Samma typ av analys gjordes för konceptet med pappersförpackningen. Av resultatet kan man utläsa att de styrkor konceptet erhåller är att materialet är återvinningsbart, man har en hög återvinningsgrad för materialet i Sverige och vikten är relativt låg. Det som kan ses som en svaghet är att materialet inte är lika stabilt som den befintliga produktens och att det inte är lika beständig mot väte som plast är. Det kan också bli ett problem med den konstruktiva lösningen för botten och topp.
Möjligheten med detta koncept är att företaget kan inverstera i en egen maskin och på lång sikt erhålla kostnadsbesparingar. Samma möjlighet som i föregående analys finns där man når ut till kunder som vill inhandla produkter med miljöpåverkan. På samma sätt
finns fortfarande hotet kvar om att konsumenten inte vill köpa en produkt som de anser ha en sämre kvalitet än den befintliga.
21 Utvärdering av analyser och beräkningar
Då principlösningen med refillkonceptet ger bäst resultat av ovanstående analyser och beräkningar väljer teknologerna att arbeta vidare med denna lösning.
22 Prototypframtagning
Tre olika glasburkar har införskaffats och kompletterande lock och ströare behövdes ta fram genom prototypbyggnation. Locken samt ströaren togs fram genom att geometrin skapades i Catia V5 och tillämpades sedan i Högskolans prototypframtagningsmaskin FDM (Fused Deposition Modeling). Färdigställande av prototypen skedde senare i Högskolans modellverkstad. För ritningar av lock och ströare se bilaga 23.
23 Resulterande lösning – Vinnande koncept
Det slutliga resultatet av detta examensarbete är ett refillkoncept.
Att införa detta koncept hade inneburit att man med refillförpackningarna gjort en volymbesparing på 23,4 %. Detta hade varit en volymbesparing både på Hanson &
Möhrings lager och i de transporter som ICA och Bergendahls kör.
I avfallstrappan hade man med glasburken hamnat på steg två och refillförpackningen på steg 3.
Produkten är fortfarande på konceptnivå och fler undersökningar måste göras innan produkten är färdig för lansering på marknaden. Konceptet har i detta läge visats för företaget och diskuterats med återförsäljaren ICA. Inför mötet med ICA arbetade
teknologerna fram säljande argument som Hanson & Möhrings säljare Fredrik Bengtsson använde sig av (se bilaga 24 – Argument samt bilaga 8 - Återvinningsstatistik). På ICA såg man det positivt att företaget vill vara i framkant angående det miljöpåverkande tänkandet. Dem uppmanade Hanson & Möhring att fortsätta undersöka konceptet.
24 Diskussion
Projektet har präglats av idégenerering och processer av beslutsfattning. Beslutsfattandet har inte varit en enkel och logisk process då man kan se detta projekt ur många olika synvinklar. Att arbeta med miljövänlighet är inte okomplicerat då det finns många aspekter att ta hänsyn till. Dessa aspekter väger olika beroende på vem som avväger det hela.
Dels kan man undersöka materialets miljöpåverkan vid framställning. Är framställningsprocessen en process som påverkar miljön negativt? På vilket sätt
transporteras materialet och hur stora är avstånden som det färdas? Hur mycket kommer produkten att påverka miljön underanvändning? En annan aspekt som man kan se på gällande materialets miljöpåverkan är hur stor återvinning som sker. Bortsett från materialet finns aspekten som behandlar konsumenten. Som produktframtagare kan man utveckla miljövänliga produkter, men frågan är om konsumenten är beredd att betala för miljövänligheten? Med utvecklingen följer ofta kostnader som gör att produkten får ett högre pris.
En lärdom som vi kommer få med oss från detta projekt, är hur viktigt det är att ha goda tidsmarginaler med exempelvis leverantörskontakter. Att få kontakt med rätt person, på rätt företag och erhålla utlovad information tar oftast längre tid än förväntat. I början av projektet trodde vi att information skulle erhållas smidigare men under arbetets gång har vi upptäckt att allt tar mer tid och kraft än beräknat.
Kontakten med Hanson & Möhring har vi sett som mycket god. Sällan har det varit problem med att få kontakt med våra handledare på företaget. De har varit ett stort stöd i det arbete vi utfört. Dem har gett oss feedback samt den information vi har behövt för att projektet skulle kunna fortlöpa. Även vår handledare på Högskolan i Halmstad har varit en stor tillgång. Han har tagit sig tid för oss och stöttat oss i pressade situationer.
