Sjukfrånvaro är idag ett stort folkhälsoproblem i Sverige, liksom i övriga västvärlden, och problemet har ökat under de senaste åren. Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen, inte bara relaterat till sjukdom och ohälsa, utan också till faktorer på individnivån, arbetsplatsen och på samhällsnivån.
Muskeloskeletala besvär är den största diagnosgruppen bakom både
sjukfrånvaro och förtidspensionering. Sjukskrivning och förtidspensionering innebär stora ekonomiska konsekvenser för individen och dennes familj,
arbetsgivaren och samhället. Dessa konsekvenser blir större ju yngre personen är vid förtidspensioneringen. De flesta studier om sjukfrånvaro är så kallade
tvärsnittstudier, där samband mellan sjukfrånvaro och data om andra variabler (t. ex. ålder) studeras för en definierad population vid ett speciellt tillfälle. Med denna studiedesign är det svårt att identifiera orsaksfaktorer till sjukfrånvaro. För ett sådant syfte krävs en longitudinell studiedesign, där individer studeras över tid. Eftersom sjukfrånvarofall kan vara långa, ofta bero på kroniska tillstånd eller återkommande besvär, är en longitudinell studiedesign också att föredra. Det har från flera håll uttryckts ett behov av metodutveckling inom området.
Syftet med denna avhandling har varit att genomföra en pilotstudie för att få bättre kunskap om faktorer som har samband med sjukfrånvaro och
förtidspensionering, om uppfattningar om möten med rehabiliteringspersonal, och om självskattad hälsa över tid bland personer som initialt varit sjukskrivna med rygg-, nacke- eller skulderdiagnoser.
En prospektiv kohortstudie med elva års uppföljning av alla personer som under 1985 var 25-34 år, bodde i Linköpings kommun och hade ett sjukskrivningsfall om minst 28 dagar med rygg-, nacke- eller skulderdiagnos genomfördes. Kohorten bestod av 213 personer, varav 61 procent kvinnor. Följande data om personerna i kohorten samlades in: Antal sjukfrånvarodagar och sjukfrånvarofall under åren 1982-1984, diagnos och data om ålder, kön, yrke, medborgarskap, civilstånd och inkomst vid inkluderingsfallet under 1985, data om alla
sjukskrivningsperioder (datum, hel/deltid), sjukbidrag och förtidspension (datum, hel/deltid), emigration (datum) och död (datum och orsak) från 1985 t o
m september 1996. Under 1996 skickades en enkät ut till de 204 personer som då hade en postadress i Sverige. Svarsfrekvensen var 73 procent. Olika mått på sjukfrånvaro och förtidspension räknades ut för de elva åren, möjliga
riskfaktorer för förtidspension testades med Cox regressionsanalys och faktorer som kunde prediktera en framtida låg nivå av sjukfrånvaro testades med
logistisk regressionsanalys. Från enkäten analyserades två huvudfrågor, dels personernas uppfattningar om möten med personalen på försäkringskassan respektive inom hälso- och sjukvården, som analyserades med faktoranalys och linjär regressionsanalys. Den andra frågan handlade om att pröva en metod för att retroaktivt samla in data om självskattad hälsa, den s.k. hälsolinjen. Data från denna fråga jämfördes med registerdata om sjukfrånvaro och förtidspension. Personerna i kohorten visade sig vara en högriskgrupp för förtidspension. Efter elva år hade 26 procent av kvinnorna och 14 procent av männen fått antingen sjukbidrag eller förtidspension. Kvinnorna, men inte männen, hade högre risk än motsvarande grupp sjukskrivna med andra diagnoser. Det vanligaste var att bli förtidspensionerad p.g.a. besvär i rörelseorganen, men hälften av männens huvuddiagnos var av psykiatrisk karaktär. Män fick oftare än kvinnor helt sjukbidrag eller förtidspension. Kvinnorna hade mer sjukfrånvaro än männen. Den utökade Cox regressionsmodellen visade att kvinnor hade 1,9 gånger högre risk för förtidspension än vad männen hade, då hänsyn tagits till medborgarskap och långtidssjukskrivning. Med en salutogen ansats konstaterades att tidigare låg sjukfrånvaro, att vara tjänsteman och att vara gift predicerade framtida låg sjukfrånvaro. Detta indikerar att risk- och friskfaktorer inte behöver vara varandras motsatser. Tre olika dimensioner av personernas uppfattning av bemötande med rehabiliteringspersonal kunde identifieras: stödjande bemötande, distanserat bemötande och ”empowering” bemötande. Kvinnor upplevde kontakten med personalen både på försäkringskassan och inom hälso- och sjukvården som mer stödjande än vad männen gjorde. De som hade blivit förtidspensionerade upplevde kontakten med försäkringskassan som mer stödjande och ”empowering” än vad de icke-förtidspensionerade gjorde. Data från hälsolinjen, där personerna hade ritat in sin hälsa med en linje mellan 1985 och 1995, var korrelerat med medelantal dagar med sjukskrivning och
förtidspensionering. Ingen tendens till ”recall bias” kunde konstateras.
