Sverige och Världen

Att bedöma hur Sverige står sig i förhållande till resten av världen är naturligtvis svårt. Det finns ingen generell måttstock att gå efter utan bedömningen får istället utgå ifrån forskning, intresse och allmänna attityder samt förekomsten av vindtunnel – och CFD-konsulter. En annan utgångspunkt är att titta på hur regelverket ser ut i olika länder då det gäller vindplanering.

Man ska komma ihåg att Sverige är ett litet land med relativt liten erfarenhet av vindproblem om man bortser från katastrofstormar som Gudrun och liknande. Vår historia innehåller inte stora ekonomiska förluster p g a jordflykt som i USA eller ens som i Danmark. Inte heller har vi de gigantiska skyskraporna och massiva byggnadskomplexen som påtagligt inverkar på städernas vistelseklimat i t ex Japan, Kina (Hong Kong) och USA.

1

Därmed inte sagt att vi inte har förståelse för vinden och dess effekter på oss och vår omgivning.

Flera av våra svenska städer har en tendens att växa ut mot attraktiva kusttomter, som i Malmö, Helsingborg och Stockholm. I och med detta blir vindens effekter troligtvis mer påtagliga och därmed behovet av vindutredningar större. Som det ser ut idag görs ytterst få utredningar mycket på grund av att det inte krävs enligt lagen. Visst stöd går att finna i PBL där det står att:

”…bebyggelsemiljön skall utformas med hänsyn till energi och vatten samt goda klimatiska och hygieniska förhållanden” (2 kap 4§).1

I Storbritannien ser bilden annorlunda ut. Här måste planerare och arkitekter ta hänsyn till hur större nybyggnationer påverkar omgivningen i enlighet med Environmental Impact Assessment.2

9.4 Kunskapsläget

För att en god vindmiljö ska uppnås redan från start krävs det att alla aktörer inom byggprocessen har en djupare förståelse för vindproblematiken. För att ett aktivt intresse ska utvecklas i branschen erfordras att relaterade utbildningar innefattar kunskapen om vind i den byggda miljön.

Hos yrkesverksamma är den rådande kunskapen relativt god om klimatanpassat byggande men intresset för vinden är mycket lågt. I städer i kustområden har dock vindklimatet mer eller mindre tvingat fram en mer noggrann planering av bebyggelsen, men med detta inte sagt att det inte går att utforma eller planera bebyggelsen bättre. Områden som inte ligger i direkt anknytning till havet men ändå tillhör en kuststad tas inte på stort allvar och planeras därför inte som ett kustområde. Vi har stött på ett helt nytt område i Malmö som det har gjorts en vindanalys över, med bifogade åtgärder, men som man inte tar hänsyn till i den fortsatta projekteringen i planeringen. I analysens resultat står det bl a att det torg som öppnar sig mot sydväst kommer att bli blåsigt, så blåsigt att komfortkriterierna inte kommer att uppfyllas vissa delar av året. Detta torg kommer att agera som en uppgång för Citytunneln, och man kan då förvänta sig att torget kommer att bli flitigt frekventerat. Problematiken i detta fall var att man inte direkt visste hur och i vilket skede analysen skulle användas.3

Dock finns det vissa eldsjälar som återfinns gång på gång då en större vindutredning har gjorts över ett område i Sverige, t ex Mauritz Glaumann och Janis Kursis4_.

1 Glaumann; Nord, 1993, s. 58 2 http://bre.co.uk/service.jsp?id=49, 2006-04-16 3 Se bilaga K 4 Se bilaga L

9.5 Utbildningar

De berörda utbildningarna har ingen direkt anknytning till vindplanering. De vi har kontaktat har inte direkt kunnat säga att det finns med. Vi har allt som oftast fått förklara vårt syfte extra ingående och detta ser vi som ett tecken på att det inte konkret finns med i utbildningen. Det finns dock ett undantag, och det är utbildningen till Fysisk Planerare, Karlskrona. Där blev vi direkt hänvisade till Gunnar Nyström som använder sig av kurslitteratur där aspekten finns kort sammanfattad på 2 sidor. Författaren kommer och håller ett seminarium om boken, och det gör att innehållet varierar från år till år. Dock tycker vi att en utbildning som utbildar framtidens stadsplanerare borde innefatta mer vindplanering i ett större perspektiv.

