6. Slutsats och Slutdiskussion
6.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien har varit att undersöka hur bokmarknaden påverkats av nya teorier om marknadsföring och synsätt på kommunikation genom en analys av hur fyra svenska
romanklassiker från 1940- och 1950-tal formgivningsmässigt förändrats över tid. För att besvara detta syfte utformades en semiotisk bildanalys utifrån teorier om kommunikation som ett
meningsskapande fenomen. Denna metod valdes för att kunna dela upp analysen i två delar; den denotativa för att kunna undersöka hur de visuella elementen på alla omslag är utformade; den konnotativa för att kunna koppla dessa till utvecklingen inom bokbransch och marknadsföring samt teorier om meningsskapande marknadsföring.
Genom uppsatsens frågeställningar ville vi ta reda på hur de visuella elementen och hierarkin har förändrats på bokomslagen, hur omslagen utvecklats sedan första utgåvan i relation till förändringar inom bokbransch och marknadsföring och hur denna utveckling kan kopplas till teorier om meningsskapande marknadsföring. Angående de visuella elementen på omslagen och hierarkin har vi genom den denotativa delen kunnat se en förändring i den semiotiska analysen men även med hjälp av visuell retorik som utifrån bilder och symboler kan bygga mening i formgivningen (Bulmer et. al. 2006 s.55). Genom analysen kan vi tydligt se att all formgivning har utvecklats när det kommer till de visuella elementen och hierarkin. Från att typografin låg i centrum och i princip var det enda visuella på omslagen har formgivningen mellan perioderna utvecklats till att bli mer dekorativ och uttrycksfull. Om man tittar på period I där omslagen var väldigt enkelt formgivna har det skett en stor förändring till period IV där omslagen har blivit väldigt unika och skiljer sig mycket från varandra.
Angående hur omslagen utvecklats i relation till bokbransch- och
marknadsföringsutveckling kan vi dra slutsatser om att den ökade kunskapen om och intresset för konsumenten inom marknadsföring har inneburit ett ökat fokus på formgivningen av
omslagen. Vi kan även se att vissa av omslagen är präglade av bokserier, exempelvis Delfinserien, som var populära i och med bokklubbarna under 1970-talet och därmed blir en del av
utvecklingen inom bokbranschen. Huruvida bokklubben var ett hot mot den fysiska bokhandeln (Steiner 2006 s. 90) eller inte är svårt att avgöra men man kan anta att dess existens på
bokmarknaden i det långa loppet tvärtom har hjälpt till att hålla bokhandeln vid liv. Något som däremot kan konstateras är att trots de många spekulationerna om “romanens död” kan vi se att så inte är fallet. Kanske har vi att tacka de många turbulenta vändorna på bokmarknaden genom historien. 1970-talet förde exempelvis med sig en våg av nya konsumtionsmönster där de historiska och realistiska berättelserna åter blev populära, och läse- och bokcirklar som funnits i nästan 100 år har även de emellanåt fört med sig nya vågor av bokkonsumtion.
När det kommer till hur denna utveckling kan kopplas till teorier om meningsskapande marknadsföring kan vi se hur den ökade digitaliseringen och individualiseringen gjort ett stort avtryck på formgivningen av omslagen med unika omslag som följd. Den period vi lever i idag är präglad av en marknadsföring där konsumenten styr lika mycket som avsändare. Vi kan idag använda konsumtionen för att bygga våra identiteter, och bokformgivningen präglas utav detta. Utifrån den analys vi gjort kan man dra paralleller mellan ökad kunskap om
marknadsföringsstrategier och formgivningen av de bokomslag som ingår i undersökningen. Huruvida detta resultat är generaliserbart till ett större urval är svårt att säga, dock skapar de en djupare förståelse för ämnet eftersom resultatet kan tänkas säga något om hur formgivningen utvecklats i takt med samhället och marknadsföring. Detta skulle kunna innebära att resultaten kan appliceras på böcker med liknande förutsättningar som de i vårt urval.
Sammanfattningsvis blir studiens slutsats att vi tydligt kan se att kopplingar mellan böckernas formgivning över tid, i takt med en förändrad syn på marknadsföring och utveckling inom dess inriktningar, har gjort att omslagen blivit mer särpräglade och unika i sin formgivning. 6.2 Reflektioner och vidare forskning
De avgränsningar vi gjort i denna studie har för oss inneburit en begränsad möjlighet att undersöka vilka andra aspekter av historisk och designmässig utveckling som spelat in på den förändrade formgivningen av dessa omslag. En utav de aspekterna är den som behandlar förlagets påverkan på formen. Majoriteten av romanerna vi undersökt har givits ut av Albert Bonniers förlag och huruvida de formgivningsmallar och inriktningar som förlaget med största sannolikhet har kan ha bestämt hur omslagen ska se ut är inte något vi har kunnat ta hänsyn till. Därför skulle man i en vidare studie i ämnet, genom exempelvis en intervjustudie, kunna
undersöka formgivningen utifrån förlagets perspektiv. Detta skulle kunna belysa andra utvecklingsaspekter.