De övergripande slutsatser som dras är att olika statistiska och epidemiologiska modeller behöver prövas ytterligare för att kunna genomföra adekvata analyser
av data om sjukfrånvaro och förtidspension. Vidare behövs framförallt mer kunskap om situationen för kvinnor sjukskrivna med dessa diagnoser.
Acknowledgements
I wish to express my sincere gratitude to all of you who have supported me in the work on this thesis!
I am particularly grateful to the following people:
Professor Kristina Alexanderson, my supervisor, for introducing me to the world of sickness absence research. Thank you for guiding me through this process, for generously sharing your knowledge and time, and for your encouraging support! Professor John Carstensen, my co-supervisor, for skilful advice on statistics and for your patience.
Gunnel Hensing, co-author, for rapid reading and very valuable comments. Gunnel Östlund, co-author and colleague, for social support and for being a good friend during these years.
Professor emeritus Per Bjurulf, for sharing your time and knowledge and for getting involved in my research.
Christina Johansson and Kajsa Rothman, for directing me through the bureaucracy of the university and taking care of so many practical things. All co-workers at the Division of Social Medicine and Public Health, for social support and entertaining coffee breaks!
Colleagues in the SPID network, for stimulating, instructive, and friendly meetings.
Patricia Ödman, for skilful revision of my English text.
Lillemor Ljungblad, for always taking excellent care of my dogs—on short notice—while I was travelling. Your name was the first on my guest list!
All of my friends, for remaining friends!
Finally the most important of all, my family: Leif, for your love, support, and patience; my parents, Eva and Claes, for always being willing to stand by me; my brother Erik and sister Hanna for being great siblings; and the dogs, for lots of health-promoting exercise during the years.
Financial support: The Swedish Council for Work Life Research (RALF), The
Swedish Council for Social Research (SFR), The Swedish Council for Working Life and Social Research (FAS), The National Social Insurance Board (RFV), The County Council of Östergötland (Landstinget i Östergötland), Svenska Försäkringsföreningen, Svensk Epidemiologisk förening och Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning, Linköpings universitet.
References
1. Tellnes G. Sickness Certification. Oslo: Dissertation, Dept of Community Medicine, University of Oslo; 1990.
2. Hansen H-T. Kunnskapsstatus for den nordiske trygdeforskningen på 1990-tallet (Knowledge status of the Nordic social insurance in the 1990s) (In Norweigan). Bergen: Stiftelsen for samfunns- og naeringslivsforskning; 1999 April 1999. Report No.: 12/99.
3. RFV, SFR. Forskning och forskningsbehov inom socialförsäkringsområdet (Research and needs of research within the Social insurance area) (In Swedish). Stockholm: GOTAB; 1997. 4. Alexanderson K, Söderberg E. Försäkringsmedicinsk forskning - en litteraturgenomgång
(Research on medical insurance - a literature exposition) (In Swedish). Linköping: Försäkringsmedicinskt centrum; 2000.
5. Socialstyrelsen. Sweden's Public Health Report 1997. Stockholm: The National Board of Health and Welfare; 1998.
6. Frank JW, Pulcins IR, Kerr MS, Shannon HS, Stansfeld SA. Occupational back pain - an unhelpful polemic. Scand J Environ Health 1995;21(3-14).
7. Troup J. Back pain and epidemiology review: The epidemiology and cost of back pain. Social Science & Medicine 1996;42(4):561-63.
8. Alexanderson K. Sickness absence: a review of performed studies with focused on levels of exposures and theories utilized. Scand J Soc Med 1998;26(4):241-249.
