I uppsatsen har jag också analyserat hur de svenska ord som förekom i intervjun användes. Detta har jag gjort genom att analyserat hur de har införlivats ur ett morfologiskt och ett fonologiskt hänseende. Min tes har varit att Person C, som kommit till Sverige vid högst ålder, ska vara bäst av de tre intervjuobjekten på att införliva svenska ord i arabiska. Mot bakgrund av den analys som har företagits kan man i min mening konstatera att det finns ett stöd för den tesen, eftersom Person C var bäst både morfologiskt och fonologiskt på att införliva svenska ord i arabiskan.
Däremot var det ingen större skillnad mellan Person A och Person C i detta avseende.
Dessa fynd innebär i min mening att det finns visst stöd för att successiv L1-attrition,
som i tidigare forskning har konstaterats föreligga vad avser den allmänna förmågan att använda L1, också kan appliceras på hur L2-ord inlemmas i L1.
Vad som dock kan försvaga betydelsen av studien är den eventuella påverkan kodväxling kan ha haft, vilket dock är svårt varken verifiera eller dementera. I sammanhanget bör det också erinras om att studien är mycket begränsad. Studien har enbart sökt kartlägga det talade språket hos en svensk-syrisk familj. Emellertid anser jag att slutsatsen kan ha ett värde utanför just den familj vars språk jag har studerat.
Det första skälet till detta är att intervjuobjekten talar Damaskusarabiska. Denna dialekt brukar, som inledningsvis anfördes, beskrivas som kännetecknade för det språk som talas i hela Levanten, varför studien kan vara relevant för andra grupper av arabisktalande än bara talare av Damaskusdialekt. Det andra skälet är att studiens slutsats kan bli föremål för ytterligare forskning på området tvåspråkighet, framförallt vad avser situationer där arabiska är L1 och svenska är L2.
Källförteckning
Litteratur
Abrahamsson, Niclas & Bylund, Emanuel (2012). Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext. I K. Hyltenstam; M. Axelsson & I.
Lindberg (red.), Flerspråkighet–en forskningsöversikt, 153–246. Stockholm:
Vetenskapsrådet. DiVA, id: diva2:581357
Abuata, Belal & Al-Omari, Asma (2015). A rule-based stemmer for Arabic Gulf dialect. Journal of King Saud University - Computer and Information Sciences, 27(2), 104–112. doi: https://doi.org/10.1016/j.jksuci.2014.04.003
Al Suwaiyan, Abdullah L. (2018). Diglossia in the Arabic Language. International Journal of Language and Linguistics, 5(3), 228–238. doi: 10.30845/ijll.v5n3p22
Al-Saidat, Emad M. (2011). English Loanwords in Jordanian Arabic: Gender and Number Assignment. Language forum, 37(1), 59–72.
Andersson, Linn (2012). Amerikasvenska. Lexikala jämförelser och
attritionspåverkan. (Kandidatuppsats). Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket, Göteborg. URI: http://hdl.handle.net/2077/31244
Andersson, Marika (2015). Arabiskans påverkan på svenskan i skrift.
(Kandidatuppsats). Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket, Göteborg. URI: http://hdl.handle.net/2077/45190
Ansari, Ali M. (2007). Modern Iran: the pahlavis and after (2. ed). London:
Longman Pub Group.
Al-Sobh, Mahmoud A., Abu-Melhim, Abdel-Rahman, & Bani-Hani, Nedal (2015).
Diglossia as a result of language variation in Arabic: Possible solutions in light of language planning. Journal of Language Teaching and Research, 6(2), 274–279. doi:
10.17507/jltr.0602.05
Boumans, Louis (2006). The Attributive Possessive in Moroccan Arabic Spoken by Young Bilinguals in the Netherlands and Their Peers in Morocco. Bilingualism:
Language And Cognition. 9(3), 213–231. doi: 10.1017/S1366728906002598
Bjur, Karl (2018). Det finns inget fullständigt oblandat språk* En undersökning av italienska låneord i det arabiska tungomålet. (Kandidatuppsats). Lunds universitet, Språk- och litteraturcentrum, Lund.
Brustad, Kristen (2014). Al-Kitaab (3. ed), Washington D.C.: Georgetown University Press.
