Undervisningen i svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.
Utbildningen anordnas som kurser (Skollagen 13 kap 1 §). Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen avser att ge från och med andra halvåret det år de fyller sexton år (Skollagen 13 kap 3 och 6 §§). Det svenska språket skall ges en särskilt viktig roll i integrationen och integrationsarbetet (Utbildningsplan, sidan 7). Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev som slutför sina studier kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att deras språk fungerar i samhälls-, yrkes- och vardagslivet samt för fortsatta studier (Utbildningsplan, sidan 6). I undervisningen skall hänsyn tas till elevernas olika lärstilar och att elever behöver ta olika mycket tid i anspråk för sitt lärande (Utbildningsplan, sidan 5).
Svenskundervisning för invandare
Riktvärdet för undervisningens omfattningen i tid är 525 timmar. Detta får överskridas eller underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att nå de mål som anges i kursplanen.
Antalet studerande
Under 2004 genomfördes fem sfi-kurser i sju klasser för sammanlagt 189 elever.
Detta innebär att Eslövs kommun tillhörde de större utbildningsanordnarna när det gäller sfi. Höörs kommun köper sfi-utbildning av Eslöv och hade 36 elever placerade i Eslöv under 2004.
Av dem som studerade sfi i Eslöv 2004 var 52 procent män, vilket var mycket högre än genomsnittet i riket, där andelen män uppgick till c:a 35 procent. De som studerade sfi i Eslöv kom från c:a 35 länder och representerade 31 olika språk. De vanligaste bland dessa var albanska (32 studerande), följt av arabiska (15), thai (11), spanska (11), polska (10) och engelska (9).
Andel studerande som godkänts
Andelen elever som godkänts inom sfi i Eslöv har legat klart över riksgenomsnittet. Läsåret 1999-2000 var skillnaden hela 47 procentenheter.
Skillnaden läsåret 2002-2003 (det senast redovisade läsåret) var 38 procent-enheter. I tabellen nedan redovisas andelen studerande som godkänts inom sfi i Eslöv och riket fr.o.m. läsåret 1998-1999 t.o.m. läsåret 2002-2003.
Tabell 5.1 Andelen (%) studerande som godkänts inom sfi
1998-1999 1999-2000 2000-2001 2001-2002 2002-2003
Eslöv 46 85 46 68 70
Riket 35 38 37 35 32
Differens 11 47 9 33 38
Källa: Skolverkets jämförelsetal för skolhuvudmän
Få studieavbrott
Kalenderåret 2004 avslutade 90 studerande av olika skäl undervisningen i sfi.
Merparten av dem som avslutade sina studier (56 st, drygt 62 procent) gjorde det efter avlagt godkänt test. Övriga avbrott har berott på: arbete (14), barnledighet (7), sjukdom (4), annan utbildning (2) eller lämnat landet (2), Fem studerande anmälde sig till olika kurser, men infann sig inte.
Som förklaring till de goda resultaten finns följande:
• Kontinuerlig inskrivning på alla nivåer.
• Kontinuerlig avslutning, vilket innebär att den studerande avslutar kursen när han eller hon nått målen.
• Lärare med mångårig erfarenhet och stor kompetens.
• Möjlighet för eleverna att direkt efter avslutad sfi gå vidare inom övriga delar av vuxenutbildningen.
• Breda externa kontakter.
• God personkännedom.
Vuxenutbildningens bedömning av måluppfyllelsen och förslag till åtgärder Genom att organisera undervisningen på tre olika nivåer erbjuds möjligheter att utgå från elevernas erfarenheter och intressen. I och med att även sfi-elever från
Höörs kommun studerar inom sfi i Eslöv ger detta möjligheter till ytterligare nivågrupperingar. I framtiden kommer sfi i enlighet med de nya kursplanerna att integreras med grundläggande vuxenutbildning, vilket innebär att de som studerar sfi samtidigt skall kunna ha matematik, samhällskunskap och/eller data på grundläggande nivå. Detta medför att även sfi-elever kan studera på heltid.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelsen Nämnden kan konstatera, att måluppfyllelsen för sfi-verksamheten fortfarande är god.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till åtgärder
Nämnden önskar, att vuxenutbildningen även i framtiden redovisar andelen elever som godkänts samt omfattningen av och orsakerna till studieavbrotten.