9. Alexanderson K. Sickness absence; a review of performed studies with focus on levels of exposures and theories utilized. Scandinavian Journal of Social Medicine 1998;26(4):241-249. 10. North F, Syme SL, Feeney A, Head J, Shipley M, Marmot MG. Explaining socioeconomic
differences in sickness absence: the Whitehall II study. Br Med J 1993;306:361-366. 11. Reigo T. The nature of back pain in a general adult population. A longitudinal study.
Linköping: Linköpings universitet; 2000.
12. Ingmarsson-Hellzén A, Nordholm L, Sivik T. Risk of Long-Term Disability Among Patients With Back Pain. Scand Rehab Med 1997;29:205-212.
13. Burdorf A, Naaktgeboren B, Post W. Prognostic factors for musculoskeletal sickness absence and return to work among welders and metal workers. Occupational & Environmental Medicine 1998;55:490-495.
14. Vogel J, Kindlund H, Diderichsen F. Arbetsförhållanden, ohälsa och sjukfrånvaro 1975-1989. (Working conditions, illness and sickness absence, 1975-1989) (In Swedish). Stockholm: Statistics Sweden; 1992.
15. Nachemson A, Jonsson E, editors. Neck and Back Pain. The Scientific Evidence of Causes, Diagnoses, and Treatment. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2000.
16. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001 (Public health in Sweden 2001) (In Swedish). Stockholm; 2001.
17. RFV. Nybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa - ålder, kön och diagnos (Newly granted disability pensions and mental ill-health - age, sex, and diagnosis) (In Swedish). Stockholm: Riksförsäkringsverket, Enheten för analys; 2003. Report No.: Redovisar 2003:1.
18. Medin J, Alexanderson K. Begreppen Hälsa och Hälsofrämjande - en litteraturstudie (The concepts of health and health promoting - a litterature study) (In Swedish). Lund: Studentlitteratur; 2000.
19. Boorse C. On the Distinction between Disease and Illness. In: Caplan A, HT E, McCartney J, editors. Concepts of Health and Disease; Interdisciplinary Perspectives. Reading,
Massachusetts: Addison-Wesley Publishing Company; 1981.
20. Nordenfelt L. On the Nature of Health. An Action-Theoretic Approach. Dordrecht/Boston /Lancaster/Tokyo: D. Reidel Publishing Company; 1987.
21. WHO. Constitution. New York: WHO; 1948.
22. WHO. Ottawa charter for health promotion. Köpenhamn: WHO Europe; 1986.
23. Bjorner J, Sondergaard Kristensen T, Orth-Gomér K, Tibblin G, Sullivan M, Westerhom P. Self-rated health: a useful concept in research, prevention and clinical medicine. Stockholm: Swedish council for planning and coordination of research; 1996.
24. Undén A, Elofsson S. Självupplevd hälsa (Self-rated health. Factors influencing persons rating) (In Swedish). Stockholm: Forskningsrådsnämnden; 1998.
25. Twaddle A, Nordenfelt L. Disease, Illness and Sickness: Three Central Concepts in the Theory of Health. A dialogue between Andrew Twaddle and Lennart Nordenfelt. Linköping:
Linköpings universitet; 1993.
26. Nordenfelt L. On the Disease, Illness, Sickness Distinction: A Commentary on Andrew Twaddle's System on Concepts. In: Twaddle A, Nordenfelt L, editors. Disease, Illness and Sickness. Linköping: Linköping University; 1994.
27. Alexanderson K. Measuring health. Indicators for working women. In: Kilbom Å, Messing K, Bildt Thorbjörnsson C, editors. Women's health at work. Stockholm: National Institute for Working Life; 1998.
28. Allan D, Waddell G. An historical perspective on low back pain and disability. Acta Orthopaedica Scandinavica. Supplementum 1989;234:1-23.
29. Bloch FS, Prins R, editors. Who returns to work and why? A six-country study on work incapacity and reintegration. London: Transaction Publishers; 2001.
30. Kjellman G. Neck pain Analysis of Prognostic Facotrs and Treatment. Linköping: Linköpings universitet; 2001.
31. Turner J, LeResche L, von Korff M, Ehrlich K. Back pain in primary care. Spine 1998;12 (Suppl):1-59.
32. Leijon M. Integrating perspectives in Social Medicine -a study using epidemiological and clinical methods with special regard to sickness absence. Linköping: Linköpings universitet; 2002.
33. Månsson N-O. Disability Pension. Epidemiological and financial aspects [Ph.D.]. Malmö: Malmö universitetssjukhus, Lunds universitet; 1997.