Idag finns underlag till konceptet som Hanson & Möhring kommer att arbeta vidare med.
Förhoppningen är att vi kommer få se produkten ute på marknaden inom snar framtid.
25 Referenser 25.1 Litteratur
Klason C & Kubát J, Plaster, Materialval och materialdata, Utgåva 5, 2001. ISBN: 91-7548-618-0, Sveriges Verkstadsindustrier, Industrilitteratur AB.
Karlebo handbok. Utgåva 15, 2000. ISBN: 91-47-01558-6, Liber AB Tidningen Plast forum nummer 2 samt 3 2009-05-13
Plast forums Plastguiden 2009 nr 13 2008
Lathund för Grundläggande plastteknologi, Plastforum 2007
Lathund till Grundläggande konstruktionsregler för plast, Plast forum nr 3/2008 del 2 Tidningen Pack Marknaden nummer 10- 2008
25.2 Kontaktpersoner
Namn Företag Befattning
Håkan Pettersson Högskolan i Halmstad U. adjunkt Maskinteknik Pontus Rydberg Hanson & Möhring Affärsområdeschef
Anna Bjelm Hanson & Möhring VD
Fredrik Bengtsson Hanson & Möhring Key Account Manager Johan Wretborn Högskolan i Halmstad U. adjunkt Maskinteknik
25.3 Internet
Söndagen den 17 maj, 17.42 var samtliga adresser säkerställda.
www.hanson-moehring.se
http://www.selinsglas.se/default.asp?PageId=648
http://www.plastinformation.com/2006_Om_plast/Tillverkning.aspx Pdf, Plastskola kapitel 1,8 & 9
http://www.ica.se/FrontServlet?s=om_ica&state=kretsloppet&showMenu=om_ica_5
www.apme.org/ica www.notisum.se
www.naturvardsverkat.se
www.edu.fi/svenska/laromedel/packalivsmedel/materiaali.shtml www.boxon.se
www.nordenspapper.se
www.plastinformation.com/2006_For_skolan/Energibroschyr_sv_hog.pdf
http://mainweb.hgo.se/amnen/designok.nsf/0/a705ae613eb1e27ec12570060036ab7d/$FI LE/OH%20Materialkurs%20AW.pdf
www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=15572&epslanguage=SV www.repa.se
www.sopor.nu www.returpack.se
http://www.epotex.se/page/141/159/31
http://www.repa.se/download/18.7260e9c111a7b00b6568000152/Nyhetsbrev+nr2+2008.
http://www.varmeljusjakten.se/aluminium.php
http://www.newsdesk.se/pressroom/ekohygien/pressrelease/view/vilken-effekt-har-dina-mensskydd-paa-vaar-miljoe-269003
http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=224
Bilaga 1
Projektbeskrivning
Utvecklingsprojekt av förpackning inom livsmedelsindustrin Rebecca Hansson & Jenny Hugosson M3 Teknisk Design
Då det har börjat ställas högre krav gällande miljöaspekter vill Hanson & Möhring vara först ut på marknaden med en miljöanpassad förpackning för konsumentsalt. Ett par utav de förpackningar som företaget idag använder sig av består helt av plast, vilket inte är ett bra alternativ ur miljövänlig synpunkt.
Vi ska därför i vårt examensarbete utveckla framtidens miljöförpackning för Hanson &
Möhrings konsumentsalt. Det är plastförpackningarna med 600 g och 150g som vi ska utveckla. Detta ska vi göra med hänsyn på miljö, ekonomi, hållbarhetskvalitén, saltfyllningsprocessen samt tillverkningsmöjligheter.
Målet med projektet är att kunna presentera en lösning för den nya sortens förpackning med hänsyn till ovanstående kriterier.
Studenter Jenny Hugosson, 810604 – 2404 E-mail: jenhug06@stud.hh.se Tele nr: 070 21 26 245
Rebecca Hansson, 860420 – 2708 E-mail: rebhan06@stud.hh.se Tele nr: 073 83 47 565
Titel på examensarbete Utvecklingsprojekt av förpackning inom livsmedelsindustrin
Uppdragsgivarens namn Hanson & Möhring
Handledares namn på företaget Pontus Rydberg och Anna Bjelm
Syfte med projektet Finna en ny lösning till en mer miljövänlig förpackning till företagets konsumentsalt.