6 KVALIFICERAD YRKESUTBILDNING
KY – en reguljär utbildningsform
Kvalificerad Yrkesutbildning, ky, är en reguljär, fristående utbildningsform sedan år 2002 inom det svenska utbildningssystemet. Ky står under tillsyn av Myndigheten för Kvalificerad Yrkesutbildning. Utbildningarna är mellan ett och tre år långa. Kurserna skall omfatta minst 40 s.k. ky-poäng. En del ky-poäng kan tillgodoräknas som högskolepoäng. Det är arbetslivets medverkan och behov av nya yrkesroller som styr utformning och innehåll, och som ser till att den praktiska delen av studietiden, Lärande I Arbete (LIA), ger en försmak av den framtida yrkesrollen. LIA omfattar mellan en fjärdedel och en tredjedel av studierna. Ky-utbildningarna är öppna både för studerande som kommer direkt från gymnasieskolan och för dem som har arbete och som önskar kompetens-utveckling inom sin profession. Efter genomförd utbildning får den studerande ett examensbevis.
Ky-utbildningar, påbyggnadsutbildning och uppdragsutbildningar
Sedan den 1 januari 2003 tillhör den kvalificerade yrkesutbildningen i Eslöv ett eget rektorsområde lett av en rektor. Inom rektorsområdet administreras även påbyggnadsutbildningar och uppdragsutbildningar.
Ky-utbildningar för industritekniker har anordnats sedan 1999, inom social-psykiatri sedan 1999, inom geriatrisk vårdutveckling sedan 2002 och för bovärdar också sedan 2002. Det totala antalet ky-studerande år 2004 uppgick till 150.
Socialpsykiatriutbildningen hade 64 deltagare, industriteknikerutbildningen 22, bovärdsutbildningen 36 och geriatriken 28 deltagare. Av dem som fullföljde studierna examinerades 98 procent. Tjugofyra studerande avbröt sina studier.
Varje avbrott innebär minskade statliga bidrag eller intäkter, medan kostnaderna för utbildningen däremot finns kvar.
Kvalificerad yrkesutbildning administrerar sedan höstterminen 2003 även påbyggnadsutbildning för ekonomi- och redovisningskonsulter. Antalet studerande under 2004 uppgick till 53.
Uppdragsutbildningar genomförs på uppdrag av olika företag, organisationer, institutioner etc. Under år 2004 genomfördes uppdragsutbildningar bland annat för Eslövs, Höörs och Hörby kommuner, LKF Bostäder, Amcor Flexibles, Arjo, Farmartjänst i Höör, HSB Skåne och Securit. Totalt deltog drygt 500 personer.
Den största uppdragsgivaren var HSB Skåne med 100 deltagare.
Fyra nya utbildningar fr.o.m. läsåret 2005-2006
Påbyggnadsutbildningarna kommer i framtiden att ersättas av ky-utbildningar.
Detta har medfört att den tidigare påbyggnadsutbildningen i ekonomi och redovisning kommer att bli ky-utbildning med beteckningen kvalificerad redovisningsekonom. Den kommer att genomföras dels som salsbunden under-visning, dels som distansutbildning. Ky-myndigheten har beviljat start för fyra ky-utbildningar augusti 2005 och januari 2006:
• Fastighetstekniker/Bovärd, 80 poäng, kursstart i augusti 2005.
• Geriatrisk omvårdnad – specialutbildning för undersköterskor, 56 poäng, kursstart i augusti 2005.
• Kvalificerad redovisningsekonom, 85 poäng, salsbunden undervis-ning, kursstart i augusti 2005.
• Kvalificerad redovisningsekonom, 60 poäng, distansutbildning, kursstart i januari 2006.
Myndighetens tillsyn
Myndigheten genomförde ingen tillsyn av någon av ky-utbildningarna i Eslöv under år 2004. Däremot kommer myndigheten att i september 2005 genomföra tillsyn av socialpsykiatriutbildningen och geriatrikutbildningen. Utfallet kommer att redovisas i kvalitetsredovisningen för år 2005. I denna kvalitetsredovisning kommer resultaten av de uppföljningar och utvärderingar som gjorts inom industriteknikerutbildningen att redovisas.