34. Marklund S, editor. Worklife and Health in Sweden 2000. Stockholm: National Institute for Working Life; 2001.
35. Hemingway H, Shipley M, Stansfield S, Marmot M. Sickness absence from back pain, psychosocial work characteristics and employment grade among office workers. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health 1997;23:121-9.
36. Härkäpää K. Psychosocial factors as predictors for early retirement in patients with chronic low back pain. Journal of Psyckosomatic Research 1992;36(6):553-559.
37. Hansson T, Hansson E. The effect of common medical interventions on pain, back function, and work resumption in patients with chronic low back pain. A prospective 2-year cohort study in six countries. Spine 2000;25(23):3055-3064.
38. Verbeek J. Vocational rehabilitation of workers with back pain. Scandinavian Journal of Work Environment and Health 2001;27(5):346-352.
39. Bowim G, Schrader H, Sand T. Neck pain in the general population. Spine 1994;19:1307-9. 40. Linton S, Helsing A, Halldén K. A population-based study of spinal pain among 35-45- year-
old individuals. Prevalence, sick leave, and health care use. Spine 1998;23:1457-1463. 41. Müllersdorf M, Söderback I. The actual state of the effects, treatment and incidence of disabling pain in a gender perspective - a Swedish study. Disability and Rehabilitation 2000;22(18):840-854.
42. Brage S, Bjerkedal T, Bruusgaard D. Occupation-specific morbidity of musceloskeletal disease in Norway. Scandinavian Journal of Social Medicine 1997;25(1):50-57.
43. Nygren Å, Berglund A, Koch M. Neck-and-shoulder pain, an increasing problem. Strategies for using insurance material to follow trends. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine 1995;32:107-112.
44. Abenhaim L, Rosignol M, Gobeille D, Bonvalot Y, Fines P, Scott S. The Prognostic Consequences in the Making of the Initial Medical Diagnosis of Work-related Back Injuries. Spine 1995;20(7):791-795.
45. Taylor P. Personal factors associated with sickness absence. Brit J Industr Med 1968;25(106):106-18.
46. Board TNSI. Effekter och resultat av sjuklönereformen - karensdagen och sänkta
kompensationsnivåer inom sjukpenningförsäkringen (Effects and results of changes in sickness benefits - the qualifying day and a decrease of compensation level of sickness benefit) (In Swedish). Stockholm: The National Social Insurance Board; 1995. Report No.: 1995:14. 47. Edgerton D. The effects of cutbacks in Swedish sickness benefits. An analysis using the
Labour Force Survey. Lund: Department of Economics, Lund University; 1996.
48. Knutsson A, Goine H. Occupation and unemployment rates as predictors of long term sickness absence in two swedish counties. Social Science and Medicine 1998;47(1):25-31.
49. Vahtera J, Kivimäki M, Mentti J, Theorell T. Effect of change on the psychosocial work environment on sickness absence: A seven year follow up of initially healthy employees. Journal of Epidemiology & Community Health 2000;54(7):484-493.
50. Soeters J, Prins R. Health care facilities and work incapacity: A comparison of the situation in the Netherlands with that in six other West European countries. International Social Security Review 1985;2:141-156.
51. Arrelöv B, Borgquist L, Ljungberg D, Svärsudd D. Do GPs sick-list patients to a lesser extent than other physician categories? A population-based study. Family Practice 2001;18(4):393- 398.
52. Gelb Safran D, Rogers WH, Tarlov AR, McHorney CA, Ware Jr JE. Gender Differences in Medical Treatment: The Case of Physician-Prescribed Activity Restrictions. Social Science & Medicine 1997;45(5):711-722.
53. Ekberg K. An Epidemiologic Approach to Disorders in the Neck and Shoulders: Diss., Linköpings Universitetet; 1994.
54. North F, Syme L, Feeney A, Shipley M, Marmot M. Psychosocial work environment and sickness absence among British civil servants: the Whitehall II study. American Journal of Public Health 1996;86(3).
55. Brage S. Musculosketal Health Problems and Sickness Absence - an epidemiological study of concepts, determinants, and consquences: University of Oslo; 1998.
56. Krantz G, Östergren P. Do common symptoms in women predict long spells of sickness absence? A prospective community-based study on Swedish women 40-50 years of age. Scandinavian Journal of Public Health 2002;30:176-183.
