Med svensk och utländsk bakgrund - Fruktsamhet och mortalitet 2012 Uppdelat på födelseländer, k

Personer som är födda utomlands eller som har två utrikes födda föräldrar utgör för varje år en allt större andel av befolkningen. Det gäller både i Stockholms län och i riket som helhet. I Stockholms län utgjorde denna grupp 30 procent av befolkningen år 2012, i hela riket var motsvarande andel 20 procent.

Det finns en felkälla när det gäller beräkningen av dödlighet för utrikes födda, främst för per-soner födda utanför Norden. De rapporterar inte alltid till folkbokföringen att de flyttar utom-lands. Det gör att den utrikes födda befolkningen överskattas, vilket brukar benämnas över-täckning, och dödligheten blir därför troligen något underskattad. För nordiska medborgare har övertäckningen beräknats till cirka 1 procent och för personer som är medborgare i ut-omnordiska länder till cirka 3 procent¹¹. Senare skattningar tyder på att antalet utrikes födda i Sverige överskattas med cirka 40 000–70 000 personer och överskattningen är större bland personer födda utanför Norden¹².

Dödligheten varierar mellan olika grupper av inrikes födda beroende på var föräldrarna är födda. Tidigare studier har till exempel visat att kvinnor och män i 30-årsåldern med två utri-kes födda föräldrar har en högre dödlighet än motsvarande grupp med två inriutri-kes födda för-äldrar. En tänkbar förklaring till detta kan vara att inrikes födda med två utrikes födda föräld-rar har lägre utbildningsnivå än inrikes födda¹³.

Att beräkna medellivslängd är problematiskt för små grupper då måttet är känsligt för små variationer. Om det ett år endast avlider exempelvis en 10-åring får det stor påverkan på den gruppens medellivslängd. För att undvika sådana slumpmässiga effekter kan skillnader i död-lighet mellan olika grupper sammanfattas med standardiserade dödstal (Standard Mortality Rate, SMR-tal). Detta görs här för de tre grupperna inrikes födda med svensk bakgrund, inri-kes födda med utländsk bakgrund och utriinri-kes födda. I gruppen inriinri-kes födda med svensk bak-grund ingår personer som är födda i Sverige med en eller två inrikes födda föräldrar. I grup-pen inrikes födda med utländsk bakgrund ingår personer som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands.

När SMR-tal beräknas i denna rapport jämförs antalet döda i en grupp med det förväntade antalet döda om gruppen skulle ha haft samma dödlighet som i Stockholms län som helhet.

Om det observerade antalet döda överensstämmer med det förväntade antalet blir SMR-talet, kvoten, 1. Det innebär att dödligheten i gruppen är samma som i Stockholm län. Om kvoten är mindre än 1 är dödligheten i gruppen lägre än i Stockholms län och om kvoten är större än 1 är dödligheten i gruppen högre än i Stockholms län.

SMR-talen har beräknats för män och kvinnor med olika bakgrund i tre olika åldersgrupper:

0–19 år, 20–64 år och 65–89 år, se diagram 26. Det är för ett enskilt år få personer i gruppen inrikes födda med två utrikes födda föräldrar i åldersgruppen 65–89 år. Men då befolkning och döda summeras över fem år går det att beräkna även denna grupps dödlighet. Osäkerheten bestäms med 95-procentiga konfidensintervall. I diagrammet framgår om en grupps dödlig-hetsnivå avviker signifikant från dödligheten i Stockholms län. Viktigt att tänka på när dia-gram 26 studeras är att förhållandena i grupperna utrikes födda och inrikes födda med ut-ländsk bakgrund är en beskrivning av dessa grupper under perioden 2008−2012.

11 SCB 2010. Beskrivning av statistiken, Befolkningsstatistik 2010, www.scb.se

12 SCB 2010. Övertäckningen i Registret över totalbefolkningen, 2010:5

13 SCB 2010. Födda i Sverige– ändå olika? Demografiska rapporter 2010:2

I den yngsta åldersgruppen, 0–19 år, är dödsfall ovanliga. Bland män i denna åldersgrupp har gruppen med utländsk bakgrund signifikant högre dödlighet än andra män i Stockholm län.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan olika grupper bland kvinnor 0–19 år.

