I denna avhandling undersöks matematikundervisning med utgångspunkt i lärares planering. Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen för matematikundervisning genom att fokusera på en viktig del av lärares arbete – planering. Planering ses i avhandlingen som en del i en social praktik där aktörer, strukturer och makt påverkar både planeringen i sig och den matematikundervisning som kommer ut av planeringen. De tre empiriska forskningsfrågor som besvaras genom avhandlingen har vuxit fram under projektets gång och handlar om vilken mening lärare lägger i begreppet planering, hur praktiker som omger matematikundervisning påverkar planering samt den allmänna idé om matematikundervisning som framkommer i lärares berättelser om planering. Syftet med avhandlingen är dessutom att bidra metodologiskt genom att besvara två forskningsfrågor. Den första handlar om konsekvenser som olika sätt att se på mening har för synen på intervjuer och bedömning av kvalité på forskning. Den andra frågan handlar om på vilket sätt utvalda teoretiska begrepp från kritisk diskursanalys kan bidra till bearbetningen av intervjumaterial som rör planering av matematikundervisning.
Avhandlingen bygger på tre studier; en intervjustudie där syftet var att belysa vilken mening matematiklärare lägger i begreppet planering, en fokusgruppstudie med syfte att exemplifiera hur strukturer och aktörer påverkar matematiklärares planeringar och en studie av dagstidningar där syftet var att se hur matematikundervisning konstrueras i media och hur förändringar i dessa konstruktioner sker över tid.
Avhandlingen inleds med en kort beskrivning av den svenska kontexten där officiella dokument och nationella satsningar presenteras. Därefter följer ett avsnitt med tidigare forskning som behandlar matematikundervisning och
planering samt olika perspektiv på detta. Avsnittet om planering avslutas med en beskrivning av hur min syn på planering och relationen mellan planering och undervisning har förändrats under arbetets gång. och en beskrivning av hur min syn på planering är i nuläget. Där beskrivs planering för matematikundervisning som
En situerad process, svår att avskilja i tid och rum, som innefattar matematiklärares socialt inbäddade överväganden, beslut och reflektioner om framtida undervisning. Dessa överväganden och beslut görs i ljuset av reflektioner kring tidigare och nuvarande undervisning och sker i en process där påverkan sker på olika sätt.
I avhandlingen används kritisk diskursanalys som ett teoretiskt ramverk för att undersöka och beskriva den sociala praktik i vilken planering för matematikundervisning är inbäddad. I avhandlingen används de delar av kritisk diskursanalys som är mest relevanta i relation till avhandlingens syfte, vilket innebär ett fokus på begreppen praktik, makt, aktör och struktur. Det finns också andra begrepp från kritisk diskursanalys som är relevanta för avhandlingen nämligen händelse, diskurs och semiosis. I det teoretiska avsnittet presenteras min tolkning av de teoretiska begreppen, hur de olika begreppen relaterar till varandra och hur teorin används i denna avhandling.
Intervjustudien genomfördes med sex matematiklärare som arbetade på olika stadier. Inför intervjun hade lärarna fått en anteckningsbok där de ombads att dokumentera sådant som för dem hade med planering att göra.
Anteckningsboken fungerade sedan som stimuli under intervjun genom att lärarna bläddrade i boken och valde vad de ville prata om. Fokusgruppsamtalen genomfördes med sex grupper av lärare på fyra olika skolor. Vid samtalets början placerades lappar ut i mitten av bordet. På lapparna stod ord som i intervjuerna framträtt som aspekter vid planering för matematikundervisning.
Det fanns också tomma lappar där gruppen själv kunde fylla på sådant de tyckte saknades och de kunde också ta bort lappar som de inte tycket hörde hemma där. Samtalet kretsade sedan kring de ord som fanns på lapparna. I studien av dagstidningar gjordes sökningar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Metro efter material som på något sätt behandlade matematikundervisning.
Sökningarna gjordes vart femte år från 1992 till 2017. Totalt hittades 147 artiklar, ledare, notiser, insändare och debattartiklar.
De tre studierna har resulterat i tre konferensbidrag och två artiklar som på olika sätt bidrar till att besvara avhandlingens forskningsfrågor. Baserat på resultat i konferensbidrag och artiklar har slutsatser av två olika slag dragits.
