Syfte och frågeställningar

Enligt Talmy (2000) är avsikten med kognitivlingvistisk forskning att

integrera det språkliga och det psykologiska perspektivet på kognitiv

organisation i en förenad förståelse av mänsklig begreppsstruktur.

Talmy ser det språkliga uttrycket som en representation av (mental)

be-greppslig struktur och förklarar skillnaden mellan ”traditionell”

seman-tik och kognitiv semanseman-tik enligt följande (Talmy 2000:3–4; AB:s

fet-stilsmarkering):

The appeal that cognitive linguistics makes to psychological structure is

also what distinguishes it from the tradition of semantics in general. […]

Hence, the word ”semantic” simply refers to the specifically

linguis-tic form of the more generic notion ”conceptual.” […] Thus, research

on cognitive semantics is research on conceptual content and its

organi-zation in language and, hence, on the nature of conceptual content and

organization in general.

Talmys resonemang kan sägas beskriva förhållningssättet hos Lakoff

och Johnson med efterföljare inom kognitiv semantik: mentala,

be-greppsliga strukturer, som konceptuella metaforer, är direkt märkbara i

och kan studeras via språket. Oavsett om utgångspunkten är de

be-greppsliga strukturerna som sedan exemplifieras språkligt eller om

slut-satser om de begreppsliga strukturerna dras via språkliga

undersök-ningar, kan förhållningssättet sägas vara detta.

Som framgick i föregående avsnitt (1.4) finns det en kritik av sättet att

inom åtminstone traditionell kognitiv semantik sätta likhetstecken

mellan språkliga uttryck och vissa konceptuella metaforer (t.ex. Steen

1999 och Haser 2005). Möjligen finns det också olika uppfattningar,

eller en viss oklarhet, kring förhållandet mellan språk och tänkande

inom kognitiv lingvistik. Clausner & Croft (1999) menar att ”the basic

semantic unit is a mental concept” (1999:1), vilket åtminstone innebär

ett annat perspektiv på vad som avses med semantisk än det som Talmy

ger uttryck för i citatet ovan (se fetstilsmarkeringen).

Är strukturer i språk och tänkande identiska? Om inte, hur förhåller

de sig till varandra? Hur interagerar de? Hur skiljer de sig åt? Formar

språket vårt tänkande på sätt som vi inte är medvetna om? Finns det

be-greppsliga samband i tänkandet som inte alltid tar sig direkta språkliga

uttryck? Finns det språkliga uttryck som saknar direkt mental

för-ankring?

Avhandlingens syfte är att, via ett närstudium av temperaturområdet i

svenska språket och hos svensktalande språkbrukare, undersöka

för-hållandet mellan språk och tänkande, med avseende på den typ av

be-greppsliga samband som traditionellt uttrycks som metaforer inom

kognitiv semantik. Gradys (1997) primära metaforer, varav vissa

in-kluderar temperatur, framstår som särskilt relevanta i sammanhanget.

Avhandlingens övergripande syfte kan delas upp i två delsyften. Det

första är att analysera adjektiven varm, ljum/ljummen, het, kall, kylig,

sval och mild, med fokus på jämförelsen mellan adjektiven. Jämförelsen

mellan adjektiven är avsedd att kartlägga hur temperaturområdet är

lexikalt strukturerat i svenskan. (Om urvalet av adjektiven för

undersök-ningen, se kapitel 3.) En särskild analysmodell med fem variabler (se

kapitel 4) har framtagits för detta syfte. Vogel (2004) har visat att

förhållandena mellan svenska dimensionsadjektiv är komplexa. Gäller

denna bild även för temperaturadjektiven? Hur förhåller sig

tempera-turadjektivens lexikala utbredning till struktureringen av temperatur i

tänkandet?

Ämnet för avhandlingen, temperatur, framstår som ett område som

det är väl motiverat att undersöka med utgångspunkt i

kognitivseman-tiska grundtankar, vilket också bekräftas av att temperatur är ett vanligt

exempel i såväl kognitivsemantiska studier, som i undersökningar gjorda

inom angränsande teorier. (Se vidare avsnitt 1.2 samt kapitel 2 och 3.)

