Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka gravida kvinnors förväntningar på postpartum vård, barnmorskors erfarenheter av
organisations- och professions förändringar samt föräldrars och barnmorskors erfarenheter av postpartum vård med stöd av informations och
kommunikationsteknologi (IKT).
Såväl i Sverige som i andra länder i västvärlden infördes en mer
individualiserad vård under 1970-talet och 1980 talet för att tillgodose krav från kvinnor på en mer naturlig förlossning. ”Tidig hemgång” introducerades och utvärderades i mitten på 1980-talet i syfte att möjliggöra en mer
familjecentrerad postpartum vård, med vård i hemmet. Hemmet betraktades som den optimala platsen för den nyblivna familjen vilket innebar att sjukhus vistelsen förkortades. På grund av stigande sjukvårdskostnader påskyndade landstingen introduktionen av ”tidig hemgång” då de kunde förutse framtida finansiella besparingar. I ett flertal studier visade det sig att ”tidig hemgång” var en säker vårdform om fastställda kriterier följdes såsom frisk mamma och friskt barn efter en normal förlossning. En avgörande faktor för utfallet var huruvida föräldrarna upplevde att de frivilligt fått välja denna vårdform.
För närvarande är ”tidig hemgång” eller ”tidig-tidig hemgång” rutin i postpartum vården i Sverige liksom i övriga västvärlden. Forskning visar samtidigt på att förkortningen av den institutionella postpartum vårdtiden inte följts av någon expansion av stöd i hemmet till föräldrarna. Idag ifrågasätts om det längre är frivilligt att skrivas ut tidigt. Det finns forskning som visar att faktorer som ålder, utbildningsnivå och inkomster påverkar kvinnornas beslut att skrivas ut från BB-avdelningen. Frågor återstår att besvara som hur den korta vårdtiden påverkat föräldrarna i utvecklingen av föräldrarollen? Det
finns idag ingen internationell överenskommen definition av ”tidig hemgång”, vårdens längd, krav på föräldrautbildning eller postpartum stöd.
I nyligen avslutade studier har det visat sig att på vårdavdelningar med stor omsättning av föräldrar upplevde de barnmorskans vård som fragmentiserad, okänslig, rutiniserad och icke-stödjande. Barnmorskor som gjorde hembesök upplevdes däremot vara stödjande, lugnande och hade tid för föräldrarna. Barnmorskan på BB-avdelningen har idag mindre tid att skapa en relation med kvinnan och hennes familj. Det ifrågasätts även om barnmorskan är intresserad av postpartum vården då det i en del studier framkommit att barnmorskor upplevt postpartum vården som mindre utmanande och
spännande. Fortsatta studier behövs om hur barnmorskor tänker idag om sin roll och sin profession? Barnmorskan har en central roll i postpartum vården genom att var tillgänglig, kompetent och stödjande. Nyblivna föräldrar har främst behov av stöd vid amning, men de har även frågor kring livsstil och familjerelationer. Kvinnorna har även frågor kring sitt egna hälsotillstånd. När det gäller vård den typ av som föräldrar värderade högst var det den som respekterade deras egen erfarenhet och förmåga att utveckla föräldrarollen. Föräldrar efterfrågade kontinuitet av vårdare, information samt praktiskt och känslomässigt stöd.
Strukturella förändringar inom hälso- och sjukvård i allmänhet och
postpartum vården i synnerhet har blivit riktad mot vård i hemmet och mot primärvård. Detta har medfört att allt fler av hälso- och sjukvårdspersonal arbetar både med institutionsvård och i hemvård, gränserna har blivit mer flytande. Tillgänglighet och snabb genomströmning av patienter är nya vägar för att göra sjukvården mer effektiv. Utvecklingen IKT har gjort att allt mer av hälso- och sjukvård har blivit mer tillgänglig exempelvis via Internet. E-
hälsa är ett begrepp som uppstått i samband med den ovannämnda
utvecklingen och karaktäriseras av ett sätt att tänka, en attityd att förbättra hälsa på lokal och regional nivå samt globalt genom att använda IKT.
Utvecklingen av IKT och Internet har gjort att föräldrar idag har möjlighet att vara välinformerade och därigenom kan ta del i beslutprocessen.