Dels slutsatser som besvarar de tre empiriska frågeställningarna och dels slutsatser som besvarar de två metodologiska frågeställningarna. Det framkommer i studierna att planering är en fortlöpande process som anses innebära olika saker som till exempel att välja vilka exempel som ska användas vid genomgångar eller att producera laborativt material. Planering varierar inte bara mellan skolor och mellan lärare utan för den enskilde läraren bland annat beroende på vilken grupp planeringen sker för och vilken tid på läsåret planeringen sker. En slutsats i avhandlingen är att även om lärare ansvarar för planering och undervisning så påverkas både hur planeringen görs och vilken matematikundervisning som planeras för av andra aktörer. Påverkan sker både explicit av aktörer med formell makt och implicit till exempel genom allmänna idéer om matematikundervisning som finns i samhället.
Vad gäller de metodologiska frågeställningarna så dras slutsatserna att när forskningsstudier designas behöver hänsyn tas till de teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien då de avgör vilken syn på intervjuer som blir möjlig.
De teoretiska perspektiven avgör också vilka kvalitetskriterier som är relevanta när kvalitén på forskningen ska bedömas. I denna avhandling användes begrepp från kritisk diskursanalys och en av forskningsfrågorna handlade om dessa begrepps användbarhet på ett intervjumaterial om planering. Slutsatsen i avhandlingen är att de valda delarna av kritisk diskursanalys bidrog till att synliggöra och diskutera på vilka sätt matematikundervisning påverkas av andra aktörer än lärare och också av strukturer.
Resultat och slutsatser i denna avhandling kan tänkas bidra till lärares praktik och forskning men också till diskussioner och reflektioner bland andra aktörer som fattar beslut om matematikundervisning och planering. Ett exempel som lyfts fram i avsnittet om implikationer är att lärare och skolledare behöver diskutera innebörden av begreppet planering så att inte det finns olika tankar och förväntningar till exempel om vad som ska ske på den tid som avsätts för planering. Det är också viktigt att det finns en dialog så att inte de beslut som fattas om hur lärares planering på en skola eller hos en huvudman ska gå till är kontraproduktiva. Ett annat exempel är hur avhandlingen synliggör behovet av att lärare har möjligheter att mötas och på djupet diskutera egna och andras föreställningar om matematikundervisning samt underliggande idéer och förslag i styrdokument och läromedel.
References
Akyuz, D., Dixon, J. K. & Stephan, M. (2013). Improving the quality of mathematics teaching with effective planning practices. Teacher Development: An international journal of teachers' professional development, 17(1), 92-106.
Alsup, J. (2006). Teacher identity discourses: Negotiating personal and professional spaces.
Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.
Alvesson, M., & Karreman, D. (2000). Varieties of discourse: On the study of organizations through discourse analysis. Human Relations, 53(9), 1125–1149.
Alvesson, M. (2003). Beyond neopositivists, romantics, and localists: A reflexive approach to interviews in organizational research. The Academy of Management Review, 28(1), 13–
33.
Amador, J., & Lamberg, T. (2013). Learning trajectories, lesson planning, affordances, and constraints in the design and enactment of mathematics teaching. Mathematical Thinking and Learning: An International Journal, 15(2), 146–170.
Andreas Ryve. (2019, October 21). Retrieved from
https://www.mdh.se/ukk/personal/maa/aan09?l=sv_SE
Andrews, P. (2016). Understanding the cultural construction of school mathematics. In B.
Larvor (Ed.), Mathematical Cultures: The London Meetings 2012-2014, (pp. 9–23).
Basel, Switzerland: Birkhäuser.
Arbetande nätverk (2019, October 22). Retrieved from
https://skl.se/download/18.6421827e165b4e747f074e3e/1536739935217/Handbok%20-%20modell%20för%20arbetande%20nätverk.pdf
Ball, D. L. (2017). Uncovering the special work of teaching. In G. Kaiser (Ed.), Proceedings of the 13th International Congress on Mathematical Education. Springer International Publishing.
Ball, D. L., & Forzani, F. M. (2009). The work of teaching and the challenge for teacher education. Journal of Teacher Education, 60(5), 497–511.
Barwell, R., & Abtahi, Y. (2015). Morality and news media representations of mathematics education. In S. Mukhopadhyay, & B. Greer (Eds.), Proceedings of the Eighth
International Mathematics Education and Society Conference (pp. 298-311). Portland, OR: Portland State University.
Bauml. M. (2015). Beginning primary teachers’ experiences with curriculum guides and pacing calendars for math and science instruction. Journal of research in childhood education, 29(3), 390–409.
Bisplinghoff, B. S. (2002). Teacher planning as responsible resistance. Language Arts. 80(2), 119–128.