En djupare inblick i design ur ett historiskt perspektiv skulle även kunna ge ett annat utfall på undersökningen, något som också kan sägas om marknadsföringens utveckling på en mer detaljerad nivå än i denna undersökning.
Ytterligare en aspekt som denna studie inte lagt fokus på är den litteraturkanon som finns i svenska skolor. Detta kan vara en stor anledning till att vissa klassiska romaner har höga
försäljningssiffror och något som troligtvis hade påverkat utfallet av vår undersökning. Dock skulle detta kunna vara en helt egen studie, om huruvida debatten av litteraturkanon i Sverige har påverkat klassikernas position på marknaden.
Referenser
Adlibris (2016). Utvandrarna
.
https://www.adlibris.com/se/bok/utvandrarna-9789174293081
(Hämtad 2016-12-01)
Adlibris (2016). Nässlorna Blomma
.
http://www.adlibris.com/se/bok/nasslorna-blomma-9789174294910
(Hämtad 2016-01-17)
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder
. 2., [utök. och aktualiserade]
uppl. Stockholm: Liber
Albert Bonniers förlag (1998). Vägen till Klockrike.
Albert Bonniers förlag. 1 april.
http://www.albertbonniersforlag.se/Bocker/Svensk-skonlitteratur/V/vagentillklockrike/
(Hämtad 2016-12-01)
Albert Bonniers förlag (2012a) Utvandrarna.
Albert Bonniers förlag. 26 juli.
http://www.albertbonniersforlag.se/Bocker/Svensk-skonlitteratur/U/utvandrarna/
(Hämtad 2016-12-01)
Albert Bonniers förlag (2012b). Tjärdalen.
Albert Bonniers förlag. 17 december.
http://www.albertbonniersforlag.se/Bocker/Svensk-skonlitteratur/T/tjardalen/
(Hämtad 2016-11-30)
Ban, Linda & Marshall, Anthony (2013) How CEOs, CIOs and CMOs see the technology future of corporate openness, customer individualization and innovation partnerships. Strategy &
Leadership.
Vol. 41 No. 6 pp. 35-42
Bauman, Zygmunt (2000). Liquid modernity
. Cambridge: Polity
Bauman, Zygmunt (2002). Det individualiserade samhället
Bergström, Bo (2015). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella
kultur
. 9., [rev.] uppl. Stockholm: Carlsson
Bouabana, Samira & Sperandio, T. Angela (2011) Intervju med Nina Ulmaja. Hall of Femmes
. 12
april
http://halloffemmes.blogspot.se/2011/04/intervju-med-nina-ulmaja.html (Hämtad 2016-11-23)
Broberg, Oskar, Gianneschi, Marcus & Jonsson, Sverker (2016). Svensk reklam: annonser,
varumärken och marknadskommunikation 1975-2012
. 1. uppl. Stockholm: Dialogos förlag
Bromander, Lennart (2004). Älskad, hatad, älskad, älskad. Aftonbladet.
18 juni.
http://www.aftonbladet.se/kultur/huvudartikel/article10465012.ab
(Hämtad 2016-11-30)
Bränström Öhman, Annelie (2016). Så lyckades Sara Lidman sätta byn och tystnaden i litteraturens mitt. Dagens Nyheter.
3 oktober.
http://www.dn.se/kultur-noje/sa-lyckades-sara-lidman-satta-byn-och-tystnaden-i-litteraturens-m itt/ (Hämtad 2016-11-30)
Carlsson, Anders & Koppfeldt, Thomas (2008). Visuell retorik: bilden i reklam, nyheter och
livsstilsmedia
. 1. uppl. Malmö: Liber
Dalén, Karl (2011) Digitaliseringen har förändrat synen på litteratur. Dagens Nyheter.
16
november.
http://www.dn.se/kultur-noje/digitaliseringen-har-forandrat-synen-pa-litteratur/ (Hämtad 2016-11-17)
Enckell-Grimm, Barbro (2015). Teaterrecension: Att återskapa en bit av det förflutna. HBL.
13
december.
http://gamla.hbl.fi/kultur/recension/2015-12-13/782224/teaterrecension-att-aterskapa-en-bit-a v-det-forflutna (Hämtad 2016-12-01)
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap
. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad
. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts
juridik
Gillberg, Gunnar (2010). Individualiseringens villkor [Elektronisk resurs] : unga vuxnas föreställningar om
arbete och självförverkligande
. Göteborg: Göteborgs universitet
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/21996
Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur, mediesamhälle
. 2. uppl. Göteborg: Daidalos
Grohmann, Bianca, Spangenberg, Eric R. & Sprott, David E. (2007). The influence of tactile input on the evaluation of retail product offerings. Journal of Retailing.