Detta med hänsyn på miljö, ekonomi, hållbarhetskvalité, saltpåfyllningsprocessen samt tillverkningsmöjligheter.
Förmodad metodologi Diverse undersökningar samt analyser.
Kort summering av relevant litteratur Ullman Erik, Materiallära Karlebo-serien.
ISBN: 9789147051786
Tillgänglig data www.konsumentverket.se
Datorprogram och nödvändiga Office-paketet för Windows XP.
faciliteter Catia V5
OBS! handledare skall signera och därmed godkänna projektbeskrivningen.
Startdatum:
(YYYYMMDD)___________________ (Sign. HH Handl.):_________________
Aktivitet / vecka 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
Projektbeskrivning
Kravspecifikation
Kick on Falksalt
Analyser av dagens förpackning
Ekonomiska aspekter
Marknadsundersökning
Brainstorming
Materialundersökning
Miljömärkningar
Miljöpåverkan
Leverantörskontakter
Principlösningar
Viktning
Primärkonstruktion
Mässbesök
Analyser primärkonstruktion
Förberedelser insäljning ICA
Rapportskrivning
Framtagning av prototyp
Halvtidsredovisning HH
Delredovisning Hanson & Möhring
Slutredovisning Hanson & Möhring
Förberedelser muntlig redovisning
Slutredovisning HH
UTEXPO förberedelser
UTEXPO
Bilaga 2
Bilaga 3
Kravspecifikation Allmänt
Upprättad den 27 januari 2009, Halmstad
Uppsättning av mål är att utveckla en av förpackning för varumärket Falksalt.
Produkten vänder sig till samtliga saltkonsumenter Volymen produkter beräknas till ca 2 miljoner/år.
Tillverkningskostnaden skall hållas så låg som möjligt och dagens vinstmarginal får inte krympas.
Huvudfunktion
Förpackningen skall innehålla salt och erbjuda två olika portioneringsmöjligheter.
Systemöversikt
Förpackningen skall säljas av återförsäljande livsmedelskedjor samt restaurang.
Miljömässiga krav
Förpackningen skall ha en så liten miljöpåverkan som möjligt.
Konsumenten skall känna att man gör ett medvetet val vid köp.
Ergonomiska krav Greppvänlig Driftsäkerhet
Produkten skall i så stor utsträckning som möjligt hålla för både små och stora öppningsfrekvenser.
Priskriterier
Förpackningens försäljningspris skall ge företaget en god vinstmarginal.
______________________ _____________________
Rebecca Hansson Jenny Hugosson
Halmstad 27 januari 2009 Halmstad 27 Januari 2009
Bilaga 4 Brainstorming
Bilaga 5
Bergendahls transportpolicy
Bilaga 6
SJ s miljöpolicy
Miljökalkyl beräknad för sträckan 100 km
Total Sträcka Färdmedel Fordonstyp Beläggningsgrad
100 km Tåg X 2000 50 %
100 km Buss Diesel 50 %
100 km Bil Bensin, 2005-2009 (Mk
2005) 2 personer
100 km Flyg B737-600 65 %
Färdmedel CO2 HC NOx Partiklar
Tåg 0.00021 kg 0.00057 gram 0.00087 gram 0.000066 gram 0.00039 SEK
Buss 3.48 kg 1.50 gram 25 gram 0.6 gram 6.82 SEK
Bil 9.55 kg 8.50 gram 20 gram 0.2 gram 14.71 SEK
Flyg 3.88 kg 1.50 gram 12 gram - gram 6.61 SEK
Miljödata senast uppdaterad 2008-08-22 Avstånd per Färdmedel
Utsläpp
Diagram
CO2 (kg) HC (gram) NOx (gram)
Partiklar (gram)
SJ Startsida > Om SJ > SJ Miljökalkyl
Utskrift från www.sj.se 2009-04-06, 10:03:40 Copyright © SJ AB
Bilaga 7
Falksalts flingsalt Gourmet
Återvinningsstatistik 2007
Bilaga 8
Bilaga 9
Pressmedelande
Returpack ansvarar för pantsystemet av burkar och återvinningsbara plastflaskor i Sverige – ett system i världsklass.