I jämförelsen mellan adjektiven ställs ett antal konkreta frågor:

• Vilka likheter och skillnader i fråga om betydelsevarianter går att

urskilja vid en jämförelse adjektiven emellan?

• Vilka relationer (skalor, antonymer m.m.) råder mellan adjektiven i

olika betydelsevarianter?

• Finns det särskilda skillnader mellan adjektiven med hänsyn till

olika analysvariabler (konkret–abstrakt, domäner för innehavarna,

sätt, karaktär och struktur)?

I avhandlingens andra delsyfte fokuseras en eventuell underliggande

mental, associativ begreppsstruktur,

1

utifrån ett antal frågeställningar:

• Går det att urskilja en underliggande mental, associativ

begrepps-struktur som ligger till grund för och kan förklara adjektivens olika

lexikala betydelsevarianter?

• Vilka centrala begrepp inkluderar den i så fall och varför är just

dessa begrepp sammankopplade?

• Har Gradys primära metaforer som inkluderar temperatur någon

förklaringskraft för en underliggande struktur?

• Om en underliggande mental, associativ begreppsstruktur kan

ur-skiljas, har då denna någon språklig förklaringskraft? Går det till

exempel att hänföra språkligt udda användningar till en

underligg-ande struktur?

I avsikt att ytterligare försöka belysa vad som är centralt i det

omedel-bara tänkandet kring temperatur jämförs resultaten av den lexikala

ana-lysen av varm och kall med informanters associationer till samma

1

Detta uttryck motsvarar det som traditionellt brukar kallas metaforisk struktur

inom kognitiv semantik. Författaren instämmer i stort i Hasers kritik av kognitiv

semantik, enligt vilken bland annat begreppet metafor används alltför flitigt. Att

hitta alternativa benämningar är dock inte alltid enkelt. Ibland används därför

meta-for, metaforisk osv. i avhandlingen på samma sätt som inom traditionell kognitiv

semantik.

jektiv. Ytterligare studier av temperatur i tal och skrift bidrar med

kom-pletterande perspektiv på vissa punkter. (Se vidare kapitel 3 och 4.)

Teoretiskt är avhandlingen inspirerad av grundtankar inom kognitiv

semantik, men också av vissa definitioner och arbetssätt från lexikal

semantik. Forskningsresultat från andra teoretiska inriktningar och från

andra discipliner än den (rent) språkvetenskapliga har också visat sig

an-vändbara. Detta har inte inneburit några problem; kognitiv lingvistik

utgör inte något teoretiskt slutet rum, och flera av synsätten är desamma

i olika näraliggande teorier.

Kognitiv semantik har kritiserats av Haser m.fl. (se föregående

av-snitt). Det är lätt att instämma i mycket av denna kritik. I avhandlingen

sätts inte automatiskt likhetstecken mellan strukturer i språk och

tänk-ande. Eftersom det är jämförelsen mellan adjektiven som står i fokus, i

stället för fullständiga lexikala analyser av varje enskilt adjektiv, har det

inte varit motiverat att utreda de exakta typerna av (överförda) lexikala

betydelserelationer, i form av metaforer, metonymier, utvidgningar etc.

Författaren instämmer dock i Hasers allmänna kritik av kognitiv

seman-tik, att alltför mycket inkluderas i metaforbegreppet. I avhandlingen

syftar kartläggningen av temperaturadjektiven, med betoningen på

jäm-förelsen mellan dessa, till att just kunna ge en mer fullständig bild av en

underliggande struktur, en bild som går utöver de direkta metaforiska

sambanden i enskilda språkliga uttryck. Överförda betydelser av

adjek-tiven kallas i avhandlingen med en samlande beteckning för abstrakta

betydelsevarianter.

Ytterligare bakomliggande teoretiska överväganden och implikationer

för avhandlingens empiriska studier redovisas i (resten av) kapitel 1

samt i kapitel 2–4.

In document MEIJERBERGS ARKIV (Page 31-34)