I postpartum vården är få försök med e-hälsa gjorda men i studier av andra områden inom hälso- och sjukvård har goda resultat som ökad tillgänglighet, besparingar av tid och kostnader redovisats. I detta avhandlingsarbete prövades en intervention med videokonferens teknik (VK) mellan en BB- avdelning och nyblivna föräldrars hem för att studera om e-hälsa kunde vara ett komplement för föräldrar och barnmorskor i postpartum vården. Nyblivna föräldrar fick låna en VK utrustning för att kunna stå i ljud och bild kontakt med barnmorskan under första veckan efter barnets födelse.
Denna avhandling bygger på data som samlades in genom att enkäter fylldes i av gravida kvinnor (I); föräldrar (III) och barnmorskor (IV) genom
fokusgruppsdiskussioner med barnmorskor (II) samt intervjuer med föräldrar (III) och barnmorskor (IV). Analys av data utfördes med deskriptiv statistik (I, II, IV), tematisk innehållsanalys (II, III) och kvalitativ innehållsanalys (IV).
Resultatet visade att tillgänglighet till sjukvårdpersonal var ett dominerande fynd när gravida kvinnor värderade viktiga faktorer i postpartum perioden och när nyblivna föräldrar värderade användningen av VK. Barnmorskor
upplevde nu att de hade mindre tid för att stödja nyblivna föräldrar och att deras arbete hade blivit fragmentiserat då de sällan fick feedback från föräldrarna på grund av den korta vårdtiden på BB-avdelningen. Behov som
föräldrar ansåg vara viktiga att tillfredsställa var stöd vid amning, information om vård av barnet samt dess beteende och hälsotillstånd. Gravida kvinnor värderade kontakten i postpartum perioden med BVC sjuksköterskan högre än fortsatt kontakt med barnmorskan på BB-avdelningen. Det är tydligt att när kvinnan skrivs ut från BB-avdelningen värderas sjuksköterskan på
barnavårdscentralen som den som står för kontinuiteten i vårdkontakten under postpartum perioden.
Vidare ansåg både föräldrar och barnmorskor att mötet via VK motsvarade nästan ett rumsligt möte. Föräldrarna upplevde en tillit till barnmorskan eftersom de delade samma erfarenhet. De upplevde att barnmorskan var vänlig, öppen och att hon hade tid för dem. Barnmorskor och föräldrar hade inga problem med att använda VK eller att bevara integriteten. Före en vidare implementering av VK ansåg barnmorskorna att det är viktigt att studera konsekvenser relaterat till organisation och arbetsuppgifter.
Både föräldrar och barnmorskor ansåg att VK kunde vara ett värdefullt komplement eftersom de förutsåg en fortsatt neddragning av hälso- och sjukvårdpersonal samt en utvidgning av hemvård. Det framkom även att användningen av VK var speciellt användbart för föräldrar som fått sitt första barn, människor bosatta i glesbygd eller när hembesök inte gick att
genomföra. Avståndet till hälso- och sjukvårdsinrättningar var inte en avgörande faktor när gravida kvinnor ansåg att de ville gå hem eller när de ville ha hembesök av barnmorska eller BVC sjuksköterskan. Detta tyder på att avstånd inte är den enda faktorn att ta hänsyn till när föräldrar väjer att gå hem utan snarare på tillgänglighet av vårdpersonal. En fördel med att använda VK ansåg föräldrarna vara att det var tids- och kostnadsbesparande.
Den här avhandlingen har visat att när människor ges möjlighet att interagera med varandra via VK kan nya vårdande möten uppstå. Användningen av VK kan överbrygga och hjälpa barnmorskor att bedöma barnets och föräldrarnas hälsotillstånd, en kontakt som karaktäriseras av distans med respekt och medkänsla för de nya föräldrarna. Fortsatt forskning av postpartum vården från föräldrar och barnmorskors perspektiv är nödvändig samt forskning av de konsekvenser en implementering av e-hälsa i hälso- och sjukvårds-
ACKNOWLEDGEMENTS
This study was carried out at the Division of Nursing, Department of Health Sciences, Luleå University of Technology. I would like to express my sincere gratitude to everyone who has, in various ways, supported me throughout this work and made it possible.
My thanks especially to:
All the midwives, mothers and fathers who participated in the studies. Thank you for your generous participation in the research project; through
welcoming me on the maternity wards, to your homes, by giving your time and sharing your experiences.
