I augusti besökte jag Europeiska sociologförbundets (ESA) konferens i Prag, där cirka 3 500 deltagare från över 30 forskarnätverk presenterade forskning på det passan- de temat Differences, Inequalities and Sociological Imagination under 4 dagar . Det var ett enligt min och många andras mening fantastiskt välorganiserat arrangemang . Huvudtalarna var:
• Zygmunt Bauman, Professor Emeritus at the University of Leeds • Gurminder K. Bhambra, Professor at the University of Warwick
• Arlie R. Hochshild, Professor Emeritus at the University of California, Berkeley • Christopher T. Whelan, Professor at the Queen’s University Belfast & Geary
Institute, University College
I tillägg till dessa intressanta föredrag och otaliga paperpresentationer, bjöds även på lunchseminarier, paneldiskussioner och en symfoniorkester(!) . Frank Welz (Inns- bruck) valdes till ny ordförande för ESA och efterträdde därmed Carmen Leccardi (Milano) . Vi som deltog hade med andra ord inga problem med att fylla dagarna .
Själv deltog jag till exempel i ett par av National Associations seminarier . Detta förbund samlar 42 nationella sociologförbund i Europa, och arbetar för att sprida kunskap om sociologisk forskning på EU-nivå, och uppmuntra forskningssamarbeten och komparativa studier . Vid ett av seminarierna valdes Sue Scott (York) till ny ord- förande för ESA National Associations 2015–2017, efterträdandes Roberto Cipriani (Rom) . Vid ett annat presenterades en ny rapport som redovisade en enkät bland de olika nationella förbunden 2012, och som SSF också besvarat . Den handlar om allt från antal medlemmar och om arbetsmarknaden för sociologer, till upplevd status på ämnet i respektive land . Enkäten var med all säkerhet inte helt lätt att besvara, mycket efterforskningar krävs då statistiken i Sverige (och många andra länder) saknas . Men några intressanta tendenser kan urskiljas . De ryska förbunden har höga medlemstal och organiserar sociologer både inom och utanför akademin, medan andra ”mycket stora förbund” som Polen, Tyskland, England och Frankrike främst samlar akade- miskt verksamma . SSF hör till kategorin ”små förbund” och det är ju också något av ett problem för oss . Vi behöver kort och gott fler medlemmar för att bli ännu starkare och diskussionen om hur och vilka som ska rekryteras fortsätter!
I rapporten förklaras skillnader i medlemstal till viss del med hur länge de olika förbunden existerat (den äldsta bildades 1909 i Tyskland, den albanska som är yngst kom till 2006), nationella och historiskt relevanta sammanhang, samt hur sociolo- gins status ser ut i de olika länderna . Men sambanden är långt ifrån tydliga och tabel- lerna inte lätta att läsa, dels på grund av frågornas luddighet, dels på grund av interna
bortfall . Bland annat verkar de nordiska länderna generellt vara mer nöjda med äm- nets status och mediala synlighet än de sydeuropeiska nationella förbunden i Italien och Grekland, som å andra sidan har större medlemstal . Rapporten National Socio-
logical Associations in Europe: A survey (2015) är författad av Maria Carmela Agodi,
Ellen Annandale, Luís Baptista och Roberto Cipriani (2015) och finns att ladda hem: www .europeansociology .org/national-associations .html
Nästa ESA-kongress hålls i Aten, 22–26 augusti 2017 . På hemmaplan händer det också spännande saker . Det börjar bli dags att anmäla sig till SSF:s återkommande konferens, denna gång i Uppsala 10–12 mars 2016 . Temat för konferensen är Över-
skridande sociologi (http://sociologidagarna2016 .se) . Spännande huvudtalare utlovas,
liksom intressanta parallella panelseminarier samt gruppsessioner i de olika arbets- grupperna, i år hela 16 stycken . Framförallt är det en viktig – och rolig – mötesplats för sociologer verksamma i Sverige . Varmt välkomna!
kolumntitel
Redaktör & ansvarig utgivare
Redaktör: Sverre Wide, sociologiskforskning@du.se Ansvarig utgivare: Tora Holmberg
Grafisk produktion: RPform, Köping Tryck: Reklamtryckeriet, Köping
ISSN 0038-0342, 2002-066X (elektronisk). © Sveriges Sociologförbund och författarna Adress
Sociologisk Forskning
Högskolan Dalarna, 791 88 Falun Tel. 023-77 80 53
www.sociologiskforskning.se
Redaktion
Lars-Erik Alkvist, Gunilla Carstensen Ingrid Grosse, Tobias Samuelsson, Steven Saxonberg, Jessica Wide, Sverre Wide
Redaktionsråd
Boel Berner, Linköpings Universitet
Margareta Bertilsson, Köpenhamns Universitet Ulla Björnberg, Göteborgs Universitet Hedvig Ekerwald, Uppsala Universitet Peter Hedström, Institutet för framtidsstudier Lars Bo Kaspersen, Köpenhamns Universitet Gerd Lindgren, Karlstads Universitet Richard Swedberg, Cornell University
Artiklar
1. För bedömning accepteras endast manu- skript som författaren anser färdiga för publicering. Redaktionen accepterar inte synopsis, utkast till artiklar eller i övrigt ofärdiga manuskript.
2. Manuskriptet skall vara utskrivet med dubbelt radavstånd och försett med goda marginaler. Nytt stycke görs med indrag med tabulatorn. Manuskript på annat språk än skandinaviskt accepteras för bedömning endast om överenskommelse träffats med redaktören innan manuskriptet skickas till tidskriften. Manuskriptets omfång bör inte understiga 4 000 ord och inte överstiga 10 000 ord inklusive abstract/ sammanfattning.
3. Manuskriptet skall innehålla en samman- fattning omfattande maximalt 200 ord på engelska (inklusive översättning av titeln till engelska) samt fem nyckelord, också på engelska.
4. En kort författarpresentation (fyra rader) skall bifogas. Redaktionen förkortar utan samråd längre presentationer.
5. Eventuella fotnoter placeras på den sida där noten förekommer (inga slutnoter).
6. Tabeller och figurer skall vara infogade i den löpande texten och även skickas i separata filer i sitt ursprungliga program. 7. Litteraturhänvisningar i löpande text
görs enligt följande: (Sontag 1977:35) alternativt Sontag (1977:35).
8. Manuskript – utformade på det sätt som här beskrivits – skickas som word-dokument med e-post till tidskriftens redaktörer under adress: sociologiskforskning@du.se 9. Efter en första redaktionell bedömning
sänds artikeln till två externa lektörer för bedömning varför författarnamn inte får anges på artikelns första sida (eller på annat sätt framgå av texten). På första- sidan anges endast artikelns titel. På ett separat blad anges artikelns titel, antalet ord, författarnamn, akademisk titel, institution samt den adress, e-postadress och telefonnummer till (huvud-)författaren som redaktionen enklast använder.