Företaget informerar om pantsystemet, administrerar ekonomin och samordnar återtagningen av pantförpackningar.
Huvudkontoret, liksom fabriken där burkar och flaskor samlas, ligger i Norrköping. Returpack ägs till 50% av Sveriges
PRESSMEDDELANDE Den 3 juni, 2008
Storstadsbor dåliga pantare
– enligt färsk statistik från Returpack
I snitt pantar vi svenskar 135 burkar och flaskor per person och år. Det gör oss till ett av de bästa pantarländerna i världen, vilket innebär stora miljövinster och minskad
nedskräpning. Den senaste statistiken från Returpack visar att storstadsbor pantar
mindre än genomsnittet. I Stockholm pantar man i snitt 114 förpackningar, vilket är sämre än både Malmö och Göteborg. Värmland ligger bäst till bland länen, med ett snitt på 171 burkar och flaskor per person – men det är normännens förtjänst.
Siffrorna bygger på Returpacks statistik från förra årets pantning då vi i Sverige slog rekord.
Totalt pantades det 1,4 miljarder burkar och flaskor i hela landet, vilket är ett snitt på 135 per person. Men storstäderna drar ner statistiken. Bland de tio största kommunerna i Sverige är det endast Norrköping och Västerås som ligger över genomsnittet.
Konsumerar i farten
Att större städer ligger under genomsnittet är inte någon överraskning för Returpack.
– Andra undersökningar vi har gjort visar att det är unga i storstäderna som är de sämsta pantarna. De konsumerar mer dryck ”on the go” och det som konsumeras utomhus är man mindre benägenhet att panta, säger Jan Rehnberg, vd på Returpack.
Norrmän pantar i Sverige
Tittar man på samtliga kommuner i Sverige är skillnaden mellan de som pantar mest och de som pantar minst stor. I topp ligger Strömstad där det i snitt pantas 930 burkar och flaskor per
invånare, i botten hamnar Ydre kommun på knappa 46 förpackningar per person. Trots att siffrorna tydligt visar att Strömstad kommun leder pantligan tror inte Jan, att strömstadsbor är mer miljömedvetna än andra svenskar.
– Jag tror snarare att det är normännen som ligger bakom de höga siffrorna eftersom Strömstad gränsar till Norge. Läsk och öl tillhör de största varugrupperna när det gäller gränshandel. Och visst är det positivt att normännen tar med sig sina burkar och flaskor tillbaka och pantar här i Sverige, säger han.
Ökad konsumtion på sommaren
Enligt pantstatistiken per län kan man tydligt se att det är de län som gränsar till Norge som ligger i topp. Till topplistan hör också Gotland, vilket förklaras med de många turisterna.
– Vi konsumerar mer dryck under sommaren och självklart visar det sig i statistiken. För att öka pantningsgraden ytterligare i sommar uppmuntrar vi ungdomar att tjäna lite extra pengar genom en panttävling, säger Jan.
Returpack ansvarar för pantsystemet av burkar och återvinningsbara plastflaskor i Sverige – ett system i världsklass.
Företaget informerar om pantsystemet, administrerar ekonomin och samordnar återtagningen av pantförpackningar.
Stora energivinster
Vi svenskar är bland de bästa i världen på att panta och ett föregångsland när det gäller pantning. Av alla burkar och flaskor som säljs pantas ungefär 85 procent. Returpacks målsättning är högre än så – 90 procent ska återvinnas och bli till nya burkar och flaskor.
Jämfört med att producera en burk av ny metall så sparar man 95 procent av energin genom att producera en burk av återvunnet aluminium.
För mer information kontakta:
Jan Rehnberg, Returpack Tel: 070-590 09 69
jan.rehnberg@returpack.se
Se bifogad topp- och bottenlista per kommun och län.
Fullständig statistik per län och kommun finns att hämta på www.returpack.se
Bilaga 10
Tre pilar
Tre pilar med en siffra i mitten beskriver vilket material en förpackning är tillverkat i.
Siffrorna som ligger mellan 1-7 är tillverkade av följande plaster;
1. Polyetylentereftalat 2. Polyeten, hög densitet 3. Polyvinylklorid
4. Polyeten, låg densitet 5. Polypropen
6. Polystyren 7. Övriga
För konsumenten är märkningen endast nödvändig om man vill veta vilken sorts plast förpackningen är tillverkad i. Medvetet kan man då väljer en förpackning med mindre miljöfarlig plast. För återvinningsföretagen underlättar det även i deras arbete då man enkelt kan se plastsorten.