Boaler, J. (2003). Studying and capturing the complexity of practice – the case of the ‘Dance of Agency’. In N. A. Pateman, B. Doughherty, J. T. Zilliox (Eds.), Proceedings of the 27th International Group for the Psychology of Mathematics Education Conference held jointly with the 25th PME-NA Conference. Cape Town, South Africa: International Group for the Psychology of Mathematics Education.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.
Bremholm, J., & Skott, C. K. (2019). Teacher planning in a learning outcome perspective: A multiple case study of mathematics and L1 Danish teachers. Acta Didactica Norge, 13(1), Brown, M. W. (2009). The teacher–tool relationship. Theorizing the design and use of
curriculum materials. In J. T. Remillard, B. A. Herbel-Eisenmann, & G. M. Lloyd (Eds.), Mathematics Teachers at Work. Connecting Curriculum Materials and Classroom Instruction (pp. 17–36). New York, NY: Routledge.
Cambridge Dictionary. (2019, December 9). Retrieved from https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/power
Carey, M. A., & Asbury, J-E. (2012). Focus group research. New York, NY: Routledge.
Cherryholmes, C.H. (1999). Reading pragmatism. New York, NY: Teachers College Press.
Clark, C. M., & Yinger, R. J. (1987). Teacher planning. In J. Calderhead (Ed.), Exploring teachers’ thinking (pp. 84–103). London, England: Cassell Educational.
Clarke, D. J., Clarke, D. M., & Sullivan, P. (2012a). How do mathematics teachers decide what to teach? Australian Primary Mathematics Classroom, 17(3), 9–12.
Clarke, D. J., Clarke, D. M., & Sullivan, P. (2012b). Important ideas in mathematics: What are they and where do you get them? Mathematics Education Research Journal, 25, 13–
18.
Cohen, D. K., & Ball. D. L. (2001). Making change: Instruction and its improvement. Phi Delta Kappan, 83(1), 73–77.
Cohen, D., Raudenbush, S., & Ball, D. L. (2003). Resources, instruction, and research.
Educational Evaluation and Policy Analysis, 25(2), 119–142.
Creese, B., Gonzales, A., & Isaacs, T. (2016). Comparing international curriculum systems:
the international instructional system study. The Curriculum Journal, 27(1), 5–23.
Education Act (SFS 2010:800). Stockholm, Sweden: Utbildningsdepartementet.
2016/679. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävandet av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Retrieved from https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&rid=1
Fairclough, N. (1995). Media Discourse. London, GB: Hodder Education.
Fairclough, N. (2003). Analysing discourse: textual analysis for social research. New York, NY: Routledge.
Fairclough, N. (2015). Language and power. (3rd rev. ed.). London, GB: Routledge.
Gobo, G. (2004). Sampling, representativeness and generalizability. In C. Seale, G. Gobo, J.
F. Gubrium, & D. Silverman (Eds.), Qualitative Research Practice, (pp. 405–426).
London, GB: SAGE Publications.
Gómez, P. (2002). Theory and practice in pre-service mathematics teacher education from a social perspective. In P. Valero & O. Skovsmose (Eds.), Proceedings of the 3rd International MES Conference (pp. 1 – 13). Copenhagen: Centre for Research in Learning Mathematics.
Grootenboer, P., & Edwards-Groves, C. (2013). Mathematics education as a practice: A theoretical position. In V. Steinle, L. Ball, & C. Bardini (Eds.), Mathematics education:
Yesterday, today, and tomorrow. Proceedings of the 36th annual conference of the Mathematics Education Research Group of Australasia. Melbourne, VIC: MERGA.
Grundén, H. (2018). Practice of planning in mathematics teaching – meaning and relations.
In T. Dooley & G. Gueudet (Eds.). Proceedings of the Tenth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 3065–3072). Dublin, Ireland: DCU Institute of Education & ERME.
Grundén, H. (2019). Tensions between representations and assumptions in mathematics teaching. In J. Subramanian (Ed.), Proceedings of the Tenth International Mathematics Education and Society Conference Vol. 2. Hyderabad, India: MES10.
Gutiérrez, R. (2013). The sociopolitical turn in mathematics education. Journal for research in mathematics education, 44(1), 37–68.
Herbel-Eisenmann, B., & Cirillo, M. (2009). Promoting purposeful discourse: teacher research in mathematics classrooms. Reston, VA: National Council of Teachers of Mathematics.
