Synen på läsinlärning över tid - Läsinlärning på lågstadiet: en kvalitativ studie av hur erfarn

6. Diskussion

6.1 Synen på läsinlärning över tid

6. Diskussion

Syftet med denna studie är att undersöka hur erfarna lärare och oerfarna lärare arbetar med läsinlärning på lågstadiet. Hur väljer lärarna arbetssätt för undervisning och i vilken mån påverkar faktorer som kunskap från utbildning, lärarens egen erfarenhet, rutin i yrket eller forskning. Jag tog under min utbildning del av en föreläsning där föreläsaren gjorde en intressant jämförelse mellan svensk skola och svensk sjukvård. Föreläsaren sa att i svensk skola arbetar man fortfarande efter rutin och tradition, vilket de inte gör i sjukvården och som heller inte skulle accepteras. Då också PIRLS (2011) uppvisat svenska elevers sjunkande resultat i läsförmåga blev jag mer intresserad av att se hur lärare idag arbetar med

läsinlärning. Stämmer bilden av svensk skola som rutin och tradition baserad. Jag presenterar min diskussion i kommande avsnitt genom teoridelen och mitt resultat.

6.1 Synen på läsinlärning över tid

I avsnittet Läsinlärning över tid presentar jag fyra decennier med början från 70-talet. Jag ville få en överblick om vad litteraturen sa om läsinlärning. Därmed tog jag avstamp från 70-talet då det är decenniet de erfarna lärarna utbildade sig. Jag gjorde detta för att skapa en förståelse för den bakgrund lärarna har med sig och hur deras första möte med läsinlärning kan ha sett ut.

Malmquist skriver att undervisningen skulle variera och planeras utifrån elevens

kunskapsläge. Undervisningen skulle inte tvingas fram (s.64) och en kombination av olika läsinlärningsmetoder skapar en bra grund för läsinlärning (1973 s.62). Åkerblom förklarar att Sverige under 80-talet inte är ense om hur undervisningen ska bedrivas. Sverige stod under decenniet och lutade mot behaviorism eller kognitivism som undervisningsteori (s.14-15).

Läraren ska ta utgångspunkt i elevens intresse när undervisningen utformas. (1988 s.102-103). Stadler skriver också om undervisningen och att den ska ta hänsyn till elevens

förkunskap och att eleven ska komma i kontakt med texter så fort som möjligt för att utveckla den språkliga medvetenheten (1998 s.15-16).

Taube skriver att ett stor ansvar ligger på läraren för att en bra läsinlärning ska vara möjlig.

Här presenteras en ny syn på läsinlärning som innebär att eleven läser tidigare än innan.

Taube skriver att elever som börjar årskurs 1 idag har en utvecklad fonologisk medvetenhet och har genom det redan kommit igång med läsningen (Taube s.54) Jag kan se en avgörande faktor till elevers tidigare lässtart som kommer av den mer eller mindre obligatoriska

förskoleklassen som de flesta elever går idag jämfört med de tidigare decennierna. Eleven börjar idag allt oftare skolan 1år tidigare. Detta trots att det inte ska vara en strukturerad undervisning i förskoleklass visar resultatet att många elever lär sig läsa redan där.

Lärarna ur den kvalitativa undersökningen har läskunniga elever i årskurs 1, det var endast några elever som inte börjat läsa under höstterminen. Elevernas utvecklade fonologiska medvetenhet och läskunnighet redan i årskurs 1 gäller för studiens aktuella kommuns skolor.

Dock är det viktigt att inte utgå från att alla elever som börjar årkurs 1 kan läsa eftersom studien inte representerar en variation av skolor i Sverige. Viktigt att ha i åtanke och i diskussionen om Taube att den valda kommunen är en stark skolkommun med jämna skolresultat. Alla årskurs 1or är inte läskunniga när de börjar första klass och varje

överlämning från förskoleklass har inte samma resultat som de utvalda skolorna i studien.

Att undervisningen återigen ska ta hänsyn till elevens förkunskap anser jag också vara viktig i synen på läsinlärning, dock kan jag inte se en tydlig riktlinje fram till idag hur läraren ska bedriva denna undervisning. Även idag visar resultatet att synen på undervisningen varierar och jag menar att det kanske är den metoden som bäst fungerar. En variation av de metoder vi känner till.