På nästan alla utbildningar har vi till slut fått kontakt med personer som har ett eget intresse i vindplanering men som inte direkt tillämpas i utbildningen. Deras inblandning i vindproblematiken verkar ha väckts på 80-talet då de oftast har varit med i större vindutredningar eller skrivit böcker som publicerats då. Detta stora intresse för vind och klimatanpassat byggande på 80-talet tror vi är ett resultat från uppmärksammandet av dålig närmiljö av miljonprogrammet-områdena. Efter denna våg har det delvis fallit i glömska, kanske p g a att dåtidens bidrag dragits in av olika skäl.

Alla utbildningar har kurser som behandlar hållbart och klimatanpassat byggande på något sätt, där vinden säkert kan komma in. Hur mycket det behandlas verkar vara upp till studenterna själva eftersom kursansvariga inte har kunnat svara på vår fråga.

10. Slutsats

Vi tror att många områden som har bebyggts i utsatta lägen många gånger har blivit onödigt blåsiga just p g a bristande kunskap om vindplanering. Att planera för en god vindmiljö gör att en god social miljö med hög komfortkänsla kommer att uppnås samt att det kan resultera i lägre energianvändning för husuppvärmning. En god social miljö med hög komfortkänsla kommer att öka vår benägenhet till att vistas ute, och på längre sikt ge en hållbar och mer levande stad.

10.1 Kunskapsläget

Baskunskaperna om vind är idag generellt sett goda. Med baskunskaper menar vi att berörda känner till förhärskande vindriktning, problematik med passager etc. Däremot saknas hänsynstagandet och djupare, ingående kunskap, eftersom tendensen verkar luta mot bara ett konstaterande att det blåser, utan att större åtgärder vidtas.

Då det gäller vind i bebyggd miljö på relevanta utbildningar är det svårt att bedöma omfattningen på kunskapen. Även om vi i stort tror att vind inte behandlas specifikt i utbildningarna, tror vi att aspekten, medvetet eller omedvetet, kan komma med i olika större projektkurser, t ex planering av ett nytt område som ligger vid kusten.

10.2 Utbildningsmöjligheter

Kunskapen om vindplanering måste etableras redan i utbildningsstadiet för att kunna utnyttjas i det yrkesverksamma livet. För att få in vindplanering i relaterade utbildningar anser vi att det finns två alternativ:

• valbar/fristående kurs

• delmoment i projekt/kurs

Att skapa en fristående kurs ger den fördelen att ämnet utreds närmare och man får en djupare förståelse för vindproblematiken. Kursen kan med fördel utgå ifrån en problembaserad basis där olika typfall diskuteras med hänsyn till t ex byggnadsformationer, byggnadsutformning samt när- och fjärrskydd.

Fördelen med att beröra ämnet som ett delmoment i ett större projekt eller kurs är att det kommer in i ett större sammanhang, vilket ger bättre förståelse för helheten. Samtidigt innebär ett delmoment inte någon djupare inträngning i ämnet eftersom tillräcklig tid inte ges.

10.3 Hjälpmedel

Det finns bra hjälpmedel att tillgå, framför allt då det gäller numeriska och fysiska vindtunnlar men tillgängligheten i Sverige är inte speciellt god. SMHI är i dagsläget mycket ensamma om att tillhandaha CFD-analyser med hänsynstagande till vind i urban miljö. Avsaknaden av rena konsultföretag inom detta område gör att tillgängligheten och marknadsföring blir dålig för vindanalyser. CFD tycker vi är ett utmärkt hjälpmedel, framförallt vid nyetablering av ett större område, om det kommer in i rätt tillfälle i projekteringen. Det resultat som ges med CFD ger en tydlig bild av konsekvenserna och det är därför lätt att ta till sig.

Att bilda sig en grundläggande uppfattning om den lokala vindsituationen är förhållandevist okomplicerat, då information och klimatstatistik till genomförande av enklare vindanalyser är lätt att tillgå eftersom detta återfinns på biblioteken.

10.4 Ansvar

Det yttersta ansvaret att en god vindmiljö skapas ska vara gemensamt för arkitekter och stadsplanerare; arkitekter och landskapsarkitekter för utformning av hus och närmiljö samt stadsplanerare för hur områdena är orienterade. Men om ett bra resultat ska uppnås behöver alla berörda i byggprocessen vara kunniga inom ämnet, så att när det föreligger en risk att en miljö kommer att bli ogästvänlig finns det många som kan uppmärksamma problemet.

Idag är det ett personligt ansvar eller intresse att ta hänsyn till vind och så länge inte kommunerna ställer krav på att vindanalyser ska genomföras och tas hänsyn till, kommer troligen inte attityden kring detta att ändras.