Detaljhandeln delas in i huvudbranscherna dagligvaruhandel
och sällanköpsvaruhandel.
Dagligvaruhandeln
Dagligvarumarknaden i Sverige har under de senaste 100 åren utvecklats från en marknad som karaktäriserats av en övervägande andel bostadsnära butiker av traditionell supermarketkaraktär (som Ica Supermarket, Coop Konsum med flera) till en marknad där nya butiksformat som stormarknader, lågprisbutiker, jour- och trafikbutiker har vuxit fram. Nedan följer en kort beskrivning av de butiksformat som finns i Sverige, enligt den indelning som HUI Research utgår ifrån.
Servicebutik
Servicebutiken är lokaliserad i en stadskärna eller i ett bostadsområde. Dess främsta konkurrensmedel är tillgänglighet, både vad gäller lokalisering och öppettider, snarare än utbud och pris. Utbudet består av dagligvaror av kompletterande karaktär och det är vanligt förekommande att servicebutiken även säljer snabbmat. Några exempel på butikskoncept är 7-Eleven och Pressbyrån men här återfinns även de flesta av landets icke-kedjeanslutna handlare.
Servicebutiken kännetecknas främst av:
• Dagligvarusortiment av kompletterande karaktär.
• Generösa öppettider.
• Kundfrekvent lokalisering centralt eller bostadsnära.
75
Den svenska detaljhandeln
Trafikbutik
Trafikbutiken har ett produktutbud som huvudsakligen består av dagligvaror och har ofta mycket generösa öppettider. Butiksformatet har mycket gemensamt med servicebutiken med den skillnaden att trafikbutiken ligger i anslutning till en bensinstation. Trafikbutiken har nästan uteslutande dagligvaror i sortimentet och säljer ofta snabbmat. Inom detta butiksformat återfinns i stort sett endast handlare anslutna till något av de stora bensinbolagen. Exempel på butikskoncept är OK/Q8, Statoil, Preem och Shell. Trafikbutiken kännetecknas främst av:
• Att det är en servicebutik i anslutning till en bensinstation.
Renodlade lågprisbutiker – Hard Discount
Lågprisbutiker dök upp på den svenska dagligvarumarknaden under år 2002. I dagsläget finns det närmare 300 hard discount-butiker i Sverige. I Sverige domineras butiksformatet helt av två aktörer, Lidl och Netto. Hard discount-butiken kännetecknas främst av:
• Avsaknad av manuella diskar.
• Enkel inredning.
• Aggressiv prisstrategi där låga priser är det dominerande marknadsföringsargumentet.
• Begränsat sortiment.
Allivsbutiker
De flesta av Sveriges dagligvarubutiker kan klassificeras som allivsbutiker. En allivsbutik är vad man skulle kunna kalla en
”vanlig” matbutik. Inom detta butiksformat finns en stor spridning. Allivsbutikerna differentierar sig genom faktorer som butikens storlek, lokalisering, prisnivå, utbud och primär målgrupp.
Nära - Allivs
Närbutikerna är lokaliserade centralt eller bostadsnära. Den primära målgruppen är människor som bor eller arbetar i närheten av butiken och dess främsta konkurrensmedel är just närheten. Närbutikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror, men utbudet kan inte ses som ett konkurrensmedel gentemot övriga allivsformat. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Nära, Coop Nära, Willys Hemma och Tempo. Närbutiken kännetecknas av:
• Central lokalisering i stadskärna eller i bostadsområdes-/stadsdelscentrum.
• Fullvärdigt, men något begränsat, utbud av dagligvaror.
• Att den övervägande delen av kunderna bor eller arbetar nära butiken.
76
Den svenska detaljhandeln
Supermarket - Allivs
Supermarketbutikerna är lokaliserade centralt eller bostadsnära. Den primära målgruppen är personer som bor eller arbetar i närheten av butiken. Supermarketbutikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror. Det är svårt att peka på en faktor som är deras främsta konkurrensmedel, snarare är det så att dessa butiker konkurrerar genom att vara tillräckligt bra vad gäller lokalisering, pris och utbud. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Supermarket, Coop Konsum och Hemköp.
