Studierna i denna avhandling har genomförts i en 7-9 skola i en kommun norra Sverige. Det övergripande syftet var att undersöka skolan som etisk praktik. Specifika syften var att synliggöra, skapa förståelse för och diskutera:
x lärares och elevers levda erfarenheter av etiska situationer i skolan (Delstudie I och II)
x lärares och elevers gemensamma arbete med att förbättra kvaliteten i lärandet med hjälp av ett etiskt förhållningssätt (Delstudie III, IV och V)
x lärares och elevers gemensamma arbete med att skapa ett uppskattande och positivt klimat i skolan (Delstudie III och V). Skolan som studierna genomfördes i har deltagit i ett skolutvecklingsprojekt, Värdefullt, sedan 2006. Grundtanken har varit att kvaliteten i lärandet förbättras genom att ett etiskt förhållningssätt praktiseras. Detta involverar både den psykosociala och fysiska miljön i skolan.
Forskningen är inspirerad av livsvärldsfenomenologi, vilken representerar en strömning inom den fenomenologiska rörelsen som härstammar från Edmund Husserls filosofi och är vidareutvecklad av bland andra Emanuel Lévinas, Maurice Merleau-Ponty och Max van Manen.
I avhandlingsstudien har totalt 45 lärare och 45 elever deltagit. För att fånga människors erfarenheter har följande metoder används: skriven reflektion, intervju, deltagande observation, samt fotodokumentation. Genom empiriska resultat under forskningsprocessens gång inspirerades studien också av deltagande och uppskattande aktionsforskning (PAAR: participatory and appreciative action research). PAAR har sina rötter i deltagande aktionsforskning, där individers och gruppers inflytande i frågor som rör dem betonas. Den nya komponenten i PAAR är uppskattning, vilket handlar om att arbeta tillsammans, dela goda erfarenheter och värdesätta varandras förmågor.
Avhandlingen består av fem delstudier som har publicerats i internationella pedagogiska tidskrifter. Nedan följer en presentation av respektive studie.
I: Omsorgsetik – dilemma eller utmaning i undervisning?
Syftet med denna studie var att undersöka etiska händelser som lärare varit med om. Analysen resulterade i tre teman: relationer till den Andre, värdekonflikter och etisk mognad. I det första temat uttryckte lärare att möten och relationer mellan människor är basen för undervisning. De uppmärksammar både positiva och negativa händelser av ansvar, empati, stöd och förtroende. I det andra temat beskriver lärarna tre steg i konflikter: orsak, innehåll och lösning. Det tredje temat handlar om professionalitet, flexibilitet, medvetenhet om handlingar, samt förmåga att lyssna på eleverna.
Den fördjupade förståelsen av resultaten visar att lärarna vill praktisera omsorgsetik. Lärarna betonar betydelsen av att bekräfta elever och anpassa undervisning efter deras behov, vilket ibland kan vara en krävande uppgift när lärare är ansvariga för stora klasser och elever i behov av stöd. Frågan är då om omsorgsetik kan ses som ett dilemma eller som en utmaning för utveckling i skolan.
II: Utveckling av en etisk skola genom uppskattning av praktiken? Elevers levda erfarenheter av etiska händelser i skolan
Syftet med denna studie var att undersöka etiska händelser som elever varit med om. De fick samma uppgift som lärarna i delstudie I. Analysen resulterade i två teman: respons i tal och handling och maktrelationer. Det första temat handlar om positiva och negativa erfarenheter av empati, sanning, rättvisa och att bli sedd. Eleverna beskriver kopplingar mellan bemötande från andra människor och kvaliteten i lärandet. Det andra temat speglar olika maktrelationer i skolan, till exempel elevinflytande, lärarmakt och grupptryck.
Den fördjupade förståelsen av resultaten är att hälsosamma relationer som kännetecknas av empati, omsorg, uppskattning och öppen kommunikation är viktiga för eleverna. De menade att dessa relationer förbättrade deras förmåga att lära. De uttryckte även många negativa etiska händelser, vilket väckte frågor. Är det så att positiva händelser i skolan inte blir ihågkomna eller finns de inte? Praktiska
implikationer av denna studie är: hur kan skolan fokusera på positiva och hälsosamma erfarenheter som en grund för lärande och utveckling?