Herbel-Eisenmann, B., Meaney, T., Bishop, J. P., & Heyd-Metzuyanim, E. (2017).
Highlightning heritages and building tasks: A critical analysis of mathematics classroom discourse literature. In J. Cai (Ed.), Compendium for Research in Mathematics Education.
Reston, VA: National Council of Teachers of Mathematics.
Hoover, M., Mosvold, R., & Fauskanger, J. (2014). Common tasks of teaching as a resource for measuring professional content knowledge internationally. Nordic Studies in Mathematics Education, 19(3-4), 7–20.
Hurdley, R. (2006). Dismantling mantelpieces: Narrating identities and materializing culture in the home. Sociology 40(4), 717–733.
Irisdotter Aldenmyr, S. (2012). Handling challenge and becoming a teacher: analysis of teachers’ narration about life competence education. Teachers and Teaching 19(3), 344–
357.
Jaworski, B. (1992). Mathematics teaching: What is it? For the Learning of Mathematics, 12(1), 8–14.
Jaworski, B. (2012). Mathematics teaching development as a human practice: identifying and drawing the threads. ZDM Mathematics Education, 44(5), 613–626.
Jaworski, B., Potari, D., & Petropoulou, G. (2017). Theorising university mathematics teaching: The teaching triad within an activity theory perspective. In T. Dooley & G.
Gueudet (Eds.), Proceedings of the Tenth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 2105–2112). Dublin, Ireland: DCU Institute of Education
& ERME.
John, P. D. (2006). Lesson planning and the student teacher: re-thinking the dominant model.
Journal of Curriculum Studies, 38(4), 483–498.
Johnson, B. (2001). Aktörer, strukturer och sociala konstruktioner [Actors, structures, and social constructions]. Statsvetenskaplig tidskrift, 104(2), 97–114.
Kilpatrick, J. (1993). Beyond face value: Assessing research in mathematics education. In G.
Nissen & M. Blomhoj (Eds.), Criteria for scientific quality and relevance in the didactics of mathematics (pp. 15–34). Roskilde, Denmark: Roskilde University.
Kilpatrick, J. (2012). The new math as an international phenomenon. ZDM Mathematics Education, 44(4), 563–571.
Kilpatrick, J., Swafford, J., & Findell, B. (Eds.) (2001). Adding it up: Helping children learn mathematics. Washington, DC: National Research Council.
Knipping, C. (2003). Learning from comparing: A review and refection on qualitative oriented comparisons of teaching and learning mathematics in different countries.
Zentralblatt für Didaktik der Mathematik, 35(6), 282–293.
Kvale, S. (1993). Ten standard responses to qualitative research interviews. In G. Nissen &
M. Blomhoj (Eds.), Criteria for scientific quality and relevance in the didactics of mathematics (pp. 167–200). Roskilde, Denmark: Roskilde University.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun [The qualitative research interview].
Lund, Sweden: Studentlitteratur.
Lerman, S. (1996). Socio-cultural approaches to mathematics teaching and learning.
Educational Studies in Mathematic, 31(1/2), 1–9.
Lerman, S. (2000). The social turn in mathematics education research. In J. Boaler (Ed.), Multiple perspectives on mathematics teaching and learning (pp. 19–44). Westport, CT:
Ablex.
Lerman, S. (2013). Theories in practice: mathematics teaching and mathematics teacher education. ZDM Mathematics Education, 45 (4), 623–631.
Leshota, M., & Adler, J. (2018). Disaggregating a mathematics teacher’s pedagogical design capacity. In L. Fan et al. (Eds.), Research on Mathematics Textbooks and Teachers’
Resources, ICME-13 Monographs, https://doi.org/10.1007/978-3-319-73253-4_5 Li, Y., Chen, X., & Kulm, G. (2009). Mathematics teachers’ practices and thinking in lesson
plan development: a case of teaching fraction division. ZDM Mathematics Education, 41, 717–731.
Little, M. E. (2003). Successfully teaching mathematics: Planning is the key. The Educational Forum, 67(3), 276–282.
Lloyd, G. M., Remillard, J. T., & Herbel-Eisenmann, B. A. (2009). Teachers’ use of curriculum materials: An emerging field. In J. T. Remillard, B. A. Herbel-Eisenmann, &
G. M. Lloyd (Eds.), Mathematics Teachers at Work. Connecting Curriculum Materials and Classroom Instruction (pp. 3–14). New York, NY: Routledge.