Diagram 26 Standardiserade dödstal (SMR-tal) för tre åldersgrupper i Stockholms län efter kön, personer med svensk bakgrund, personer födda i Sverige med utländsk bakgrund samt utrikes födda personer 2008–2012

Diagrammet visar åldersstandardiserade dödstal (SMR) för grupper med olika bakgrund. Dödligheten i Stockholms län = 1.

Grupper med staplar större än 1 har högre dödlighet än i Stockholms län och grupper med staplar mindre än 1 har lägre dödlighet än i Stockholms län. De staplar som är markerade med en tjockare linje är signifikant skilda från dödligheten i Stockholms län på 95%-nivån.

Både kvinnor och män med utländsk bakgrund har högre dödlighet än andra i åldersgruppen 20–64 år. De har drygt 20 procent högre dödlighet jämfört med män och kvinnor i Stock-holms län. Kvinnor med svensk bakgrund har högre dödlighet och utrikes födda kvinnor har lägre dödlighet än 20–64-åriga kvinnor i Stockholms län. Bland män har gruppen med svensk bakgrund och utrikes födda samma dödlighet som män i Stockolms län.

Under perioden 2008–2012 fanns det inga signifikanta skillnader mellan grupperna i ålders-gruppen 65–89 år, varken bland kvinnor eller bland män.

I den äldsta gruppen utgörs utrikes födda till stor del av personer födda i Finland och dödlig-heten i denna grupp kommer möjligtvis att ändras när yngre utrikes födda åldras. En ökande andel utrikes födda kvinnor kan dra ner dödligheten i Stockholms län bland äldre kvinnor i framtiden eftersom yngre utrikes födda kvinnor har lägre dödlighet än inrikes födda kvinnor idag. Även sammansättningen av gruppen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar förändras över tid. Idag är det vanligaste födelselandet bland föräldrarna Finland men i fram-tiden kommer en allt större del av denna grupp ha föräldrar som är födda utanför Norden¹⁴.

14 SCB 2010. Födda i Sverige – ändå olika? Demografiska rapporter 2010:2

0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 1,50

0-19

20-64

65-89

Män

Svensk bakgrund Utländsk bakgrund

Utrikes födda

0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 1,50 0-19

20-64

65-89

Kvinnor

SMR SMR

1.7. Jämförelser med andra län

Sverige har under lång tid haft regionala skillnader i dödlighet. När antalet döda per 1 000 invånare jämförs mellan länen är dödligheten lägre i Stockholms län än i övriga Sverige. Den främsta förklaringen är att ålderstrukturen är olika i olika delar av Sverige, och Stockholm har en stor andel yngre personer. Med beräkning av återstående medellivslängd i en livslängdsta-bell försvinner störande effekter av olika åldersfördelning mellan olika län. Men även med detta mått finns regionala skillnader mellan olika delar av Sverige. Skillnaderna är dock inte lika stora som med dödlighetsmått utan hänsyn till skillnader i åldersstruktur. Län med hög medellivslängd är främst belägna i landets södra delar och länen i mellersta och norra delen av landet har lägre medellivslängd. Stockholms och Uppsala län är undantag till detta och har förhållandevis hög medellivslängd¹⁵.

Medellivslängden vid födelsen, för båda könen sammantaget samt för kvinnor, är högst i Hal-lands län. Medellivsländgen för kvinnor i Halland är drygt 84 år, se diagram 27. Bland män är medellivslängden högst i Uppsala län, 80,6 år. Även männen i Hallands, Kronobergs och Jön-köpings län har en högre medellivslängd än männen i Stockholms län. Lägst medellivslängd har männen i Norrbottens län, 78,3 år. Bland kvinnorna ligger Stockholms län på tredje plats bland länen. Utöver Hallands län är medellivslängden också högre i Kronobergs län. Bland kvinnor är medellivslängden lägst i Gävleborgs län, 82,5 år.

