Tilläggskontroll av svetsförband bör omfatta: – visuell kontroll enligt avsnitt 9:731,
– oförstörande provning enligt avsnitt 9:732 samt – annan kontroll enligt avsnitt 9:733.
Om kontroll av svets visar att kraven inte uppfylls bedöms erforderlig åtgärd av konstruktionsansvarig i samråd med tilläggskontrollanten. Vid omarbetning (svetsreparation) utförs normalt ny kontroll efter omarbet- ningen. Vid delkontroll bör kontrollomfattningen normalt utökas till andra svetsar lagda med samma förutsättningar.
9:731 Visuell kontroll av svetsar
Visuell kontroll av svetsar i material med godstjocklek högst 25 mm bör utföras tidigast 16 timmar och för större godstjocklek tidigast 40 timmar efter avslutad svetsning i berört material.
I utförandeklass GA och GB bör svetsar kontrolleras i hela sin längd genom visuell kontroll. I utförandeklass GC kan omfattningen av den visuella kontrollen begränsas till delkontroll, vars omfattning anges i tilläggskontrollplanen. Kvalitetskrav gäller enligt avsnitt 8:14.
Om den visuella kontrollen ger anledning till tvekan om ställda kva- litetskrav är uppfyllda kompletteras den med oförstörande provning, t.ex. sprickindikering.
Visuell kontroll i utförandeklass GC förutsätts styrd genom tilläggs- kontrollplanen till de svetsförband som är av primär betydelse för kon- struktionens säkerhet, funktion och beständighet. Lämpliga riktvärden för delkontrollens omfattning är 25 % av svetslängden i säkerhetsklass 3 och 10 % i säkerhetsklass 2. Råd om utförande av visuell kontroll av svetsar finns i SS-EN 970:1997. Det förutsätts att en skriftlig rapport upprättas, t.ex. med innehåll enligt formulär i MNC 1120.
Visuell kontroll av svetsar bör utföras av person med kompetens motsvarande vad som krävs för certifiering enligt SS-EN 473:2005 + A1:2005.
9:732 Oförstörande provning av svetsar
Oförstörande provning av svetsar i material med godstjocklek högst 25 mm bör utföras tidigast 16 timmar och för större godstjocklek tidigast 40 timmar efter avslutad svetsning i berört material.
Oförstörande provning av svets bör utföras vid förband med större utnyttjandegrad än 0,70 vid icke utmattningsbelastade konstruktioner och med större utnyttjandegrad än 0,50 vid utmattningsbelastade kon- struktioner. Minsta omfattning av provningen vid angiven utnyttjande- grad framgår av tabell 9:732. Tabellens värden avser den kontrollerade svetslängden uttryckt i procent av den svetslängd som har den angivna utnyttjandegraden. För svetsförband utförda på byggplats bör omfatt- ningen fördubblas.
Vid bedömningen av vilka svetsar som upptas i tilläggskontrollpla- nen förutsätts att konstruktören tar hänsyn till säkerhetsklassen, utnytt- jandegraden, svetsgeometrin och risker för fel i svetsförbandet med hän- syn till svetsmetod, åtkomlighet m.m. Även om ingen oförstörande provning är angiven i tilläggskontrollplanen eller i dessa regler bör minst ett stickprov tas ut.
Den oförstörande provningen förutsätts utförd enligt någon av föl- jande metoder:
– radiografering enligt SS-EN 1435:2004, klass B, med bildkvalitet en- ligt SS-EN 462-3:1997. Vid svetsar i konstruktionsdelar i utförande- klass GC kan även bildkvalitet klass A användas. Granskning av ra- diogram utförs enligt SS-EN 1435:2004 mot kvalitetskrav enligt ta- bell 8:14 och SS-EN 12517:2006
– ultraljudprovning enligt SS-EN 1714:1998+A1:2002+A2:2004. Kva- litets-krav enligt tabell 8:14 och SS-EN 1712:1998+A1:2002 +A2:2004. För provning av konstruktionsdelar i utförandeklass GA och GB används lägst provningsklass B
– sprickindikering genom magnetpulverprovning enligt
SS-EN 1290:1998+A1:2002+A2:2004, kvalitetskrav enligt tabell 8:14 och SS-EN 1291:1998+A1:2002+A2:2004. Om magnetpulverprov-
ning inte går att utföra kan den ersättas med penetrantprovning enligt SS-EN 571-1:1997, kvalitetskrav enligt tabell 8:14 och SS-
EN 1289:1998+A1:2002+A2:2004 eller med virvelströmsprovning enligt SS-EN 12084:2001+A1:2004.
Tillämplig provningsmetod förutsätts vald i samråd med sakkunnig person. Oförstörande provning bör förläggas så att provningen omfattar svetsens svaga partier, t.ex. svetsens början och avslutning samt vid stör- ningar.
Oförstörande provning av svets bör utföras av person med kom- petens motsvarande vad som krävs för certifiering enligt SS-EN 473:2000+A1:2005.
Om tvekan råder om tolkningen av de erhållna resultaten från den oförstörande provningen, förutsätts att kompletterande provning ut- förs med annan metod.
Tabell 9:732 Minsta omfattning vid oförstörande provning av svets uttryckt i % av en svetslängd med utnyttjandegrad en- ligt avsnitt 9:732 Säkerhetsklass Utförandeklass Svetsklass 3 2 WA 50 25 GA WB 25 10 WA och WB 25 10 GB WC 10 10 GC WA–WC 10 10 9:733 Annan kontroll
Annan kontroll av svetsförband bör omfatta:
– kontroll av att tillämplig förprovning utförts vid utnyttjande av in- trängningen vid kälsvetsar enligt avsnitt 8:431 samt
− kontroll av täthet om särskilda krav ställs. Täthetsprovning bör vid godstjocklek högst 25 mm utföras tidigast 16 timmar och vid större godstjocklek tidigast 40 timmar efter avslutad svetsning. Se även bilaga 5, sidan 205.
Annan kontroll kan även avse:
– kontroll av en metodprovning för ett speciellt svetsutförande eller skärutförande samt
– fortlöpande kontroll av inträngningen hos kälsvetsar om större ut- nyttjande av den mätta inträngningen vid metodprovning än enligt avsnitt 8:431 utnyttjas.
9:74 Katodiskt skydd
Ett katodiskt skydd bör bl.a. kontrolleras genom mätning av den skyd- dade konstruktionens potential relativt en referenselektrod, t.ex. en kop- par-/mättad kopparsulfatelektrod. Kontrollen bör utföras av person med ingående kännedom om hur skyddet fungerar. Man måste bl.a. försäkra sig om att det katodiska skyddet inte påverkar främmande konstruktio- ner på ett negativt sätt.
10 UNDERHÅLL
10:1 Inledning
Ägaren ansvarar enligt bygglagstiftningen för att en byggnad underhålls så att dess tekniska egenskapskrav i huvudsak bevaras. Vissa anordning- ar, t.ex. de som skall tillgodose säkerheten, skall hållas i stånd. Byggna- ders yttre skall hållas i vårdat skick.
Bestämmelser om underhåll finns i BVL, 2 § sista stycket och i PBL, 3 kap. 13 §.
I detta avsnitt ges exempel på system för underhåll av sådana stål- konstruktioner som bedömts uppfylla kravet på beständighet i BKR, av- snitt 2:13. Det bör speciellt påpekas att föreslagna underhållssystem en- bart utgör exempel.
Varje stålkonstruktion underkastas fortlöpande tillsyn enligt avsnitt