My chief supervisor and co-author in the studies, Professor Kyllike Christensson, Department of Women’s and Child’s Health, Karolinska Institute. Thank you for sharing your extensive knowledge and creativity, for guiding me in the world of research, particularly midwifery research.
My assistant supervisor and co-author Kerstin Öhrling, Division of Nursing, Department of Health Sciences, Luleå University of Technology for
knowledgeable, constructive, creative and joyful supervision.
All the staff, colleagues and friends at the Division of Nursing for concern, support and fruitful discussions. Special thanks to Kerstin Nyström for letting me cry on your shoulder, for your patience and support.
Patricia Shrimpton, Katarina Gregersdotter and the Professional Editing Service for linguistic help and advice.
The staff at the Social Medical Library Boden and Luleå University Library for excellent service in providing literature from far and near.
Compodium and Sven Nordstedt for technical support
Finally but most of all, my beloved husband Boris for your support,
encouragement and love for me at a distance. Our boys Joel and Rasmus for always reminding me of the most important thing in life. I love being your mother.
I am grateful for financial support from The Department of Health Science, and Centre for Distance Spanning Healthcare.
REFERENCES
Aas, I.H.M. (2000). Working with telemedicine: user characteristics and attitudes. Journal of Telemedicine and Telecare, 6 (Suppl. 1), 66-68.
Andersson, M. (1996). Integritet som begrepp och princip. En studie av ett vårdetiskt ideal i utveckling. [Integrity as a concept and a principle. A study of a health ethical ideal in progress] Academical dissertation. The
Department of Health Science, Vasa, Finland. (In Swedish).
Argyle, M. (1988). Bodily communication. (2P
nd
Ped.). New York: Methuen.
Azarmina, P., & Wallace, P. (2005). Remote interpretation in medical encounters: a systematic review. Journal of Telemedicine and Telecare, 11, 140-145.
Barclay, L., Everitt, L., Rogan, F., Schmied, V., & Wyllie, A. (1997).
Becoming a mother-an analysis of women’s experience of early motherhood. Journal of Advanced Nursing, 25, 719-728.
Barclay, L., & Lupton, D. (1999). The experiences of new fatherhood: a socio-cultural analysis. Journal of Advanced Nursing, 29, 1013-1020.
Baxter, L. (1991). Content analysis. In: Montgomery, B.M., & Duck, S. (Eds). Studying interpersonal interaction (pp. 239-254). New York: The Guilford Press.
Bennet, R.L., & Tandy, L.J. (1998). Postpartum home visits: extending the continuum of care from hospital to home. Home Healthcare Nurse, 16, 295- 303.
Benoit, C., Wrede, S., Bourgeault, I., Sandall, J., DeVries, R., & van Teijlingen, E.R. (2005). Understanding the social organisation of maternity care systems: midwifery as a touchstone. Sociology of Health & Illness, 27, 722-737.
Berger, M.K. (2005). The history of nurse-midwifery/midwifery practice. Midwifery practise: where have we been and where are we going? Journal of Midwifery and Women’s Health, 50, 87-89.
Bolman, L.G., & Deal, T.E. (1999). Four steps to keeping change efforts heading in the right direction. Journal for Quality & Participation, 22, 6-11.
Bondas–Salonen, T. (1998). New mothers’ experience of postpartum care- a phenomenological follow-up study. Journal of Clinical Nursing, 7, 165-174.
Bowman, K.G. (2005). Postpartum learning needs. Journal of Obstetric, Gynecologic, & Neonatal Nursing, 34, 438-443.
Braveman, P., Egerter, S., Pearl, M., Marchi, K., & Miller, C. (1995).
Problems associated with early discharge of newborn infants. Early discharge of newborns and mothers: A critical review of the literature. Paediatrics, 96, 716-726.
Brebner, J.A., Brebner, E.M., & Ruddick-Bracken, H. (2005). Experienced- based guidelines for the implementation of telemedicine services. Journal of Telemedicine and Telecare, 11 (Suppl. 1), 52-54.
Britton, B.P., & Still, A. (1999). Management of high risk obstetric patients using telehomecare. Telemedicine Journal, 5, 47.
Brouse, A.J. (1988). Easing the transition to the maternal role. Journal of Advanced Nursing, 13, 167-172.
Brown, S., Lumley, J., & Small, R. (1998). Early obstetric discharge: does it make a difference to health outcomes. Paediatric and Perinatal
Epidemiology, 12, 49-71.