Diagram 27 Återstående medellivslängd vid födelsen för kvinnor och män i länen och i riket 2008–2012.

Diagrammet visar återstående medellivslängd vid födelsen för kvinnor och män i länen och i riket under perioden 2008–2012.

Länen är sorterade efter den sammanvägda medellivslängden för kvinnor och män. Skalan är bruten. Ålder vid årets slut.

Dödlighetens variation mellan länen redovisas också med standardiserade dödstal. För varje län jämförs antalet döda per kön och åldersgrupp med det förväntade antalet döda i länet om de hade samma dödlighetsnivå som i riket per kön och åldersgrupp.

I Stockholms län är dödligheten signifikant lägre än i riket, både för män och för kvinnor.

Även i Kronobergs, Uppsala och Jönköpings län är dödligheten signifikant lägre än i riket för

15 SCB 2011. Livslängden i Sverige 2001–2010. Livslängdstabeller för riket och länen 74

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85

Kvinnor Män

både kvinnor och män. Dödligheten är signifikant högre än i riket för både män och kvinnor i Norrbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län.

Diagram 28 Standardiserade dödstal (SMR) i länen jämfört med dödligheten i riket efter kön år 2012

Diagrammet visar det standardiserade dödstalet för kvinnor och män i länen jämfört med riket år 2012. Länen är sorterade efter det sammanvägda SMR-talet för kvinnor och män. Dödligheten i riket = 1. Staplar som är större än 1 betyder högre dödlighet i länet än i riket och staplar mindre än 1 betyder lägre dödlighet i länet än i riket. De staplar som är markerade med en tjockare linje är signifikant skilda från rikets dödlighet på 95%-nivån.

1.8. Stockholms läns kommuner

Antalet döda i varje kommun avspeglar till stor del åldersstrukturen i kommunen. Med många döda i förhållande till folkmängden har kommunen troligen en stor andel äldre personer. År 2012 var andelen 80 år eller äldre drygt 5 procent i riket och 4 procent i Stockholms län.

Störst andel i den äldsta åldergruppen finns det i Danderyd, Lidingö och Norrtälje, drygt 6 procent. Både Danderyd och Lidingö har även förhållandevis högt antal döda per 1 000 invå-nare. Norrtälje har högst dödlighet av länets kommuner, 11 döda per 1 000 invånare (beräknat på ett genomsnitt av de senaste fem åren). Lägst andel äldre finns det i Nykvarn, där var end-ast drygt 2 procent av befolkningen 80 år eller äldre 2012. Nykvarn har också låg dödlighet, 6 döda per 1 000 invånare.

Det finns också skillnader i medellivslängd mellan länets kommuner. Som diagram 29 och 30 visar har Danderyd den högsta medellivslängden för både kvinnor och män. Där är medellivs-längden för kvinnor 86,4 år och för männen 83,6 år. Uppgifterna är för perioden 2008–2012.

Skillnaden i medellivslängd mellan kommunerna är större för män än för kvinnor. Lägst me-dellivslängd har män i Södertälje, 78,6 år. Det är fem år kortare än i Danderyd. För kvinnor skiljer det drygt fyra år i medellivslängd mellan kommunerna med högst respektive lägst me-dellivslängd. Kvinnor i Nynäshamn har den lägsta medellivslängden, 82,1 år.

0,80 0,85 0,90 0,95 1,00 1,05 1,10 1,15 1,20 SMR

Kvinnor Män 0

Diagram 29 Stockholms län – Kvinnors medellivslängd vid födelsen per kommun 2003–2007 samt 2008–2012

Då kommuner med liten folkmängd påverkas av slumpässigheter i utfallet har beräkningarna summerats för femårsperioder.