Kvalitetssäkring av ky-utbildningarna
Förutom den externa kvalitetssäkringen i form av myndighetens tillsynsbesök har ky-utbildningen egna kvalitetssäkringsstrategier. Principen för kvalitetssäkringen bygger på Edward Demings kvalitetsverktyg för ständiga förbättringar, den s.k.
Plan – Do – Check – Act principen. Denna innebär att de som är ansvariga för verksamheten
• planerar för förändringar, som skall leda till resultatförbättringar,
• genomför de föreslagna förändringarna (inledningsvis i liten skala),
• kontrollerar för att se om förändringarna fungerar och
• agerar för att dra största möjliga fördelar av förändringarna.
Den interna kvalitetssäkringen har hittills genomförts på tre sätt: genom kursutvärderingar, med hjälp av s.k. speglingar samt genom de studerande-representanter som sitter med i respektive utbildnings ledningsgrupp. I lednings-gruppen finns förutom representanter för de studerande även representanter för företag eller institutioner i branschen eller verksamheten samt fackliga före-trädare. Ledningsgruppen ansvarar för målformuleringen, kvalitetssäkring samt antagning av studerande. Ledningsgruppen tar del av information om och synpunkter på utbildningen och dess olika inslag och beslutar om eventuella åtgärder behöver vidtas för att säkerställa kvaliteten. Detta kan t.ex. innebära att målen för utbildningen skall revideras.
Speglingarna innebär att representanter för skolledningen och utbildningen tillsammans med de studerande ”speglar” utbildningen: hur den har motsvarat målbeskrivningar och kursinnehållsbeskrivningar samt hur den skulle kunna förändras i framtiden.
Under pågående utbildning görs även uppföljning och utvärdering med hjälp av enkäter i samband med varje kurs avslutas. Här har en förändring gjorts under 2004. Tidigare gjorde varje enskild lärare sin enkät med egna frågor. Detta visade sig vara ett otympligt och osäkert sätt att fastställa och redovisa kvaliteten. Fr.o.m.
hösten 2004 används därför en och samma enkät inom alla utbildningar. Ansvaret för sammanställningen av resultaten ligger på den som är kvalitetsansvarig inom ky. Detta garanterar att redovisningarna görs på samma sätt, oavsett utbildning.
F.n. pågår ett arbete inom ky med att ta fram en kvalitetshandbok.
Industriteknikerutbildning kursgrupp 5 – uppföljning och utvärdering
Kursgrupp 5 inom industriteknikerutbildningen började sina studier i augusti 2003. Antalet kursdeltagare var vid kursstarten 12. Därefter har tre elever avbrutit sina studier.
De resultat som redovisas är till största delen hämtade från enkäter genomförda under 2004, några resultat är från 2003. Samtliga bygger på de studerandes svar på olika enkäter. Frågorna var inte samma i alla enkäter. Gemensamt var att frågorna (påståendena) skulle betygsättas på en skala från 1 till 10. Enkäter genomfördes inom åtta av kurserna: retorik, alkohol & droger, kapitalrationali-sering och omställning, logistik, underhållsarbete & elsäkerhet, ritningsläsning/
CAD, produktionsteknik samt arbetsmiljö.
Generellt sätt var omdömena mycket positiva. Det fanns vissa kurser och enstaka kursinslag som drog ner helhetsintrycket. De negativa synpunkterna har framförts till ledningsgruppen, som har fattat beslut om åtgärder.
Ky:s bedömning av måluppfyllelsen och förslag till åtgärder
Bedömningen av måluppfyllelsen och förslag till förbättringar finns beskrivna i ledningsgruppens protokoll.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelsen Nämnden slår fast, att den kvalificerade yrkesutbildningen bidrar positivt till samverkan och samarbete dels mellan olika utbildningsanordnare, dels mellan dessa utbildningsanordnare och näringslivet. Den kvalificerade yrkesutbild-ningen innebär dessutom en inspirationskälla för yngre studerande.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till åtgärder
Nämnden önskar, att slutsatserna av de tillsynsbesök som kommer att genomföras under höstterminen 2005 redovisas i nästa kvalitetsredovisning.