Brown, S., Small, R., Faber, B., Krastev, A., & Davis, P. (2002). Early postnatal discharge for healthy mothers and term infants. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2002, Issue3. Art No.: CD002958. DOI: 10.1002/1465181858.CD002958.
Burnard, P. (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.
Burnard, P. (1996). Teaching the analysis of textual data: an experimental approach. Nurse Education Today, 16, 278-281.
Butchart, W.A., Tancred, B.L., & Wildman, N. (1999). Listening to women: focus group discussions of what women want from postnatal care. Curationis, 22, 3-8.
Chick, M., & Meleis, A.I. (1986). Transitions: a nursing concern. In: Chinn, P.L. (Ed.) Nursing research methodology issues and implementation. (pp. 237-257). Rockville Maryland: Aspen Publishers.
Cowan, C.P., & Cowan, P.A. (1995). Interventions to ease the transition to parenthood. Why they are needed and what they can do. Family Relations, 44, 412-423.
Craig, J., & Patterson, V. (2005). Introduction to the practice of telemedicine. Journal of Telemedicine and Telecare, 11, 3-9.
Currell, R., Urquhart, C., Wainwright, P., & Lewis, R. (2001). Telemedicine versus face to face patient care: effects on professional practise and health care outcomes (Cochrane review). In: The Cochrane Library, Issue 2, 2001. Oxford: Update Software.
Darj, E., & Stålnacke, B. (2000). Very early discharge from hospital after normal deliveries. Upsala Journal of Medical Sciences, 105, 57-66.
Datar, A., & Sood, N. (2006). Impact of postpartum hospital-stay legislation on newborn length of stay, readmission, and mortality in California.
Pediatrics, 118, 63-72.
Dawson, A., Cohen, D., Candelier, C., Jones, G., Sanders, J., Thompson, A., Arnall, C., & Coles, E. (1999). Domiciliary midwifery support in high-risk pregnancy incorporating telephonic fetal heart rate monitoring: a health technology randomized assessment. Journal of Telemedicine and Telecare, 5, 220-230.
Dawson, S., Manderson, L., & Tallo, V. (1993). Methods for social research in disease. A manual for the use of focus groups. Boston: International Nutrition Foundation for Developing Countries.
Department of Health. (1993). Changing childbirth. Part 1: report of the expert maternity group. London: HMSO.
Dimmick, S.L., Mustaleski, C., Burgiss, S.G., & Welsh, T. (2000). A case study of benefits & potential savings in rural home telemedicine. Home Healthcare Nurse, 18, 125-135.
Downe-Wamboldt, B. (1992). Content analysis: method, applications and issues. Health Care for Women International, 13, 313-321.
Dowswell, T., Renfrew, M., Hewison, J., & Gregson, B. (2001). A review of the literature on the midwife and community-based maternity care. Midwifery, 17, 93-101.
Dykes, F. (2005). A critical ethnographic study of encounters between midwives and breast-feeding women in postnatal wards in England. Midwifery, 21, 241-252.
Elford, D.R. (1997). Telemedicine in northern Norway. Journal of Telemedicine and Telecare, 3, 1-22.
Ellberg, L., Lundman, B., Persson, M.E.K., & Högberg, U. (2005). Comparison of health care utilization of postnatal programs in Sweden. Journal of Obstetric, Gynecologic, & Neonatal Nursing, 34, 55-62.
Emmanuel, E., Creedy, D., & Fraser, J. (2001). What mothers want: a postnatal survey. Australian College of Midwives Incorporated, 14, 16-20.
Eysenbach, G. (2001). What is e-health? Journal of Medical Internet Research, 3, e20. Available at www.jmir.org/2001/2/e20/
Farquhar, M., Camilleri-Ferrante, C., & Todd, C. (1998). Working with team midwifery: health visitors’ views of one team midwifery scheme. Journal of Advanced Nursing, 27, 546-552.
Fredriksson, G.E.M., Högberg, U., & Lundman, B.M. (2003). Postpartum care should provide alternatives to meet parents’ need for safety, active participation and ‘bonding’. Midwifery, 19, 267–276.
Gibson, F., & Bamford, O. (2001). Focus group interviews to examine the role and the development of the clinical nurse specialist. Journal of Nursing Management, 9, 331-342.