III: Reflekterande och uppskattande handlingar som stödjer skapandet av etiska platser och rum
Syftet med denna studie var att synliggöra, förstå och analysera lärandeprocesser i en workshop med lärare som behandlade etiska frågor. Temat för denna dag var ”Hur vet vi att barn och lärare värdesätts i förskola och skola?”. Resultaten visade att lärare praktiserar olika sätt för att uttrycka värdet hos sina elever. De betonade betydelsen av att skapa och bibehålla god kontakt med eleverna och deras föräldrar, samt vikten av att uppskatta och uppmärksamma varje elev. Resultaten visade också hur lärare lägger märke till att de värdesätts av sin omgivning: genom positiv respons från kollegor och barn, samarbete och när de bekräftas och uppmuntras som individer. Lärarna uttryckte att processer att skapa en etisk skola går långsamt och att det handlar om att ta ett steg i taget. Reflektion, både individuellt och i grupp, är för dem ett sätt att påskynda en positiv förändring. Den fördjupade förståelsen av studien är att lärarnas lärande handlade om vikten av deltagande, uppskattning och egenmakt (empowerment), betydelsefulla komponenter i participatory and appreciative action research, PAAR, (deltagande och uppskattande aktionsforskning).
IV: Etiskt lärande genom möten med andra
Syftet med denna studie var att synliggöra, förstå och analysera elevers och lärares lärande i möten med olika personer. Människor med olika livserfarenheter bjöds in till skolan för att dela med sig av sina livsberättelser. Analysen resulterade i ett huvudtema: lära av varandra, med två underteman: lärande av olika sorters kunskap, värderingar och förmågor genom hela kroppen och uppskattning av varandra och det vi gör tillsammans.
Den fördjupade förståelsen av resultatet är att det arbete som läraren och eleverna gör, handlar om etiskt lärande. Deltagarna har både lärt sig nya kunskaper och utvecklat lärande kring värderingar och bemötande. När en lärandeprocess på att medvetet sätt uppmärksammar ett etiskt förhållningssätt till världen kan det benämnas etiskt lärande.
V: “Jag vill att människor tror på mig, lyssnar när jag säger något och kommer ihåg mig”. Hur elever vill bli bemötta
Syftet med denna studie var att synliggöra och analysera elevers röster om hur de vill och hur de inte vill bli behandlade av andra människor. Analysen resulterade i fyra teman: strävan efter gemenskap, att bli accepterad för den man är, sökande efter ärlighet och sanning, samt att bli uppmärksammad, bekräftad och uppmuntrad.
Den fördjupade förståelsen av resultatet är att eleverna vill bli respekterade och respektera andra. De tog upp både positiva och negativa aspekter av respekt – att bli behandlad med respekt, men också det motsatta: att bli behandlad på ett respektlöst sätt. Resultaten av studien pekar på att reellt inflytande och uppskattning är nödvändigt för positiv utveckling och förbättring av skolan.
Vid analysen av resultaten från alla fem delstudier har jag funnit tre områden som spänner över hela resultatet. Lärares och elevers erfarenheter av skolan som etisk praktik visar betydelsen av: att sträva
efter etisk medvetenhet, att skapa etiska relationer, samt att uppmuntra till etiska handlingar. Resultaten i denna studie pekar på att läroplanens mål
att ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra skolans alla aktiviteter, handlar om att skapa och bibehålla en etisk lärandemiljö. Studien uppmuntrar till utveckling av en etisk lärandemiljö i förskolor, grundskolor, gymnasier och andra undervisningsområden, som lärarutbildning och högre utbildning i allmänhet. Forskning, utbildning och utveckling är en gemensam process med ömsesidigt lärande. Det handlar om att se varandras kompetenser och styrkor, för att arbeta för en bättre skola och framtid där alla parter har möjlighet att påverka och vara de människor de kan tänkas vara, med andra ord: att omsätta visionen om en etisk lärandemiljö i verkligheten.
REFERENCES
Afdal, G. (2006). Tolerance and curriculum: conceptions of tolerance in the
multicultural unitary Norwegian compulsory school. Münster: Waxmann.