Lund, S., & Sundberg, D. (2004). Pedagogik och diskursanalys. [Pedagogy and discourse analysis]. Växjö, Sweden: Växjö Universitet.
Martin, D. B., & Mironchuk, A. (2010). Plan B: If I knew then what I know now. New England Mathematics Journal, 42, 20–29.
Matematik (2019, October 22). Retrieved from
https://www.skolverket.se/skolutveckling/komptensutveckling/matematik---kompetensutveckling-i-matematikdidaktik
McCutcheon, G. (1980). How do elementary school teachers plan? The nature pf planning and influences on it. The Elementary School Journal, 81(1), 4–23.
Mears, C. L. (2012). In depth interviews. In J. Arthur, M. Waring, R. Coe and L. Hedges.
(Eds.), Research methods and methodologies in education. London: Sage.
Morgan, C. (2014). Understanding practices in mathematics education: Structure and text.
Educational Studies in Mathematics 87(2), 129–143.
Mullet, D. R. (2018). A general Critical Discourse Analysis framework for educational research. Journal of Advanced Academics, 29(2), 116–142.
Muñoz-Catalán, C. M., Yánez, J. C., & Rodríguez, N. C. (2010). Mathematics teacher change in a collaborative environment: to what extent and how. Journal of Mathematics Teacher Education, 13, 425–439.
Palaiologou, I. (2016). Ethical issues associated with educational research. In I. Palaiologou, D. Needham, & T. Male (Eds.), Doing research in education. Theory and practice (pp.
37–58). Los Angeles, CA: SAGE.
Planas, N., & Valero, P. (2016). Tracing the socio-cultural-political axis in understanding mathematics education. In Á. Gutiérrez, G. C. Leder, & P. Boero (Eds.), The Second Handbook of Research in the Psychology of Mathematics Education, 447–479.
Potari, D., Figueiras, L., Mosvold, R., Sakonidis, C., & Skott, J. (2015). Introduction to the papers of TWG19: Mathematics teacher and classroom practices. In K. Krainer & N.
Vondrová (Eds.), Proceedings of the Ninth Conference of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 2968–2973). Prague, Czech Republic: Charles Univeristy in Prague, Faculty of Education and ERME.
Proposition 2008/09:87. Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan [Clearer aims and knowledged requirements – new curriculum for the school]. Stockholm, Sweden: Regeringskansliet.
Prytz, J., & Karlberg, M. (2016). Nordic school-mathematics revisited – on the introduction and functionality of New Math. Nordic Studies in Mathematics Education, 21(1), 71–93.
Remillard, J. T. (2005). Examining key concepts in research on teachers’ use of mathematics curricula. Review of Educational Research, 75(2), 211–246.
Remillard, J. T. (2018). Examining teachers’ interactions with curriculum resource to uncover pedagogical design capacity. In L. Fan, L. Trouche, C. Qi, S. Rezat, & J.
Visnovska (Eds.) Research on Mathematics Textbooks and Teachers’ Resources, ICME-13 Monographs (pp. 69–87. Cham, Switzerland: Springer International Publishing.
Remillard, J. (2019). Teachers’ Use of Mathematics Resources: A Look across Cultural Boundaries. In L. Trouche, G. Gueudet, B. Pepin (Eds.), The ‘Resources’ Approach to Mathematics Education (pp. 173–194) Cham, Switzerland: Springer International Publishing.
Remillard, J., Van Steenbrugge, H., & Bergqvist, T. (2014). A cross-cultural analysis of the voice of curriculum materials. In L. Fan et al. (Eds.), Research on Mathematics Textbooks
and Teachers’ Resources, ICME-13 Monographs, https://doi.org/10.1007/978-3-319-73253-4_8
Roche, A., Clarke, D. M., Clarke, D. J., & Sullivan, P. (2014). Primary teachers’ written plans in mathematics and their perceptions of essential elements of these. Mathematics Education Research Journal, 26, 853–870.
Rodney, S., Rouleau, A, & Sinclair, N. (2016). A Tale of Two Metaphors: Storylines About Mathematics Education in Canadian National Media. Canadian Journal of Science, Mathematics and Technology Education, 16(49), 389–401.
Ryve, A. (2011). Discourse research in mathematics education: A critical evaluation of 108 journal articles. Journal for Research in Mathematics Education 42(2), 167–199.
Rusznyak, L., & Walton, E. (2011). Lesson planning guidelines for student teachers: A scaffold for the development of pedagogical content knowledge. Education as Change 15(2), 271–285.