Detta minskar osäkerheten i skattningarna och underlättar jämförelser. Diagrammet visar återstående medellivslängd för kvinnor vid födelsen i kommunerna i Stockholms län, Stockholms län totalt samt riket under perioden 2003–2007 och 2008–

2012. Kommunerna är sorterade efter medellivslängden 2008–2012. Skalan är bruten. Ålder vid årets slut.

I diagram 29 och 30 visas även medellivslängden för perioden 2003–2007. Medellivslängden i Stockholms län har ökat mellan perioderna, med 0,8 år för kvinnorna och 1,3 år för männen.

Bland männen har medellivslängden ökat i alla kommuner utom i Nykvarn. Sigtuna hade störst ökning av medellivslängden bland män, 2,2 år. Bland kvinnorna ökade medellivsläng-den mest i Sundbyberg, 2,4 år. I Ekerö, Nykvarn, Nynäshamn, Salem och Österåker var me-dellivslängden för kvinnor lägre 2008–2012 än 2003–2007. Det är inte så stabilt över tid vilka kommuner som har stor eller liten ökning av medellivslängden när två närliggande perioder jämförs. Ofta handlar det om slumpartade variationer mellan perioderna.

72 74 76 78 80 82 84 86

Nynäshamn Nykvarn Södertälje Haninge Salem Botkyrka Österåker Norrtälje Sigtuna Riket Huddinge Värmdö Stockholm Stockholms län Sundbyberg Upplands Väsby Solna Nacka Upplands-Bro Vallentuna Tyresö Järfälla Ekerö Sollentuna Täby Vaxholm Lidingö Danderyd

2003-2007 2008-2012 ^Ålder

Diagram 30 Stockholms län – Mäns medellivslängd vid födelsen per kommun 2003–2007 samt 2008–2012

Då regioner med liten folkmängd påverkas av slumpässigheter i utfallet har beräkningarna summerats för femårsperioder.

Detta minskar osäkerheten i skattningarna och underlättar jämförelser. Diagrammet visar återstående medellivslängd för män vid födelsen per kommun i Stockholms län, Stockholms län totalt samt riket under perioden 2003–2007 och 2008–2012.

Kommunerna är sorterade efter medellivslängden 2008–2012. Skalan är bruten. Ålder vid årets slut.

Det finns ett samband mellan kvinnors och mäns medellivslängd i kommunerna men skillna-den mellan könen är större i vissa kommuner än i andra. Salems kommun hade skillna-den minsta skillnaden mellan könen under perioden 2008–2012, 1,4 år. Störst skillnad var det i Vaxholms kommun, där var medellivslängden vid födelsen 5,7 år högre för kvinnor än för män.

Skillnaderna mellan könen har, precis som i riket, minskat i de flesta kommunerna i Stock-holms län mellan perioderna 2003–2007 och 2008–2012. Det är inte särskilt stabilt över tid vilka kommuner som har större och mindre skillnader mellan könen. Det beror på att slump-mässiga variationer kan få stor betydelse när medellivslängden beräknas för kommuner med

72 74 76 78 80 82 84 86

Södertälje Sundbyberg Haninge Stockholm Botkyrka Huddinge Nynäshamn Riket Norrtälje Sigtuna Upplands-Bro Värmdö Nykvarn Stockholms län Upplands Väsby Vaxholm Vallentuna Solna Tyresö Nacka Järfälla Sollentuna Österåker Salem Täby Ekerö Lidingö Danderyd

2003-2007 2008-2012 ^Ålder

liten folkmängd. Det är ofta kommuner med liten folkmängd som har störst respektive minst skillnad mellan könen.

1.9. Stockholms stadsdelar

Inom Stockholms stad finns det även skillnader i dödlighet och överlevnad mellan olika stadsdelar. Som framgår av diagram 31 och 32 så har Östermalm under perioden 2008–2012 den högsta medellivslängden bland både kvinnor och män, 85,6 respektive 81,9 år. Norrmalm har den näst högsta medellivslängden för båda könen. Lägst medellivslängd bland Stockholms stadsdelar har kvinnorna i Skärholmen med 82,7 år. Bland männen är medellivslängden kort-ast i Skarpnäck och Farsta, 78,3 år.