57. Alexanderson K. Sickness absence in a Swedish county, with reference to gender, occupation, pregnancy and parenthood. [Doktorsavhandling]. Linköping: Linköpings universitet; 1995. 58. Bourbonnais R, Mondor M. Job Strain and Sickness Absence Among Nurses in the Province
of Québec. American Journal of Industrial Medicine 2001;39:194-202.
59. Vingård E, Hagberg M. Work Factors and Musculoskeletal Disorders. In: Marklund S, editor. Worklife and Health in Sweden 2000. Stockholm: National Institute for Working Life; 2001. 60. Palmer KT, Walker-Bone K, Griffin MJ, Syddall H, Pannett B, Coggon D, et al. Prevalence
and occupational associations of neck pain in the British population. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health 2001;27(1):49-56.
61. Marmot M, Feeney A, Shipley M, North F, Syme S. Sickness absence as a measure of health status and functioning: from the UK Whitehall II study. Journal of Epidemiology and Community Health 1995;49:124-130.
62. Leijon M, Hensing G, Alexanderson K. Gender trends in sick-listing with musculoskeletal symptoms in a Swedish county during a period of rapid increase in sickness absence. Scandinavian Journal of Social Medicine 1998;26(3):204-213.
63. Aronsson G, Gustafsson K, Dallner M. Sick but yet at work. An empirical study of sickness presenteeism. Epidemiol Community Health 2000;54:502-509.
64. McKevitt C, Morgan M, Dundas R, Holland W. Sickness absence and "working through" illness: a comparison of two professional groups. Journal of Public Health and Medicne 1997;19:295-300.
65. Åstrand N-E. Prediction of sick leave, early retirement, unemployment, labour turnover and mortality in a Swedish male working population [A prospective study]: (Malmö); 1988. 66. Isacsson A, Hanson BS, Janzon L, Kugelberg G. The epidemiology of sick leave in an urban
population in Malmö, Sweden. Scandinavian Journal of Social Medicine 1992;20(4):234-239. 67. Blank N, Diderichsen F. Short-term and long-term sick-leave in Sweden: relationships with
social circumstances, work conditions and gender. Scandinavian Journal of Social Medicine 1995;23:265-272.
68. Chevalier A, Luce D, Blanc C, Goldberg M. Sickness absence at the French National Electric and Gas Company. Br J Ind Med 1987(44):101-110.
69. Kindlund H. Förtidspensionering och sjukfrånvaro 1990 bland invandrare och svenskar (Early retirement and sickness absence in 1990 among immigrants and Swedes). In: Persson G, Roselius M, editors. Invandrares hälsa och sociala förhållanden (Health and social situation of immigrants) (In Swedish). Stockholm: Socialstyrelsen; 1995.
70. Edén L, Ejlertsson G, Lamberger B, Leden I, Nordbeck B, Sundgren P. Immigration and socio-economy as predictors of early retirement pensions. Scand J Soc Med 1994;22(3):187- 193.
71. Timpka T, Hensing G, Alexanderson K. Dilemmas in Sickness Certification among Swedish Physicians. E J Public Health 1995;5:215-219.
72. Hensing G, Alexanderson K, Timpka T. Dilemmas in the daily work of social insurance officers. Scandinavian Journal of Social Welfare 1997;6:301-309.
73. Batenburg M, Reinken JA. The relationship between sickness absence from work and pattern of cigarette smoking. NZ Med J 1990;103:10-13.
74. Upmark M. Alcohol, sickness absence, and disability pension - a study in the field of disease, ill health, psychosocial factors, and medicalisation [akademisk avhandling]. Stockholm: Karolinska institutet; 1999.
75. Vahtera J, Poikolainen K, Kivimäki M, Ala-Mursula L, Penntti J. Alcohol intake and sickness absence: a curvlinear relation. American Journal of Epidemiology 2002;156(10):969-976. 76. Marmot MG, North F, Feeney A, Head J. Alcohol consumption and sickness absence: from the
Whitehall II study. Addiction 1993;88:369-382.
77. Synnerholm M, Karlsson E, Söderback I. Stanna hemma eller gå till jobbet? Om skälen bakom kort sjukfrånvaro (Stay at home or go to work? Reasons for short-term sickness ansence) (In Swedish). Östersund: Enheten för Socialförsäkringsforskning (Division of Social Insurance Research); 1995. Report No.: 1995:3.