Sakonidis, C. (2019, February). Mathematics teaching and teachers’ practice: tracing shifts in meaning and identifying potential theoretical lenses. Paper presented at the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11), Utrecht, Netherlands.
Sakonidis, C., Drageset, O. G., Mosvold, R., Skott, J., & Taylan, R. D. (2017). Introduction to the papers of TWG19: Mathematics teachers and classroom practices. In T. Dooley &
G. Gueudet (Eds.) Proceedings of the Tenth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education. Dublin, Ireland: DCU Institute of Education and ERME.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor [Act concerning the Ethical Review of Research Involving Humans]. Stockholm, Sweden:
Utbildningsdepartementet.
Silverman, D. (2006). Interpreting qualitative data: methods for analyzing talk, text, and interaction. (3., Rev. ed.). London, U.K: SAGE.
Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet [The teaching in mathematics – the content and purpose of the education]. Stockholm, Sverige: Skolinspektionen.
Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 rev 2016 [Curriculum for the compulsory school, preschool class, and the recreation centre, 2011 rev 2016]. Stockholm, Sweden: Fritzes.
Skott, J. (2004). The forced autonomy of mathematics teachers. Educational Studies in Mathematics, 55(1/3), 227–257.
Skott, J. (2019). Understanding mathematics teaching and learning ”in their full complexity”.
Journal of Mathematics Teacher Education, 22, 427–431.
Skott, J., Mosvold, R., & Sakonidis, C. (2018). Classroom practice and teachers’ knowledge, beliefs, and identity. In T. Dreyfus, M. Artigue, D. Potari, S. Prediger, & K. Ruthven (Eds.), Developing research in mathematics education. Twenty years of communication, cooperation and collaboration in Europe (pp. 162–180). Oxon, UK: Routledge.
SOU 2002:121. Skollag för kvalitet och likvärdighet [Education Act for quality and equivalence]. Stockholm, Sweden: Utbildningsdepartementet.
Sullivan, P., Clarke, D. J., & Clarke, D. M. (2012a). Choosing task to match the content you are wanting to teach. Australian Primary Mathematics Classroom, 17(3), 24–27.
Sullivan, P., Clarke, D. J., Clarke D. M. (2012b). Teachers’ decisions about planning and assessment in primary mathematics. Australian Primary Mathematics Classroom, 17(3), 20–23.
Sullivan, P., Clarke, D. M., Clarke, D. J. Farrell, L., & Gerrard, J. (2013). Processes and priorities in planning mathematics teaching. Mathematics Education Research Journal, 25, 457–480.
Sullivan, P., Clarke, D., Clarke D., Gould, P., Leigh-Lancaster, D., & Lewis, G. (2012).
Insights into ways that teachers plan their mathematics teaching. In J. Dindyal, L. P.
Cheng, & S. F. Ng (Eds.), Mathematics education: Expanding horizons. Proceedings of the 35thannual conference of the Mathematics Education Research Group of Australasia (pp. 696–703). Singapore: MERGA, Inc.
Tracy, S. J. (2010). Qualitative quality: Eight ”big-tent” criteria for excellent qualitative research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837–851.
U2011/4343/S Uppdrag att svara för utbildning [Mission to provide education].
U2009/312/S Uppdrag att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m. [Mission to prepare new curricula and knowledge requirements for compulsory school and corresponding school forms]. Retrieved from https://www.regeringen.se/49b714/contentassets/25958d8de58541efa9d46cd8d104da6e/
uppdrag-att-utarbeta-nya-kursplaner-och-kunskapskrav-for-grundskolan-och-motsvarande-skolformer-m.m
Unikt läromedel ska förbättra barnens mattekunskaper (2019, October 21). Retrieved from https://www.mdh.se/unikt-laromedel-ska-forbattra-barnens-mattekunskaper-1.105719 Valero, P. (2004). Socio-political perspectives on mathematics education. In P. Valero & R.
Zevenbergen (Eds.), Researching the socio-political dimensions of mathematics education, issues of power in theory and methodology (pp.5–24). Boston, MA: Kluwer Academic Publisher.
Valero, P. (2010). Mathematics education as a network of social practices. In V. Durand-Guerier, S. Soury-Lavergne, & F. Arzarello (Eds.), Proceedings of the Sixth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. LIV-LXXX). Lyon,
Valero, P. (2010). Mathematics education as a network of social practices. In V. Durand-Guerier, S. Soury-Lavergne, & F. Arzarello (Eds.), Proceedings of the Sixth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. LIV-LXXX). Lyon,