Livsmedelsmärkningar
De produkter som någon gång under sin funktionsperiod kommer i kontakt med
livsmedels, skall ha en märkning enligt Livsmedelsverkets kungörelse SLV FS 1993:18.
Märkningen skall ske direkt på materialet eller på dess förpackning. Märkningen skall även vara synlig för konsumenten. Om detta inte är tekniskt möjligt att ha märkningen på produkten får en skylt användas.
Den här märkningen avser inte material och produkter som uppenbarligen kommer att komma i kontakt med livsmedel, exempelvis glas, bestick och stekpannor.
Bilaga 11
Pantsystem – Returpack
Samtliga förpackningar som innehåller en vätska som är konsumtionsfärdig är tvungen att hör till ett godkänt retursystem. Returpack välkomnar varje burk och PET-flaska. I Sverige ligger man på världstopp när det gäller att panta flaskor och burkar. Varje år tar Returpack hand om 1,3
miljarder burkar och flaskor. Detta motsvarar 148 400 förpackningar i timmen.
Pantsystemet för burkar har funnits sedan 1984 och heter AB svenska returpack pantsystem för burkar. Tio år senare, 1994, kom återvinningen för PET-flaskor. Då grundades även AB Svenska Returpack-PET. Tillsammans verkar de två bolagen under det gemensamma namnet Returpack.
Idag har Returpack 45 anställda och i Norrköping finns huvudkontoret. Där finns även Europas största fabrik i sitt slag, fabriken dit alla Sveriges återvunna burkar och PET-flaskor kommer.
Returpacks uppgift är att ansvara för pantsystem av burkar och PET-flaskor för
konsumtionsfärdig dryck men samtidigt att informera om systemet och administrera ekonomin.
Det system som vi har i Sverige har fungerat som förebild för många andra länder. Det som gör systemet unikt är på vilket sätt processen är uppbyggd och hur den involverar handel, bryggeri och förpackningsindustrin.
Processen startar när en dryck köps i butik. Vid betalning finns en så kallad pantavgift inräknad i priset, det är summan som man får tillbaka när man pantar sin förpackning. Efter att
förpackningen blivit pantad återvänder den till Returpack. Här sorteras och räknas
förpackningarna. Man paketerar dem och skickar burkarna vidare till smältverk. Väl framme på smältverket tar man bort eventuella kvarliggande vätskor samt tryckfärger. Återstående
aluminium smälts ner till flytande form och låts stelna till block. Blocken valsas senare till aluminiumplåt som levereras direkt till burktillverkaren. Hos tillverkande företag görs nya burkar och på bryggerierna fylls dem med ny vätska, väl beredd att återigen finnas till försäljning i butik.
När flaskorna har sorteras efter färg, räknas och komprimeras för att senare balas skickas dem vidare till återvinningsanläggning. En anläggning som ligger precis jämte Returpack. Innan man maler ner plasten till små flingor rengörs den. Av flingorna som bildas tillverkas provrörsliknande rör så kallade preforms. Performens skickas vidare till bryggerier som blåser upp dem till flaskor i begärd storlek. Här fylls dem med vätska samt att dem får önskad etikett.
Bilaga 12
Returpacks villkor
Bilaga 1.
ALLMÄNNA VILLKOR
FÖR ANSLUTNING TILL RETURPACKS RETURSYSTEM
1. Bakgrund
1.1 Returpack har utarbetat ett system, nedan kallat ”Retursystemet”, för återtagning och återvinning av aluminiumburkar och stålburkar respektive PET-flaskor och andra godkända plastflaskor, nedan kallat ”Förpackning”. En närmare beskrivning av Retursystemet återfinns i Bilaga 4.
1.2 Retursystemet är godkänt av Statens
jordbruksverk enligt förordning (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar.
Retursystemet kan under avtalstiden komma att förändras bl.a. på grund av den tekniska utvecklingen eller på grund av lag eller myndighets föreskrift. Förändringar i Retursystemet och av storleken på Pant och Avgifter sker i samråd mellan Returpack och berörda branschorganisationer.