Diagram 31 Stockholms stad – Kvinnors medellivslängd vid födelsen per stadsdel 2003–2007 samt 2008–2012

Diagrammet visar återstående medellivslängd för kvinnor vid födelsen per stadsdel i Stockholms stad, Stockholms stad totalt, Stockholms län samt riket under perioden 2003–2007 och 2008–2012. Stadsdelarna är sorterade efter medellivslängden 2008–2012. Skalan är bruten. Ålder vid årets slut.

Medellivslängden i Stockholms stad ökade något mer än i riket mellan 2003–2007 och 2008–

2012. För männen i Stockholms stad var ökningen 1,2 år och för kvinnorna var den 1 år. För kvinnor ökade medellivslängden i alla stadsdelar mellan de två perioderna. Männen hade en ökning i alla stadsdelar utom i Skärholmen. För båda könen ökade medellivslängden mest på Norrmalm. Där var ökningen 2,0 år för kvinnor och 2,5 år för män.

72 74 76 78 80 82 84 86

Skärholmen Skarpnäck Farsta Enskede-Årsta-Vantör Södermalm Hägersten-Liljeholmen Älvsjö Riket Rinkeby-Kista Stockholms stad Hässelby-Vällingby

Stockholms län Spånga-Tensta

Kungsholmen Bromma Norrmalm Östermalm

2003-2007 2008-2012 ^Ålder

Skillnaden mellan stadsdelen med högst och lägst medellivslängd under perioden 2008–2012 är större bland män än bland kvinnor. Mellan männen på Östermalm och i Farsta var skillna-den i medellivslängd 3,6 år, och för kvinnor var skillnaskillna-den mellan Östermalm och Skarpnäck 2,8 år. Skillnaderna mellan stadsdelarna med högst och lägst medellivslängd har minskat bland män men var ungefär samma för kvinnor under perioden 2008–2012 jämfört med 2003–

2007.

I stadsdelen Enskede–Årsta–Vantör är skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor och män som störst, 5,2 år. Skillnaden är minst, 3,7 år, på Östermalm. I Stockholms stad totalt har kvinnor 4,4 års högre medellivslängd än män. Det är något större skillnad mellan könen än i Stockholms län och i riket där den är 4,0 respektive 3,9 år.

Diagram 32 Stockholms stad – Mäns medellivslängd vid födelsen per stadsdel 2003–2007 samt 2008–2012

Diagrammet visar återstående medellivslängd för män vid födelsen per stadsdel i Stockholms stad, Stockholms stad totalt, Stockholms län samt riket under perioden 2003–2007 och 2008–2012. Stadsdelarna är sorterade efter medellivslängden 2008–2012. Skalan är bruten. Ålder vid årets slut.

1.10. Dödsorsaker

Medellivslängden i Sverige har ökat stadigt sedan mitten av 1800-talet. Under 1800-talets senare del berodde ökningen till stor del på förbättrade hygieniska och sanitära förhållanden som bland annat ledde till avtagande spädbarns- och barnadödlighet. Under 1900-talet ökade

72 74 76 78 80 82 84 86

Skarpnäck Farsta Enskede-Årsta-Vantör Skärholmen Hägersten-Liljeholmen Södermalm Älvsjö Spånga-Tensta Stockholms stad