Vol. 83.
Grootens, Joost (2010). I swear I use no art at all: 10 years, 100 books, 17,358 pages of book design
.
Rotterdam: Uitgeverij 010
Grönvall, Anders (2012). Hur såg det egentligen ut längs ”Vägen till Klockrike” på Bolles tid?.
Jordbruket i siffror
. 29 december
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2012/12/29/hur-sag-det-egentligen-ut-langs-vagen-til l-klockrike-pa-bolles-tid/ (Hämtad 2016-12-01)
Gustafsson Rosenqvist, Barbro (2015). Klassikerna som varnade för vår samtid. Svenska
Dagbladet.
10 nov.
http://www.svd.se/klassikerna-som-varnade-for-var-samtid (Hämtad 2016-12-01)
Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z. (2006). Seendets språk: exempel
från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori
Hochuli, Jost. & Kinross, Robin. (2003). Designing books: practice and theory
. Paperback ed. London:
Hyphen Press
Holmberg, Ingalill & Wiman, Mats (red.) (2002). En varumärkt värld: några ledmotiv.
Malmö: Liber
ekonomi
Hultén, Bertil, Broweus, Niklas & Dijk, Marcus van (2011). Sinnesmarknadsföring
. 2. uppl. Malmö:
Liber
Hägg, Göran (1995). Tjugoen moderna klassiker
. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Ivarsson, Torbjörn (2007). Goda tider för gamla böcker
. Dagens Nyheter. 8 april
http://www.dn.se/dnbok/goda-tider-for-gamla-bocker/ (Hämtad 2016-11-23)
Kjeldsen, Jens E. (2008). Retorik idag: introduktion till modern retorikteori
. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Kungliga Biblioteket (2016)
http://www.kb.se/samlingarna/oversikt/ (Hämtad 2017-01-03)
Larsson, Larsåke (2010). Tillämpad kommunikationsvetenskap. Johanneshov: TPB
Lehdonvirta, Vili (2012). A history of the digitalization of consumer culture: From Amazon through Pirate Bay to FarmVille. Digital Virtual Consumption
.
Levy, Sidney J. & Rook, Dennis W. (1999). Brands, consumers, symbols, and research [Elektronisk
resurs] : Sidney J. Levy on marketing
. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications
Ring, Lars (2016). Sara Lidmans Tjärdal blir daggfrisk berättarteater. Svenska Dagbladet.
25
oktober.
Rydén, Daniel (2016). När fakta inte räcker behöver klimathotet en bra historia. Sydsvenskan.
7
november.
http://www.sydsvenskan.se/2016-11-07/nar-fakta-inte-racker-behover-klimathotet-en-bra-histo ria (Hämtad 2016-12-01)
Steiner, Ann (2006). I litteraturens mittfåra: Månadens bok och svensk bokmarknad under 1970-talet
. Diss.
Lund : Lunds universitet, 2006
Steiner, Ann (2015). Litteraturen i mediesamhället
. 3., [uppdaterade, rev. och utök.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Svedjedal, Johan (1993). Bokens samhälle: Svenska bokförläggareföreningen och svensk bokmarknad
1887-1943. Vol. 2
. Stockholm: Svenska bokförläggarefören.
Svenska Förläggare AB (u.å). Bokförsäljningsstatistik
http://www.forlaggare.se/bokforsaljningsstatistik (Hämtad 2016-10-21)
Svenska Förläggare AB (2016). Digitala böcker i Sverige
http://www.forlaggare.se/digitala-bocker-i-sverige (Hämtad 2016-12-28)
Svensson, Peter & Östberg, Jacob (2013). Marknadsföring, människor och interaktion
. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Thorén, Lina (2009). Vad är en klassiker? Aftonbladet
. 20 augusti
http://www.aftonbladet.se/bokmassan/article11981426.ab (Hämtad 2016-11-29)
Tufvesson, Ingmar (2005). Hundra år av marknadsföring
. Lund: Studentlitteratur
Vanderschantz, Nicholas & Timpany, Claire (2013). Who says you can’t judge a book by it’s cover?. The International Journal of the Book
Walsh, John (2016). Old book, new look: why the classics are flying off the shelves. The Guardian. 17 september
https://www.theguardian.com/books/2016/sep/17/classic-book-covers-sales-tv-adaptations
(Hämtad 2016-11-17)
Wilkie, William L. (2003). Scholarly Research in Marketing: Exploring the “4 Eras” of Thought Development. Journal of Public Policy & Marketing.
Wihlke, Ola (2016). Intervju med formgivaren Nina Ulmaja om bokomslag.
https://bearbooks.se/2016/01/05/intervju-med-formgivaren-nina-ulmaja-om-bokomslag/ (Hämtad 2016-11-30)
Bilaga 1.
Kodschema
1. Bildbeskrivning (denotation)