Bueasa, Noor M. (2015). The adaptation of loanwords in Classical Arabic: the governing factors. (Masteruppsats). University of Kentucky, Linguistic Theory &
Typology, Kentucky.
Cowell, Mark W. (2005). A reference grammar of Syrian Arabic: based on the dialect of Damascus, Washington D.C.: Georgetown University Press.
Dougouz, Omar (2015). Ḍufḍaʕāt eller ḍafāḍeʕ. En analys av språköverföring i muntliga berättelser berättade av palestinska och syriska arvsspråkstalare.
(Kandidatuppsats). Lunds universitet, Språk- och Litteraturcentrum, Lund.
Edlund, Lars-Erik & Hene, Birgitta (1996). Lånord i svenskan: om språkförändringar i tid och rum (2. uppl.). Stockholm: Norstedts.
Ferguson, Charles A. (1959). Diglossia. WORD, 15(2), 325–340.
Ferguson, Charles A. (1997). Structuralist studies in Arabic linguistics: Charles A.
Ferguson's papers, 1954–1994. Leiden: Brill.
Ghazali, Salem; Hamdi, Rym & Knis, Khouloud (2007). Intonation and rhythmic patterns across the Arabic dialect continuum. I E. Benmamoun (ed.), Perspectives on Arabic Linguistics. Papers from the annual symposium on Arabic Linguistics, 19, 97–122. Amsterdam: John Benjamins.
Grosjean, François (1982). Life with two languages: An introduction to bilingualism.
Cambridge: Harvard University Press.
Handcock, Mark S. & Gile, Krista J. (2011). On the Concept of Snowball Sampling.
Sociological Methodology, 41(1), 367–371. doi: https://doi.org/10.1111/j.1467-9531.2011.01243.x
Haspelmath, Martin (2009). Lexical borrowing: concepts and issues. I M.
Haspelmath & U. Tadmor (eds.), Loanwords in the world's language: A Comparative Handbook, 35–54. Berlin: DeGruyter Mouton.
Hyltenstam, Kenneth & Viberg, Åke (1994). Progression and Regression in Language: Sociocultural Neuropsychological and Linguistic Perspectives.
Cambridge: Cambridge University Press.
Hussein, Riyad F. & Zughoul, Muhammad R. (1993). Lexical interference in journalistic Arabic in Jordan. Language Sciences, 15(3), 239–254.
Ionete, Ștefan (2019). Persian Loanwords in Baghdadi Arabic. I Studies on Arabic Dialectology and Sociolinguistics: Proceedings of the 12th International Conference of AIDA held in Marseille from 30th May - 2nd June 2017. 136–147.
Aix-en-Provence: IREMAM. doi: 10.4000/books.iremam.3994
Jarad, Nabil I. (2013). The evolution of the B-future marker in Syrian Arabic. Lingua Posnaniensis, 55(1), 69–85. doi: https://doi.org/10.2478/linpo-2013-0005
Köpke, Barbara & Schmid, Monica S. (2004). Language attrition: The next phase. I M.S. Schmid, B. Köpke, M. Keijzer & L. Weilemar (eds.), First Language Attrition:
Interdisciplinary Perspectives on Methodological Issues, 1–43.
Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.
Labov, William (1972). Sociolinguistic patterns. Philadelphia: University of Pennsylvania Press.
Lahrouchi, Mohamed (2019). Not as you R: Adapting the French rhotic into Arabic and Berber. Centre national de la recherche scientifique. HAL: hal-02420958f
Lentin, Jérôme (2006). Damascus Arabic. I K. Versteegh (ed.), Encyclopedia of Arabic Language and Linguistics, 546–555. Leiden-Boston, Brill.
Lentin, Jérôme (2011). Damascus Arabic. I L. Edzard & R. de Jong (eds.) Encyclopedia of Arabic Language and Linguistics, Leiden-Boston, Brill.
http://dx.doi.org/10.1163/1570-6699_eall_EALL_COM_0077
Ljung, Magnus (1988). Skinheads, hackers & lama ankor: engelskan i 80-talets svenska. Stockholm: Trevi.
Lubińska, Dorota (2011). Förstaspråksattrition hos vuxna: Exemplet polsktalande i Sverige. (Diss.). Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten. Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholm. ORCID-id: 0000-0001-9741-8670
Mägiste, Edith (1979). The competing language systems of the multilingual: A developmental study of decoding and encoding processes. Journal of Verbal Learning & Verbal Behavior, 18(1), 79–89.