Supermarketbutikerna kännetecknas av:
• Central lokalisering i stadskärna eller i bostadsområdes-/stadsdelscentrum.
• Fullvärdigt utbud av dagligvaror med kompletterande utbud av sällanköpsvaror.
• Att den övervägande delen av kunderna bor eller arbetar i närheten av butiken.
Storbutik - Allivs
Storbutikerna är lokaliserade halvexternt eller externt och riktar sig i stor utsträckning till bilburna kunder. Till skillnad från övriga allivsbutiker är storbutikernas främsta konkurrensmedel ett brett och djupt utbud. Storbutikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är Willys, ICA Kvantum och Coop Extra.
Storbutiken kännetecknas av:
• Ofta halvexterna och externa lokaliseringar.
• Fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori.
• Kompletterande utbud av sällanköpsvaror.
• I stor utsträckning bilburen kundkrets.
Stormarknader
Stormarknaderna är lokaliserade i halvexterna eller externa lägen och riktar sig huvudsakligen till bilburna kunder.
Stormarknaderna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori och erbjuder även ett betydande utbud av sällanköpsvaror.
Stormarknadens främsta konkurrensmedel är det breda utbudet i kombination med låga priser. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Maxi, Coop Forum och City Gross. Stormarknaden kännetecknas av:
• Halvexterna och externa lokaliseringar.
• Fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori.
• Betydande utbud av sällanköpsvaror.
• Övervägande andel bilburna kunder.
• God tillgång till parkeringsplatser.
77
Den svenska detaljhandeln
Butiksformaten fyller olika funktion
Service- och trafikbutikerna har jämförelsevis höga priser och ett starkt begränsat utbud av varor. Dessa butiksformat fungerar därför huvudsakligen som komplement till de övriga butiksformaten och snittköpen är lägst av samtliga butikskoncept.
Hard discount-butikerna har ett större sortiment än service- och trafikbutikerna. Det är emellertid få konsumenter som gör merparten av sina inköp i dessa butiker. Snittköpen är högre än i service- och trafikbutikerna men lägre än i övriga butiksformat.
Nära- och supermarketbutikerna ligger oftast nära bostäder och konsumenterna besöker dessa butiker mest frekvent.
Närheten väger tungt för konsumenten och kompenserar för att varuutbudet är mindre än hos de större butiksformaten.
Andelen kunder som storhandlar i dessa butiker är liten och snittköpen är också lägre än för storbutiker och stormarknader.
Storbutiker och stormarknader är de butiksformat som har störst sortiment av dagligvaror. I stormarknaderna finns dessutom ett visst utbud av sällanköpsvaror som kläder, elektronik, böcker med mera. Butikerna besöks mindre frekvent än de mindre butiksformaten och snittköpen är högre än för övriga butiksformat.
De flesta konsumenter handlar i flera butiksformat. De kan veckohandla på Coop Extra, kompletteringshandla några gånger i veckan på Coop Nära och hitta prisvärda produkter på Lidl och så vidare. Detta innebär att konkurrensen i dagligvaruhandeln sker efter principen att lika slår mot lika, det vill säga att konkurrensen huvudsakligen sker mellan butiker inom samma format och i mindre utsträckning mellan de olika butiksformaten. Diagrammen visar genomsnittlig omsättning och storlek för de olika butiksformaten.
Den svenska detaljhandeln
10 10
37
24
64
165
265
0 50 100 150 200 250 300
Trafikbutik Servicebutik Hard discount Allivs Nära Allivs Supermarket
Allivs Storbutik Stormarknad
Mkr.
Genomsnittlig omsättning för olika butiksformat. Mkr. inkl. moms.
Källa: HUI
Genomsnittlig omsättning i olika butiksformat
Genomsnittlig försäljningsyta i olika butiksformat