Alerby, E. (1998). Att fånga en tanke. En fenomenologisk studie av barns och
ungdomars tänkande kring miljö [To grasp a thought. A
phenomenological study of children’s thinking about environment]. Luleå: Institutionen för pedagogik och ämnesdidaktik, Centrum för forskning i lärande, Luleå tekniska universitet.
Alerby, E. (2000). Lärande – några betraktelser från olika horisonter [Learning – some reflections from different horizons]. In E. Alerby, P. Kansanen, & T. Kroksmark (Eds.), Lära om lärande [Learn about learning]. Lund: Studentlitteratur.
Alerby, E., & Hörnqvist, M-L. (2003). Skolan som levt rum. Rummets
betydelse i lärandet i ljuset av livsvärldsfenomenologi. I M. Uljens, & J.
Bengtsson (Eds.) Livsvärldsfenomenologi och hermeneutik. Aktuella
humanvetenskapliga forskningsproblem [Life-world phenomenology
and hermeneutics]. Helsingfors: Helsingfors universitet. Pedagogiska institutionen. Forskningsrapport 192.
Althof, W., & Berkowitz, M. W. (2006). Moral education and character education: their relationship and roles in citizenship education. Journal of Moral Education, 35(4), 495-518.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion.
Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod [Interpretation and reflection.
Philosophy of science and qualitative method]. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium [Unraveling the mystery of health]. Stockholm: Natur och Kultur.
Applebee, A. N. (1984). Writing and reasoning. Review of Educational
Research, 54, 577-596.
Bach, H. (2001). The place of the photograph in visual narrative research – project Statement. Retrieved May 21, 2008, from http://www.findarticles.com/p/articles/mi_m2479/is_3_29/ai_80 757500/print.
Bell, J. (1993). Introduktion till forskningsmetodik [Introduction to research methodology]. Lund: Studentlitteratur.
Bellah, R. N., Madsen, N., Sullivan, W. M., Swidler, A., & Tipton, S. M. (1996). Habits of the heart: Individualism and commitment in
American life. Berkley, CA: University of California Press.
Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar. Husserls och Merleau-Pontys
fenomenologi [The phenomenology of Husserl and Merleau-Ponty].
Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Bengtsson, J. (Ed.). (2005). Med livsvärlden som grund. Bidrag till
utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning
[With the life-world as a basis. Contribution to the development of a phenomenological life-world perspective in pedagogical research]. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, L. (1972). Objektivitet. En undersökning av innebörden,
möjligheten och önskvärdheten av objektivitet i samhällsvetenskapen
[Objectivity. An inquiry of the meaning, possibility and desirability of objectivity in social science]. Stockholm: Prisma.
Berkowitz, M. W., & Bier, M. C. (2004). Research-based character education. Annals of the American Academy of Political and Social
Science, 591(1), 72-85.
Berkowitz, M. W., & Bier, M. C. (2005). What works in character
education: A research-driven guide for educators. Retrieved November
26, 2007, from Character Education Partnership Web site: http://www.character.org/atf/cf/%7B77B36AC3-5057-4795-8A8F-9B2FCB86F3EB%7D/practitioners_518.pdf
Bradbury-Jones, C. (2007). Enhancing rigour in qualitative health research: Exploring subjectivity through Peshkin’s I’s. Journal of
Advanced Nursing, 58(5), 1-10.
Buzzelli, C. A., & Johnston, B. (2002). The moral dimensions of teaching.
Language, power, and culture in classroom interaction. New York, NJ:
Routledge Falmer.
Campbell, E. (2003). The ethical teacher. Berkshire: Open University Press.
Clandinin, D. J., & Connelly, F. M. (2000). Narrative inquiry. Experience
and story in qualitative research. San Francisco, CA: Jossey-Bass
Publishers.
Colnerud, G. (1995). Etik och praktik i läraryrket. En empirisk studie av
lärares yrkesetiska konflikter i grundskolan [Ethics and practice in the
teaching profession. An empirical study of ethical conflicts in the secondary school]. Stockholm: HLS Förlag.
Colnerud, G., & Granström, K. (2002). Respekt för läraryrket: om lärares
yrkesspråk och yrkesetik [Respect for the teaching profession: about
teachers professional language and ethics]. Stockholm: HLS förlag. Cook-Sather, A. (2002). Authorizing students’ perspectives: Toward
trust, dialogue, and change in education. Educational Researcher,
31(4), 3-14.