Gottvall, K., & Waldenström, U. (2002). Does a traumatic birth experience have an impact on future reproduction? British Journal of Obstetrics and Gynaecology. 109, 254–260.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve
Grealish, A., Hunter, A., Glaze, R., & Potter, L. (2005). Telemedicine in a child and adolescent mental health service: participants’ acceptance and utilization. Journal of Telemedicine and Telecare, 11 (Suppl. 1), 53-55.
Grullon K.E., & Grimes, D.A. (1997). The safety of early postpartum discharge: a review and critique. Obstetrics & Gynecology, 90, 860-865.
Guilfoyle, C., Wootton, R., Hassall, S., Offer, J., Warren, M., Smith, D., & Eddie, M. (2003). User satisfaction with allied health services delivered to residential facilities via videoconferencing. Journal of Telemedicine and Telecare, 9 (Suppl. 1), 52-54.
Gustavsson, J.P., Bergman, H., Edman, G., Ekselius, L., von Knorring, L., & Linder, J. (2000). Swedish universities’ scales of personality (SSP):
construction, internal consistency and normative data. Acta Psychiatrica Scandinavica, 102, 217–225.
Hailey, D., Roine, R., & Ohinmaa, A. (2002). Systematic review of evidence for the benefits of telemedicine. Journal of Telemedicine and Telecare, 8 (Suppl. 1), 1-7.
Halldórsdóttir, S. (1996). Caring and uncaring encounters in nursing and health care- developing a theory. Medical Dissertation, no 493, Linköping University.
Heinzelmann, P.J., Williams, C.M., Lugn, N.E., & Kvedar, J.C. (2005). Clinical outcomes associated with telemedicine/telehealth. Telemedicine Journal and E-Health, 11, 329-347.
Hersh, W.R., Helfand, M., Wallace, J., Kraemer, D., Patterson, P., Shapiro, S., & Greenlick, M. (2001). Clinical outcomes resulting from telemedicine interventions: a systematic review. BioMed Central Medical Informatics and Decision Making, 1:5. Available at www.biomedcentral.com/1472-6947/1/5
Holloway, I., & Wheeler, S. (2002). Qualitative research in nursing. (2P
nd
Ped.).
Oxford: Blackwell Sciences Ltd.
Homer, C.S.E., Davis, G.K., Cooke, M., & Barclay, L.M. (2002). Women’s experiences of continuity of midwifery care in a randomised controlled trial in Australia. Midwifery, 18, 102-112.
Hufford, B.J., Glueckauf, R.L., & Webb, P.M. (1999). Home-based,
interactive videoconferencing for adolescents with epilepsy and their families. Rehabilitation Psychology, 44, 176-193.
Hunter, B. (2004). Conflicting ideologies as a source of emotion work in midwifery. Midwifery, 20, 261-272.
Hunter, L. (2004). The views of women and their partners on the support provided by community midwives during postnatal home visits. Evidence Based Midwifery, 2, 20-27.
ICM. (2005). Definition of the midwife. Available at
www.medicalknowledgeinstitute.com/files/ICM%20Definition%20of%20the %20Midwife%202005.pdf
Imle, M.A. (1990). Third trimester concerns of expectant parents in transition to parenthood. Holistic Nursing Practice, 4, 25-36.
ISP Glossory (2005). Available at http://isp.webopedia.com/TERM
Jansson A., Sivberg B., Wilde Larsson B., & Udén G. (2002). First-time mothers’ satisfaction with early encounters with the nurse in child health care: home visit or visit at the clinic? Acta Paediatrica, 91, 571–577.
Jenkins, R.L., & White, P. (2001). Telehealth advancing nursing practice. Nursing Outlook, 49, 100-105.
Johnson, P.G., Oshio, S., Fisher, M.C., & Fullerton, J.T. (2001). The 1999- 2000 ACC task analysis of nurse/midwifery practice: a consideration of the concept of professional issues. Journal of Midwifery & Women’s Health, 46, 313-320.
Kapp, M. (1998). Mothers’ perception of confidence with self-care and infant care. The Journal of Perinatal Education, 7, 17-25.
Keating–Lefler, R., Brage Hudson, D., Campbell-Grossman, C., Fleck, M. O., & Westfall, J. (2004). Needs, concerns and social support of single, low- income mothers. Issues in Mental Health Nursing, 25, 381-401.