78. Linton SJ. A population-based study of the relationship between sexual abuse and back pain: establishing a link. PAIN 1997;73:47-53.
79. Hensing G, Alexanderson K. The relation of adult experience of domestic harassment, violence, and sexual abuse to health and sickness absence. International Journal of Behavioral Medicine 2000;7(1):1-18.
80. Marhold C, Linton SJ, Melin L. A cognitive-behavioural return-to-work program: effects on pain patients with a history of long-term versus short-term sick leave. Pain
2001;91(2001):155,163.
81. Mastekaasa A. Kjønnsforskjeller i sykefravær: Betydningen av omsorgsoppgaver og jobbegenskaper. Tidsskrift for Smfunnsforskning 1990;31:531-554.
82. Lundberg U. Psychophysiology of work: Stress, gender, endochrine response, and work- related upper extremity disorders. American Journal of Industrial Medicine 2002;41(5):383- 392.
83. Regeringens budgetpropositionen för 2003 (Budget of the government for 2003). In: Regeringen; 2002.
84. Rothman K. Modern epidemiology. 2nd ed. Philadelphia: Lippincott-Raven Publishers; 1998. 85. Miettinen O. Etiologic research. Needed revisions of concepts and principles. Scandinavian
Journal of Work Environment and Health 1999;25(6):484-490.
86. Åstrand N-E, Isacsson S-O. Back pain, back abnormalities, and competing medical,
psychological, and social factors as predictors of sick leave, early retirement, unemployment, labour turnover and mortality: a 22 year follow up of male employees in a Swedish pulp and paper company. British Journal of Industrial Medicine 1988;45:387-395.
87. Müller C, Monrad T, Biering-Sorensen F, Darre E, Deis A, Kryger P. The influence of previous low back trouble, general health, and working conditions on future sick-listing because of low back trouble. A 15-year follow-up study of risk indicators for self-reported sick-listing caused by low back trouble. Spine 1999;24(15):1562-1570.
88. Hagen KB, Holte HH, Tambs K, Bjerkedal T. Socioeconomic Factors and Disability Retirement From Back Pain. Spine 2000;25(19):2480-2487.
89. Kivimäki M, Vahtera J, Thompson L, Griffiths A, Cox T, Pentti J. Psychosocial factors predicting employee sickness absence during economic decline. Journal of Applied Psychology 1997;82(6):858-872.
90. Biefang S, Potthoff P, Bellach B-M, Buschmann-Steinhage R. Predictors of early retirement and rehabilitation for use in a screening to detect workers in need of rehabilitation.
International Journal of Rehabilitation Research 1998;21:13-28.
91. Goldberg M, Chastang JF, Leclerc A, Zins M, Bonenfant S, Bugel I, et al. Socioeconomic, demographic, occupational, and health factors associated with participation in a long-term epidemiologic survey: a prospective study of the French GAZEL cohort and its target population. American Journal of Epidemiology 2001;154(4):373-384.
92. Upmark M. Predictors of Disability Pension Among Young Men: The Role of Alcohol and Psychosocial Factors. The European Journal of Public Health 1997;1:20-28.
93. Pålsson B, Horstmann V, Attewell RG, Ohlsson K, Skerfving S. Sick-leave and disability pensions among female assembly workers. European Journal of Public Health 1997;7(2):162- 168.
94. Appelberg K, Romanov K, Heikkilä K, Honkasalo M-L, Koskenvuo M. Interpersonal Conflict as a Predictor of Work Disability: A Follow-Up Study of 15,348 Finnish Employees. Journal of Psychosomatic Research 1996;40(2):157-67.
95. Bäckman O, Palme J. Social Background and Sickness Absence: A Study of a Stockholm Cohort. Acta Sociologica 1998;41:349-62.
96. Rodgers L. A five-year study comparing early retirements on medical grounds in ambulance personnel with those in other groups of health service staff. Part I: Incidence of retirements. Occupational Medicine 1998;48(1):7-16.
97. Magora A, Taustein I. An investigation of the problem of sick-leave in the patient suffering from low back pain. Industrial Medicine 1969;38(11):80-90.
98. Löfvander M, Engström A, Theander H, Furhoff A-K. Young immigrants on long-term sick- leave A clinical study of diagnostic factors, psychosocial stressors, functional ability and sick- leave pattern. Scand J Soc Welfare 1997;6:54-60.
99. Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. How to measure sickness absence?