Cook-Sather, A. (2006). Sound, presence, and power: “Student voice” in educational research and reform. Curriculum Inquiry, 36(4), 359-390.
Cooperrider, D., & Whitney, D. (2005). Appreciative inquiry: a positive
revolution in change. San Francisco, CA: Berrett-Koehler.
Dancy, J., & Sosa, E. (Eds.). (1992). A companion to epistemology. Oxford: Blackwell.
Denzin, N. K., & Lincoln, Y. S. (Eds.). (1994). Handbook of qualitative
research. Thousand Oaks, CA: Sage.
Dewey, J. (1975). Moral principles in education. Carbondale, IL: Southern Illinois University Press. (Original work published 1909)
Dewey, J. (1991). How we think. New York, NJ: Prometheus Books. (Original work published 1910)
Dicktionary, appreciation (2008). Retrieved November, 17, 2008, from Online dictionary Web site:
http://dictionary.reference.com/browse/appreciation
Dictionary, respect (2007). Retrieved September 6, 2007, from Online dictionary Web site:
http://dictionary.reference.com/browse/respect
Einhorn, S. (2005). Konsten att vara snäll [The art of being kind]. Stockholm: Bokförlaget Forum.
Fjellström, R. (2004). Skolområdets etik. En studie i skolans fostran [Ethics of educational practice]. Lund: Studentlitteratur.
Foucault, M. (1994). The essential works of Foucault, 1954-1984, vol. 3
Power. London: Allen Lane The Penguin Press.
Freire, P. (1970). Pedagogy of the oppressed. New York, NJ: Herder & Herder.
Gadamer, H. G. (1995). Truth and method. New York, NJ: The Continuum Publishing Company. (Original work published 1975) Ghaye, T. (2008). Building the reflective healthcare organization. Oxford,
UK: Blackwell Publishing.
Ghaye, A., & Ghaye, K. (1998). Teaching and learning through critical
Ghaye, T., Melander-Wikman, A., Kisare, M., Chambers, P., Bergmark, U., Kostenius, C., & Lillyman, S. (2008). Participatory and appreciative action and reflection (PAAR) – democratizing reflective practices. Reflective Practice, 9(4), 361-397.
Gren, J. (2002). Etik i pedagogens vardagsarbete [Ethics in pedagogical work]. Stockholm: Liber.
Halstead, M., & Taylor, M. (2000). Learning and teaching about values: a review of recent research. Cambridge Journal of Education,
30(2), 169-202.
Halstead, M., & Pike, M. A. (2006). Citizenship and moral education:
Values in action. London: Routledge.
Haydon, G. (2004). Values education: sustaining the ethical environment. Journal of Moral Education, 33(2), 115-129.
Heidegger, M. (1993). Varat och tiden. Del I [Being and time]. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. (Original work published 1926) Heron, J., & Reason, P. (2001).The practice of co-operative inquiry:
research ‘with’ rather than ‘on’ people. In P. Reason & H. Bradbury (Eds.), Handbook of action research: participative inquiry and
practice. London: Sage.
Holmgren, A. (2006). Klassrummets relationsetik. Det pedagogiska mötet
som etiskt fenomen [Relational ethics in the classroom. The
educational encounter as ethical phenomenon.]. Doktorsavhandlingar i pedagogiskt arbete, Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet. Dissertations in Educational Work, 2006:11, Umeå University.
Howard, R. A., & Korver, C. D. (2008). Ethics for the real world.
Creating a personal code to guide decisions in work and life. Boston, MA:
Harward Business Press.
Husserl. E. (1995). Fenomenologins idé [The idea of phenomenology] Göteborg: Daidalos AB.
Hörte, S. Å. (1982). Som man frågar får man svar [As you ask you get answers]. Göteborg: Göteborgs universitet.
Jackson, P. W., Boostrom, R. E., & Hansen, D. T. (1993). The moral
life of schools. San Francisco, CA: Jossey-Bass.
Johansson, E., & Johansson, B. (2003). Etiska möten i skolan [Ethical encounters in school]. Stockholm: Liber.