Kerlinger, F.N., & Lee H.B. (2000). Foundations of behavioural research. (4P
th
Kiefer, T. (2002). Understanding the emotional experience of organizational change: evidence from a merger. Advances in Developing Human Resources, 4, 39-61.
Kiehl, E.M., & White, M.A. (2003). Maternal adaptation during childbearing in Norway, Sweden and the United States. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17, 96-103.
Kitzinger, J., & Barbour, R.S. (1999). Introduction: the challenge and promise of focus groups. (pp. 1-20). In: Barbour, R.S., & Kitzinger J. (Eds.). Developing focus group research. London: SAGE Publications.
Klaus, M.H., & Kennell, J.H. (1976). Maternal–infant bonding. Saint Lois: The C.V. Mosby Company.
Krueger, R.A., & Casey, M.A. (2000). Focus groups: a practical guide for applied research. (3P
rd
P ed.). Thousand Oaks, USA: Sage publications.
Kuulasmaa, A., Wahlberg, K-E., & Kuusimäki, M-L. (2004).
Videoconferencing in family therapy: a review. Journal of Telemedicine and Telecare, 10, 125-129.
Ladfors, L., Eriksson, M., Mattsson, L-Å., Kylebäck, K., Magnusson, L., & Milsom, I. (2001.) A population-based study of Swedish women’s opinions about antenatal, delivery and postpartum care. Acta Obstetricia Gynecologica Scandinavica, 8, 130–136.
Lansky, A., Barfield, W.D., Marchi, K.S., Egerter., S.A. Galbraith, A.A., & Braveman, P.A. (2006). Early postnatal care among healthy newborns in 19 states: pregnancy risk assessment monitoring system, 2000. Maternal and Child Health Journal, 10, 277-284.
Larkin, M. (2001). E-health continues to make headway. The Lancet, 358, 517.
Lazenbatt, A., Sinclair, M., Salmon, S., & Calvert, J. (2001). Telemedicine as a support to encourage breastfeeding in Northern Ireland. Journal of
Telemedicine and Telecare, 7, 54-57.
Lincoln, Y.S., & Guba, E.G. (1985). Naturalistic inquiry. Newbury Park: SAGE Publications.
Lock, L.R., & Gibb, H.J. (2003). The power of place. Midwifery, 19, 132-139.
Länsstyrelsen Norrbotten (2004). Fakta om Norrbotten. [County
Administrative Board of Norrbotten. Facts about Norrbotten 2004. available at www.bd.lst.se/ publishedObjects/10000502/engelsk.pdf
Löf, M., Crang Svalenius, E., & Persson, E.K. (2006). Factors that influence first-time mothers’ choice and experience of early discharge. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20, 323-330.
Lögstrup, K.E. (1994). Det etiska kravet. Göteborg: Daidalos.
Mair, F., & Whitten, P. (2000). Systematic review of studies of patient satisfaction with telemedicine. British Medical Journal, 320, 1517-1520.
Martell, L.K. (2000). The hospital and the postpartum experience: a historical analysis. Journal of Obstetric, Gynecologic, & Neonatal Nursing, 29, 65-72.
Martell, L.K. (2001). Heading toward the new normal: a contemporary postpartum experience. Journal of Obstetric, Gynecologic,& Neonatal Nursing, 30, 496-506.
MF. (1960: 40). Kungliga Medicinalstyrelsens cirkulär den 14 juni 1960 med råd och anvisningar för spädbarnsvården å förlossningsanstalt. (The Royal Medical Board circular the 14 June 1960 with advice and directions about early infancy care in a delivery department). (In Swedish). Stockholm: Medicinalstyrelsen.
MF. (1969: 69). Socialstyrelsens cirkulär den 2 oktober 1969 med råd och anvisningar rörande smärtlindring vid förlossning. (The National Board of Health and Welfare circular the 2 October 1969 with advice and directions concerning pain alleviation during the childbirth). (In Swedish). Stockholm: Socialstyrelsen.
Melonen, M-L., Ohinmaa, A., Moring, J., & Isohanni, M. (1998). The use of videoconferencing for telepsychiatry in Finland. Journal of Telemedicine and Telecare, 4, 124-131.
Mercer, R.T. (2004). Becoming a mother versus maternal role attainment. Journal of Nursing Scholarship, 36, 226-232.
Molin, R, & Johanson, L. (2004). Swedish health care in transition.