1.3 Returpack ansvarar för administrationen av Retursystemet. Returpack har också det övergripande ansvaret för att samordningen av återtagningen av Förpackningarna inom Retursystemet fungerar i alla led.
1.4 Bolaget tappar, låter tappa, eller importerar konsumtionsfärdig dryck i Förpackningar, för yrkesmässig överlåtelse och önskar ansluta sina Förpackningar till Retursystemet.
2. Definitioner
I detta Avtal skall nedanstående uttryck ha följande betydelse.
”Administrationsavgift” avser den avgift som från tid till annan i förekommande fall gäller för respektive Förpackning och som Bolaget skall utge till Returpack för varje sådan Förpackning;
”Aluminiumburk” avser aluminiumburk som ingår i Retursystemet;
”Avgifter” avser Administrationsavgift och/eller Sorteringsavgift;
”Avtalet” avser detta avtal (inklusive avtalssidan med Bolagets underskrift och dess bilagor) avseende anslutning till Retursystemet;
”Bolaget” avser den juridiska person med vilken Returpack ingått detta Avtal;
”Förpackning” avser Aluminiumburk, Stålburk, PET-flaska eller Plastflaska;
”Pant” avser den pant som från tid till annan gäller för respektive Förpackning;
”Part(er)” avser Bolaget och/eller Returpack;
”PET-flaska” avser återvinnings PET-flaska som ingår i Retursystemet;
”Plastflaska” avser sådan annan typ av plastflaska än PET-flaska som från tid till annan är godkänd för anslutning till och som ingår i Retursystemet. Information om vilka typer av plastflaskor (utöver PET-flaskor) som är godkända för anslutning till Retursystemet kan erhållas av Returpack;
”Returautomat” avser returautomat för återtagning av Förpackningar;
”Returpack” avser Returpack-Burk Svenska AB (556218-9117) och Returpack-PET Svenska AB (556478-4204);
”Retursystemet” avser Returpacks retursystem för återtagning och återvinning av
Förpackningar;
”Sorteringsavgift” avser den avgift som från tid till annan i förekommande fall gäller för
respektive Förpackning och som Bolaget skall utge till Returpack för varje sådan Förpackning som ansluts till Retursystemet;
”Stålburk” avser stålburk som ingår i Retursystemet
3. Beskrivning av Retursystemet 3.1 Retursystemet innebär att bryggerier som
tappar, eller låter tappa, konsumtionsfärdig dryck i Förpackning samt importörer av konsumtionsfärdig dryck i Förpackning vid leverans inom Sverige skall debitera mottagaren en till Förpackningen knuten ersättning, nedan kallat ”Pant”, på alla Förpackningar samt vidarebefordra Panten samt erlägga tillämpliga Avgifter till Returpack, allt under förutsättning att bryggeriet eller importören deltar i Retursystemet. Vidare skall importören eller bryggeriet meddela Returpack sina EAN-koder, varvid Returpack ombesörjer uppdatering av Returautomaterna med information om gällande EAN-koder. Panten följer sedan Förpackningen i varje led från bryggeri eller importör och detaljhandel till konsument, dvs. bryggeriet eller importören debiterar detaljhandlaren Pant och
Bilaga 1.
detaljhandlaren tar i sin tur ut Pant från konsumenten.
3.2 Konsumenten lämnar tillbaka tomma Förpackningar till detaljhandlaren, varvid detaljhandlaren kontrollerar att Förpackningen ingår i Retursystemet. Om Förpackningen ingår i Retursystemet, återbetalar detaljhandlaren Panten till konsumenten. Kontroll sker huvudsakligen genom att Förpackningen registreras och räknas i Returautomater med hjälp av Förpackningens EAN-kod, varefter Förpackningarna samlas och levereras i av Returpack anvisad lastbärare av
detaljhandlaren till hämtande part. För sådana maskinellt räknade Förpackningar ersätter Returpack detaljhandlaren för Pant och hanteringsersättning baserat på Returpacks avläsning av Returautomaten i enlighet med avtal mellan Returpack och detaljhandlaren.
Hämtande part debiterar därefter Returpack en hanteringsersättning baserat på antal
lastbärare med material som sådan part levererat till återvinning i enlighet med avtal mellan Returpack och hämtande part.
4. Förpackningens utformning 4.1 För att kunna ingå i Retursystemet skall
Förpackningen vara utformad i enlighet med
Förpackningen vara utformad i enlighet med