Rinkeby-Kista Riket Hässelby-Vällingby

Kungsholmen Stockholms län

Bromma Norrmalm Östermalm

2003-2007 2008-2012 ^Ålder

först medellivslängden främst som en effekt av att dödligheten i infektionssjukdomar och sjukdomar i andningsorganen, t.ex. lunginflammation och influensa, minskade, främst bland barn och unga. Från mitten av 1900-talet var det mest sjunkande dödlighet i kroniska sjukdo-mar och bland äldre personer som bidrog till medellivslängdens ökning. Under 1900-talets första årtionden ökade medellivslängden ungefär lika mycket för kvinnor och män. Under några decennier, ungefär 1945–1980, fortsatte kvinnornas medellivslängd öka ungefär som tidigare under 1900-talet, samtidigt som männens medellivslängd endast ökade marginellt¹⁶. Orsaken till männens stagnerande medellivslängd var framförallt en ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar bland medelålders män. I början av 1980-talet började medellivslängden för män åter stiga. Denna ökning berodde främst på en minskad i dödligheten i hjärt- och kärl-sjukdomar bland medelålders och äldre. Även dödsfall i olyckor, självmord och alkoholrelate-rad dödlighet minskade¹⁷. Detta bidrog till att männens medellivslängd ökade mer än kvinnors från och med början av 1900-talet.

I detta avsnitt presenteras utvecklingen av dödligheten för några grova grupper av dödsorsa-ker under perioden 2000–2012. Dessa är:

 Cirkulationsorganens sjukdomar. Redovisas totalt samt uppdelat på undergrupperna ischemiska hjärtsjukdomar, t.ex. hjärtinfarkt, sjukdomar i hjärnans kärl och övriga sjukdomar i cirkulationsorganen.

 Tumörer. Redovisas både totalt samt uppdelat på undergrupperna cancer i matsmält-ningsorganen, prostatacancer, lungcancer, bröstcancer, hudcancer och livmoder-halscancer.

 Yttre orsaker till död, exempelvis skador, självmord och förgiftningar. Här redovisas undergrupperna självmord inklusive oklart uppsåt, fallolyckor och övriga yttre dödsor-saker.

 Övriga dödsorsaker redovisas totalt samt i undergrupperna andningsorganens sjukdo-mar, psykiska sjukdosjukdo-mar, symptom och oklara dödsorsaker samt matsmältningsorga-nens sjukdomar.

 Alkohol- och drogrelaterad dödlighet.

Cirkulationsorganens sjukdomar

Cirkulationsorganens sjukdomar är den vanligaste breda dödsorsaken i Sverige. De senaste decennierna har dödligheten i dessa sjukdomar minskat och andelen av det totala antalet döds-fall som utgörs av dessa sjukdomar har också minskat. Det är den sjunkande dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar som mest bidragit till att den totala dödligheten minskat och att medellivslängden ökat under senare decennier¹⁸. Minskningen syns för båda könen men har varit större bland män. Utvecklingen i Stockholms län följer i stort sett utvecklingen i riket totalt, men dödligheten i dessa sjukdomar har under hela perioden 2000–2012, och för båda könen, varit lägre i Stockholms län än i riket. Mellan år 2000 och 2012 har dödligheten i cir-kulationsorganens sjukdomar bland män i Stockholms län minskat från 578 till 347 döda per 100 000. För kvinnor minskade denna dödlighet från 357 till 246 döda per 100 000. I procent motsvarar det en dödlighetsnedgång med 40 procent bland män och med 31 procent bland kvinnor. För dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar i Stockholms län har skillnaden mellan könen minskat från 221 till 100 döda per 100 000 under perioden 2000–2012. Det är en minskning av skillnaden med 55 procent. I riket minskade skillnaden mellan könen med 41 procent.

16 SCB 2011. Livslängden i Sverige 2001 – 2010. Livslängdstabeller för riket och länen

17 Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut 2012. Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

18 Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut 2013. Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Diagram 33 Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar 2000–2012. Kvinnor och män i Stockholms län och riket. Dödstal, åldersstandardiserade enligt medelbefolkningen år 2000.

Antal döda per 100 000

Underlaget till diagrammet återfinns i tabellbilagan, tabell A 23. Där finns också uppgifter för tre olika åldersgrupper.

