitative Health Research, 3(112), 112–121.
Nelson, E. C., Batalden, P. B., & Godfrey, M. M. (2007). Quality by design: A clinical microsystems approach. San Francisco: Jossey- Bass.
Nelson, E. C., Batalden, P. B., Mohr, J. J., Godfrey, M.M., Headrick, L. A., & Wasson, J. H. (2002). Microsystems in healthcare: Part 1. Learning from high performing front-line clinical units. Joint Commission Journal on Quality and Patient Safety, 28(9), 472–493.
Nielsen Aagaard, K., & Svensson, L. (2006). Action research and interactive research. In L. Svensson & K. Aagaard Nielsen (Eds.), Action and Interactive research. Beyond practice and theory (p. 13– 44). Maastricht: Shaker Publishing.
Norman, A., & Fritzén, L. (2012). “Money talks. En kritisk diskursanalys av samtal om förbättringar i hälso och sjukvård” [In Swedish]. Utbildning & Demokrati, 21(2), 103–124.
Nyström, M. E., Strehlenert, H., Hansson, J., & Hasson, H. (2014). Strategies to facilitate implementation and sustainability of large system transformations: a case study of a national program for improving quality of care for elderly people. BMC Health Services Research, 14(401). Doi: 10.1186/1472-6963-14-401.
Olsson, L‐E., Jakobsson Ung, E., Swedberg, K., & Ekman, I. (2013). Efficacy of person‐centred care as an intervention in controlled trials –a systematic review. Journal of Clinical Nursing, 22(3-4), 456– 465.
O'Neill, S. M., Hempel, S., Lim, Y. W., Danz, M. S., Foy, R., Suttorp, M. J., Shekelle, P. G., & Rubenstein, L. V. (2011). Identifying
continuous quality improvement publications: what makes an improvement intervention “CQI”? BMJ Quality & Safety, 20(12), 1011–1019.
Orlikowski, W. J., & Hofman, J. D. (1997). An Improvisational model for change management: The case of groupware technologies. Sloan Management Review, 38(2), 11–21.
Parry, G., Mate, K., Perla, R., & Provost, L. (2013). Correspondence, Promotion of improvement as a science. The Lancet, 381(9881), 1902–1903.
Patton, M. Q. (1999). Enhancing the quality and credibility of qualitative analysis. Health Services Research, 34(5Pt2), 1189–1208.
Perla, R. J., Provost, L. P., & Parry, G. J. (2013). Seven propositions of the science of improvement: exploring foundations. Quality
Peterson, A. (2015). Learning and understanding for quality improvement under different conditions - An analysis of quality registry-based collaboratives in acute and chronic care. (Doctoral thesis, Jönköping University, Jönköping).
Peterson, A., Carlhed, R., Lindahl, B., Lindström, G., Åberg, C, Andersson Gäre, B., & Bojestig, M. (2007). Improving Guideline Adherence Through Intensive Quality Improvement and the Use of a National Quality Register in Sweden for Acute Myocardial Infarction. Quality Management in Healthcare, 16(1), 25–37.
Peterson, A., Hanberger, L., Åkesson, K., Bojestig, M., Andersson Gäre, B., & Samuelsson, U. (2014). Improved results in paediatric diabetes care using a quality registry in an improvement collaborative: a case study in Sweden. PLOS One, 9(5). Doi:
10.1371/journal.pone.0097875
Portela, M. C., Pronovost, P. J., Woodcock, T., Carter, P., & Dixon-