Procházka, Stephan (2009). Turkish Loanwords in Arabic. I K. Versteegh (ed.), Encyclopedia of Arabic Language and Linguistics, 4, 589 – 594. Leiden-Boston, Brill.
Ramos, Carmen (2019). Urban Levantine Dialectal Features and the Levantine-Mesopotamian Dialect Continuum in the Light of the Dialect of
Damascus. Arabica, 66(5) 506–538. doi: https://doi.org/10.1163/15700585-12341544
Salim, Essa J.A. (2015). Loanwords in Jordanian Arabic. (Diss.). University of Manchester, Faculty of Humanities, School of Arts, Langauges and Culture, Manchester.
Schultz, Eckehard (2000). Standard Arabic. An elementary-intermediate course.
Cambridge: Cambridge University Press.
Stowasser, Karl & Ani, Moukhtar (1964). A dictionary of Syrian Arabic: (Dialect of Damascus) English-Arabic. Washington, D.C.: Georgetown University Press.
Teleman, Ulf; Hellberg, Staffan; Andersson, Erik & Holm, Lisa (1999). Svenska akademiens grammatik 2 Ord. Stockholm: Svenska akademien.
Thomason, Sarah G. (2001). Language contact: an introduction. Edinburgh:
Edinburgh University Press.
Walldoff, Amanda (2007). Bestämdhet i arabiska jämfört med i svenska.
(Kandidatuppsats), Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för orientaliska språk, Stockholm. DiVa, id: diva2:750866
Versteegh, Kees (2014). The Arabic language (2. ed.). Edinburgh: Edinburgh University Press.
Zaidan, Omar F. & Callison-Burch, Chris (2014). Arabic Dialect Identification.
Computational Linguistics, 40(1), 171–202. doi:
https://doi.org/10.1162/COLI_a_00169
Ågren, Sylvia (2018). ʕAM BIYUKTUB MAʕA L-ʔALAM – HAN SKRIVER TILLSAMMANS MED PENNAN. En avgränsad studie om libanesiska
arvspråkstalares prepositionsanvändning. (Kandidatuppsats), Göteborgs universitet, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborg. URI:
http://hdl.handle.net/2077/57633
Internetkällor
Industry Arabic (2019). A Guide to Levantine Arabic. Tillgänglig på:
https://www.industryarabic.com/levantine-arabic-guide/ (Hämtad 2020-05-03).
Isaksson, Bo (2010). Transkription av skriven arabiska. Uppsala universitet.
Tillgänglig på: http://www.lingfil.uu.se/digitalAssets/168/168451_3transcription-of-arabicse.pdf (Hämtad 2020-03-08).
Lubińska, Dorota (2016). Svenskans dubbla bestämdhet i ett andraspråksperspektiv.
Stockholms universitet. Tillgänglig på:
https://pp-prod-admin.it.su.se/polopoly_fs/1.287355.1466165501!/menu/standard/file/
Dubbel%20best%C3%A4mdhet.pdf (Hämtad 2020-03-19).
Parkvall, Mikael (2018). Arabiska Sveriges näst största modersmål. Svenska Dagbladet. Tillgänglig på: https://www.svd.se/arabiska-sveriges-nast-storsta-modersmal (Hämtad 2020-03-14).
SCB (Statistiska Centralbyrån) (2020). Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2018. Tillgänglig på: https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/ (Hämtad 2020-06-05).
Taylor, Stephen (2010). Morphological Analysis of Arabic dialect Transcriptions.
Fitchburg State University. Tillgänglig på:
http://www.computersystemsartists.net/Papers/IALS2010.pdf (Hämtad 2020-06-14).
Torbjörner, Annika (2017). Protetisk behandling i attritionsbett. Avdelningen för Oral protetik, Karlstad. Tillgänglig på:
https://www.internetodontologi.se/protetik/protetisk-behandling-i-attritionsbett/
(Hämtad 2020-03-29).
Westman, Margareta & Teleman, Ulf (2020). Lånord. Nationalencyklopedin.
Tillgänglig på: http://www.ne.se. /encyklopedi/lång/lånord (Hämtad 2020-03-09).