Juujärvi, S. (2006). Care reasoning in real-life moral conflicts. Journal of
Karlsen, G. (2002). Møtets etikk og estetikk: betraktningen om et alternativt
lærerideal [The ethics and aesthetics of the meeting: reflections on
an alternative teaching ideal]. Trondheim: NTNU, Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet.
Katz, M. S., Noddings, N., & Strike, K. A. (Eds.). (1999). Justice and
caring. The search for common ground in education. New York, NJ:
Teachers College Press.
Kemp, P. (1991). Det oersättliga: en teknologietik [The irreplaceable: ethics of technology]. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
King James bible (2009). Retrieved Januari 22, 2009, from Biblegateway Web site:
http://www.biblegateway.com/passage/?search=Rom%207:19&v ersion=9.
Kostenius, C. (2008). Giving voice and space to children in health promotion. Doctoral thesis. Luleå: Luleå University of Technology.
Kostenius, C., & Öhrling, K. (2008). ‘Friendship is like an extra parachute’: reflections on the way schoolchildren share their lived experiences of well-being through drawings. Reflective Practice, 9(1), 23-35.
Kress, G., & van Leeuwen, T. (2001). Multimodal discourse: the modes
and media of contemporary communication. London: Arnold.
Lemon, N. (2007). Take a photograph: teacher reflection through narrative. Reflective Practice, 8(2), 177-191.
Lesnick, A. (2006). Forms of engagement: the ethical significance of literary teaching. Ethics and Education, 1(1), 29-45.
Lévinas, E. (1969). Totality and infinity. An essay on exteriority. Pittsburgh, PA: Duquesne University Press.
Lévinas, E. (1989). The Lévinas reader (Ed. Sean Hand). Oxford, UK: Blackwell.
Lévinas, E. (1993). Etik och oändlighet. Samtal med Philippe Nemo [Ethics and infinity. Conversations with Philippe Nemo]. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Lickona, T. (2004). Character matters. How to help our children develop
good judgment, integrity, and other essential virtues. New York, NY:
Touchstone.
Lickona, T., & Davidson, M. (2005). Smart and good high schools.
Integrating excellence and ethics for success in school, work, and beyond.
Responsibility). Washington, DC: Character Education Partnership.
Lincoln, Y., & Guba, E. (1985). Naturalistic inquiry. London: Sage. Linder, A., & Breinhild Mortensen, S. (2008). Glädjens pedagogik
[Pedagogy of joy]. Lund: Studentlitteratur.
McTaggart, R. (1989). Sixteen tenets of participatory action research. Retrieved August 30, 2007, from The Caledonia Centre for Social Development Web site: http://www.caledonia.org.uk/par.htm Melander-Wikman, A., Jansson, M., & Ghaye, T. (2006). Reflections
on an appreciative approach to empowering elderly people, in home healthcare. Reflective Practice, 7(4), 423-444.
Merleau-Ponty, M. (1996). Phenomenology of perception. London: Routledge.
Miles, M. B., & Huberman, A. M. (1994). Qualitative data analysis – An
expanded sourcebook. Thousand Oaks, CA: Sage.
Morrow, V., & Richards, M. (1996). The ethics of social research with children: an overview. Children and Society, 10, 90-105.
Noddings, N. (1984). Caring. A feminine approach to ethics and moral
education. Berkley, CA: University of California Press.
Noddings, N. (1995). Philosophy of education. Boulder, CO: Westview Press.
Noddings, N. (2002a). Starting at home. Caring and social policy. Berkley, CA: University of California Press.
Noddings, N. (2002b). Educating moral people. A caring alternative to
character education. New York, NJ: Teachers College Press.
Nutek (2008). The Swedish Agency for Economic and Regional Growth. Retrieved November 14, 2008, from Nutek web site: http://www.nutek.se/sb/d/123
Nykänen, P. (2008). Värdegrund, demokrati och tolerans [Fundamental values, democracy, and tolerance]. Doctoral thesis in philosophy. Gothenburg: University of Gothenburg.
O’Brien, R. (2001). Um exame da abordagem metodológica da pesquisa acão [An overview of the methodological approach of action research]. In R. Richardson (Ed.) Teoria e práctica da pesquia
acão [Theory and practice of action research]. Retrieved August 30,
2007, from: http://web.net/~robrien/papers/arfinal.html.
Orlenius, K. (2001). Värdegrunden - finns den? [The value foundation – is there any?]. Stockholm: Runa förlag.