Källa: Socialstyrelsen

I diagram 33 framgår att den minskade dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar varit ungefär lika stor i Stockholms län som i riket. Det finns inget som tyder på att dödlighets-skillnaden mellan Stockholms län och riket förändrats storleksmässigt, varken bland kvinnor eller bland män.

Cirkulationsorganens sjukdomar är en grov dödsorsaksgrupp och kan delas in i mer specifika dödsorsaksgrupper. Här redovisas tre grupper: ischemiska hjärtsjukdomar, främst hjärtinfarkt, sjukdomar i hjärnans kärl, främst stroke, samt övriga sjukdomar i cirkulationsorganen. I dia-gram 34 framgår att dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar är lägre i Stockholms län än i riket totalt för båda könen. Minskningen mellan år 2000 och 2012 har varit betydligt större bland männen än bland kvinnorna. Dödligheten i ischemiska hjärtsjukomar har minskat mest bland män i Stockholms län. Skillnaden mellan Stockholms län och riket har ökat något under perioden 2000–2012.

Sjukdomar i hjärnans kärl är precis som ischemiska hjärtsjukdomar vanligare bland män än bland kvinnor, men skillnaden mellan könen är betydligt mindre än för ischemiska hjärtsjuk-domar. För båda könen är det något lägre dödlighet i Stockholms län än i riket. Den minskade dödligheten i denna dödsorsak mellan år 2000 och 2012 har varit ungefär lika stor för båda könen i både Stockholms län och riket.

Dödligheten i övriga sjukdomar i cirkulationsorganen minskade i början av perioden 2000–

2012, men nästan inte alls under senare år. För denna dödsorsaksgrupp finns inga skillnader i dödlighet mellan personer som bor i Stockholms län jämfört med riket som helhet.

0 100 200 300 400 500 600 700

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor, Stockholm län Kvinnor, riket Män, Stockholm län Män, riket

Diagram 34 Dödlighet i ischemiska hjärtsjukdomar, sjukdomar i hjärnans kärl samt övriga sjukdomar i cirkulat-ionsorganen 2000–2012. Kvinnor och män i Stockholms län och riket. Dödstal, åldersstandardise-rade enligt medelbefolkningen år 2000.

Källa: Socialstyrelsen

Tumörer

Bland personer yngre än 65 år är cancer en något vanligare dödsorsak bland kvinnor än bland män. Uppskattningsvis kommer var tredje person att få en cancerdiagnos under sin livstid.

Majoriteten av de som insjuknar i cancer dör inte i cancer. En stor del blir botade och andra hinner dö av någonting annat än sin cancersjukdom. År 2011 fick ungefär 58 000 personer en cancerdiagnos¹⁹. Under perioden 2000–2012 har det varit mellan 22 000 och 23 000 personer som avlidit av sin cancersjukdom. År 2012 var det 23 100 personer.

Under 2000-talet har dödlighetsminskningen i cancer varit förhållandevis liten, särskilt bland kvinnor. Cancerdödligheten har inte alls samma positiva utveckling som vissa hjärt- och kärl-sjukdomar. För cancerdödligheten totalt är det liten skillnad mellan Stockholms län och riket.

19 Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut 2013. Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Ischemiska hjärtsjukdomar

Diagram 35 Dödlighet i tumörer år 2000–2012. Kvinnor och män i Stockholms län och riket. Dödstal, åldersstan-dardiserade enligt medelbefolkningen år 2000.

Underlaget till diagrammet återfinns i tabellbilagan, tabell A 25. Där finns också uppgifter för tre olika åldersgrupper.

Källa: Socialstyrelsen

Det finns olika typer av tumörer. I diagram 36 redovisas sex olika tumörsjukdomar. Lungcan-cer är den enskilda canLungcan-cerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor medan prostatacanLungcan-cer orsakar flest dödsfall bland män. En större grupp av cancersjukdomar, cancer i matsmältning-sorganen, visar en nedåtgående dödlighet under 2000-talet. Minskningen har varit större bland

In document Fruktsamhet och mortalitet 2012 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden (Page 33-51)