• No results found

SVT1, 2003-04-04 Beslut SB 493/03

In document Tema - om mediets genomslagskraft (Page 76-80)

Bumerang var ett tävlingsprogram där deltagarna med hjälp av bland annat olika filminslag skulle gissa vilket år som avsågs. I det aktuella programmet visades en sketch från 60-talet där komikern Martin Ljung sa:

Hör upp alla i Sverige, Norge, Danmark och Sydrhodesia. Det gäller att samla ihop så många negrer som möjligt på torget mitt i stan. Börja nu!

En skylt med ländernas namn följt av ett räkneverk visades sedan. Sveriges, Norges och Danmarks räkneverk visade stigande siffror men Sydrhodesias stod stilla. Martin Ljung tog upp en telefonlur och ropade:

Hallå Sydrhodesia! Stopp! Har ni inga negrer där? Vad säger ni? Jaså, de har inget torg.

Granskningsnämnden ansåg att den aktuella sketchen visserligen hade utformats på sådant sätt att den kunde uppfattas som kränkande mot människor på grund av deras etniska tillhörighet. Vid sin bedömning beaktade nämnden emellertid att sketchen var

från 1965 och det sammanhang i vilket den förekom. Nämnden ansåg mot den bak-grunden inte att sketchen var uppenbart kränkande och att inslaget därmed inte stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Morgonpasset SR, P3, 2003-01-29

Beslut SB 261/03

I inslaget som hade rubriken: ”Özz är arg på det här” sades följande.

Jag förstår inte de här ortodoxa judarna. Ja, men de säger alltid att de har rätten på sin sida och att de är Guds utvalda folk. Vem har sagt det? [- - -] Ja, men det står faktiskt i GT, kan några säga. GT, vad då, Göteborgstidningen eller? Jag skojar, jag vet att det är Gamla Testamentet men det är i alla fall en bok där de grövsta brotten mot människor skedde och där det syndades mer än i någon annan bok och där man gick efter regeln tand för tand och öga för öga. Så, man undrar faktiskt. Och då förstår man att de är blinda av hat och har tandlösa argument. Och förresten, varför har de en så liten mössa på huvudet? Ja, det är för att visa vår kontakt med Gud, säger de. Vad då? Är det som en miniparabol som rattar in Guds-tv eller? Och så kan de bli jättearga, då är det bara att säga, ja men du, då tycker jag du kan gå till klagomuren och lugna ner dig lite genom att gunga huvudet fram och tillbaka mot muren. Och var inte rädd för att gunga till ordentligt.

Enligt granskningsnämnden kunde inslaget uppfattas som stötande av vissa lyssnare.

Nämnden ansåg dock att det inte stred mot bestämmelsen om hänsyn till radions särskilda genomslagskraft.

Expedition Robinson SVT1, 2002-11-30

Beslut SB 161/03

I det aktuella avsnittet av Expedition Robinson förekom följande samtal mellan två tävlings-deltagare:

– Alltså, vårat läger ser ut som ett Taikon.

– Ja, absolut. Det håller jag med om.

– Det ser för djävligt ut.

– Men det är ju egentligen bara vi själva som kan göra något åt det.

– Ja.

En anmälare ansåg att det kända släktnamnet Taikon användes i nedsättande betydelse.

Granskningsnämnden ansåg att uttalandet av många tittare sannolikt kunde uppfattas ned-sättande för romer i det sammanhang det förekom. Med beaktande av omständigheterna,

däribland att programföretaget hade bett den omnämnda familjen om ursäkt i anslutning till påföljande avsnitt av serien, kunde nämnden dock vid en samlad bedömning inte finna att inslaget stred mot bestämmelsen om hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft.

Två ledamöter ansåg att uttalandet var uppenbart kränkande för romer och ville därför fälla inslaget.

Tredje makten SVT2, 2002-06-26 m.fl. dagar

Beslut SB 156/03

Utgångspunkten för den samhällskritiska serien Tredje Makten var att samhällsfrågor och nyhetshändelser ofta rapporteras på ett likartat sätt i medierna. I programmen ville redaktionen ifrågasätta den gängse massmediala bilden. Programmen hade en ram-handling, där det förekom en guldfisk som med förvrängd röst höll monologer i olika ämnen. I en av monologerna sades bland annat följande:

Värst av allt är ändå de tyska koncentrationslägren under kriget där miljontals ju-dar avrättades. (Bilder från koncentrationsläger, en utmärglad man och flera döda personer visas) Men som sagt, det gäller att inte förfalla till bitterhet, förföljelsen gav ju faktiskt judarna ett eget land. Det är inte alltid illa att vara ett offer. (Bilder av jublande människor) Och den tyska staten och de schweiziska bankerna har fått betala skadestånd på hundratals miljarder dollar. Pengar som skulle gå till dem som satt i koncentrationslägren. (Bilder på guldtackor) Men, eftersom de flesta redan var döda bildades i stället Fonden för det judiska folket. (Bilder av döda koncentrationslägerfångar) Hundratals miljarder dollar kan nu användas till att stärka staten Israel och judarnas ställning i hela världen. Och det judiska folket har nog aldrig varit så starkt som nu.” (Bilder av jublande judar och av Israels flagga)

Granskningsnämnden ansåg att den aktuella monologen hade utformats på ett oklart sätt. Enligt nämndens mening framgick det således inte särskilt tydligt att Guldfiskens betraktelse hade udden riktad mot den cynism som präglar människors resonemang kring bland annat dem som anser att judarna har fått fördelar av Förintelsen, vilket SVT hade anfört. Nämnden saknade emellertid anledning att betvivla att monologen var avsedd att uppfattas på detta sätt. Vid sin bedömning beaktade granskningsnämnden även att SVT i efterhand hade beklagat utformningen av monologen och också offentligt bett om ursäkt härför. Vid en samlad bedömning fann nämnden att inslaget inte stred mot bestämmelsen om att ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft.

En ledamot var skiljaktig och ville fälla inslaget.

Smålandsnytt SVT2, 2002-05-28

Beslut SB 707/02

Inslagen handlade om att Migrationsverket hade beslutat att avvisa ett 40-tal asylsökande romer från Moldavien och Rumänien med omedelbar verkan. Bakgrunden till beslutet var att ett tiotal romer hade gripits av polisen på olika orter i Småland misstänkta för bland annat rån och snatterier. Bilder visades från nerskräpade och vandaliserade lägenheter i den förläggning i Åseda där de avvisade romerna hade bott och en företrädare för Migra-tionsverket beskrev gruppens leverne som asocialt och normlöst. Inslaget fortsatte därefter med ett reportage från Ryd, där stölderna hade ökat kraftigt när en grupp asylsökande, som misstänktes vara romer, hade kommit till orten.

Enligt granskningsnämndens mening kunde det diskuteras om inte vissa av de uttalanden om kriminalitet bland romer som gjordes i inslagen blev väl generaliserande och om inte deras etniska tillhörighet betonades väl ofta. Det framgick dock samtidigt att det rörde sig om en mindre grupp personer som var misstänkta för att ha begått brott. Nämnden kunde vid en samlad bedömning inte finna att inslagen hade utformats på sådant sätt att de stred mot bestämmelsen om hänsyn till televisionens genomslagskraft.

Pippirull

SR, P3, 2002-02-06 Beslut SB 346/02

Inslaget i satirprogrammet Pippirull inleddes med att programledaren konstaterade att det var 20 år sedan Israels militär tillät en grupp libanesiska falangister att massakrera 800 försvarslösa människor till döds i de palestinska flyktinglägren Sabra och Chatila i Beirut. Programledaren sa vidare bland annat att Israels dåvarande försvarsminister Ariel Sharon hade kunnat förhindra slakten och att han hade tvingats att avgå efter händel-sen. Härefter spelades följande telefonsamtal upp.

(Man) – Hello, is it possible to speak to Ariel Sharon?

(Kvinna) – What?

(Man) – Is it possible to talk to Ariel Sharon?

(Kvinna) – No.

(Man) – OK. Can you please take a message?

(Kvinna) – Yes, of course.

(Man) –- OK. I am sorry that we didn´t meet in Auschwitz in 1942. Best wishes.

(Kvinna) – Yes.

(Man) – Der Weisse Engel.

(Kvinna) – Best wishes from Weisse Engel.

(Man) – Vielen Dank. Auf Wiederhören. Tschüss.

Det var enligt granskningsnämndens uppfattning uppenbart att många lyssnare måste ha

funnit det aktuella inslaget anstötligt och smaklöst. Enligt nämndens mening hade inslaget knappast getts en sådan utformning att satiren tydligt framgick. Anledning saknades dock att betvivla att inslaget var avsett som en satir i vilken udden riktades mot Sharons ut-talande, och inte mot det judiska folket. Med beaktande härav fann nämnden att inslaget inte stred mot bestämmelsen om hänsyn till radions särskilda genomslagskraft.

Lorry

SVT1, 2000-01-05

In document Tema - om mediets genomslagskraft (Page 76-80)

Related documents