Orlenius, K. (2005). The contemporary basic values of school: ”The emperor’s new clothes?”. In P. M. Denicolo, & M. Kompf (Eds.),
Connecting policy and practice. Challenges for teaching and learning in schools and universities. London: Routledge.
Orlenius, K., & Bigsten, A. (2006). Den värdefulla praktiken [The practice full of value]. Stockholm: Runa förlag.
Peacock, A. (2006). Escaping from the bottom set: Finding a voice for school improvement. Improving Schools, 9(3), 251-260.
Peshkin, A. (1988). In search of subjectivity. One’s own. Educational
Researcher, 17(7), 17-21.
Peshkin, A. (2001). Angles of vision: Enhancing perception in qualitative research. Qualitative Inquiry, 7(2), 238-253.
Pring, R. (2001). Education as moral practice. Journal of Moral
Education, 30(2), 101-112.
Reed, J. (2007). Appreciative inquiry. Research for change. Thousand Oaks, CA: Sage.
Robinson, C., & Taylor, C. (2007). Theorizing student voice: values and perspectives. Improving Schools, 10(5), 5-17.
Rudduck, J., & Flutter, J. (2004). How to improve your school. Giving
pupils a voice. London: Continuum.
Rudduck, J., & McIntyre, D. (2007). Improving learning through
consulting pupils. London: Routledge.
Schön, D. A. (1984). The reflective practitioner. How professionals think in
action. London: Ashgate.
SFS (2003: 460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. [Law on ethical approval of research on human beings]. Retrieved November 25, 2008, from Notisum web site (Swedish laws
presented on the Internet): http://www.notisum.se/index2.asp?iParentMenuID=236&iMenuI
D=314&iMiddleID=285&top=2&sTemplate=/template/sok.asp? DokTyp=1
Stainer, A., & Stainer, L. (2000). Empowerment and strategic change – an ethical perspective. Strategic Change, 9, 287-296.
Strike, K. (1990). Teaching ethics to teachers. Teaching and Teacher
Education, 6(1), 47-53.
Svensson, L., Ellstrom, P., & Brulin, G. (2008). Introduction. On interactive research. International Journal of Action Research, 3(3), 1-17.
Swedish National Agency for Education (1994). Läroplaner för det
obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna [Curriculum for
the compulsory school system and the voluntary types of school]. Stockholm: Ministry of Education.
Swedish National Agency for Education (1998). Läroplaner för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Curriculum
for the compulsory school system, the pre-school class and the school-age childcare services]. Stockholm: Ministry of Education. Swedish National Agency for Education (2009). Emphasis on
matematics and science. Retrieved March 17, 2009 from the Swedish National Agency for Education web site: http://www.skolverket.se/sb/d/2131/a/15281;jsessionid=0A0384 915D3A646BB1C23B1E3E0BEF21
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv [Learning in practice: a socio cultural perspective]. Stockholm: Prisma.
Thatchenkery, T. (2005). Appreciative sharing of knowledge: Leveraging
knowledge management for strategic change. Chagrin Falls, OH: Taos
Institute.
Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag: Interaktivt
regelarbete mellan lärare och elever [Values education in the everyday
life of school: interactive rule practice between teachers and students]. Linköping Studies in Education and Psychology No. 105. Doctoral thesis. Linköping: Linköpings universitet.
van Manen, M. (1991). The tact of teaching. The meaning of pedagogical
thoughtfulness. Albany, NY: State University of New York Press.
van Manen, M. (1997). Researching lived experience. Human science for an
action sensitive pedagogy. Ontario: Althouse Press.
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society. The development of higher
psychological process. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Whitney, D., & Trosten-Bloom, A. (2003). The power of appreciative
inquiry. A practical guide to positive change. San Francisco, CA:
Berrett-Koehler.
Willis, P. (2001). The “things themselves” in phenomenology.
Indo-Pacific Journal of Phenomenology, 1(1), 1-14.
Willis, P. (2004). From “the things themselves” to a “feeling of understanding”: Finding different voices in phenomenological research. Indo-Pacific Journal of Phenomenology, 4(1), 1-13.
Zackari, G., & Modigh, F. (2000). Värdegrundsboken. Om samtal för