Synen på läsinlärning har genom min mindre historiska tillbakablick presenterat en lärare som i undervisningen ska ta hänsyn till elevens aktuella kunskapsläge, förkunskap, intresse.

Läraren kommer idag också behöva ta hänsyn till fler elevers tidigare kunskap i att läsa. Jag anser att avsnittet som helhet visar att synen på läsinlärning varit varierande. Oavsett när lärare varit yrkesverksamma har åsikter och idéer varierat om hur undervisning i läsinlärning ska bedrivas. Det Stadler skrev redan på 80-talet menar jag fortfarande är ett dilemma, den ständigt aktuella debatten om läsinlärning och att det ínte finns en metod för lärare att bedriva en lyckad läsinlärning då fler faktorer spelar in (1998 s. 51-52).

6.2 Skillnader mellan erfarna och oerfarna lärare

Resultatet visar att oavsett hur lång eller kort erfarenhet läraren har arbetar de olika med läsinlärning och jag kan se flera faktorer som påverkar deras val av arbetssätt. Studiens syfte var att se om det finns skillnader i hur erfarna och oerfarna lärare arbetar med läsinlärning och resultatet visar på en viss skillnad. Den erfarenhet som de erfarna lärarna besitter efter 40 år i yrket anser jag gjort det möjligt att framförallt ha provat fler metoder. Läraren kan se vad som praktiskt fungerar och inte i undervisningen. Detta menar jag sparar tid för en lärare som redan har en stressad arbetssituation. Erfarna lärarna har redan en uppfattning om olika undervisningssätt och hur dessa kan fungera i praktiken. Jag menar att en oerfaren lärare behöver prova metoder innan hen kan se effekten av dem, vilket tar tid. Oerfarna lärare kan enligt mig bedriva en stark undervisning likt en erfaren lärare dock måste skolan förstå och visa hänsyn till att undervisningen kan ta längre tid att planera, samt att dessa lärare inte på förhand vet om det är ett bra arbetssätt i praktiken.

Studien visar att andra faktorer spelar in i valet av arbetssätt förutom erfarenhet. Studien visar på forskning, vidareutbildning, föreläsningar, PIRLS rapporten, rektorns riktlinjer, kollegor och genom nya metoder som varit eller är aktuella. Metoderna som lärarna arbetat eller arbetar med i dagsläget är First step, Att skriva sig till läsning, RT och LTG – metoden.

Carlgren skriver att det inte är en hemlighet att lärares undervisning idag grundar sig på tradition och att undervisningen är utformad av lärarna själva. Carlgren menar att det inte är ett tillvägagångssätt vi får nöja oss med i svensk skola (2009 s.3-7). Jag anser inte heller utifrån studiens resultat att det skulle vara en hemlighet att undervisningen grundar sig på erfarenhet då både EL1 och EL2 berättar att erfarenhet påverkar undervisningen. Jag anser samtidigt att det är viktigt att bilden som målas upp hur lärare arbetar med läsinlärning inte är svart eller vit, påståendet om skolan jämfört med sjukvården som väckt idén till studien om svensk undervisning i läsinlärning. Jag menar att lärare idag inte undervisar enbart på

erfarenhet eller forskning, av studien att döma är det en blandning av redan nämnda faktorer.

Alatalo skriver att yrkesverksamma lärarna idag representerar minst tre olika utbildningar (s.17-18) vilket de intervjuade lärarna i studiens resultat gör. EL1 och EL2 utbildade sig under 70-talet, OL1 utbildade sig på 90-talet och OL2 utbildade sig senast, år 2007.

Alatalo skriver att lärarna själva, oavsett när de utbildade sig måste ta del av nutida forskning (2011 26). Carlgren skriver att lärarna måste stå för den egna kompetensen och

yrkesutvecklingen (2009 s.3-7), jag menar att dessa lärare gör det och tar sin yrkesroll på största allvar. Som OL1 sa i resultatet så tar forskning tid och hen har inte tid att vänta på att den ska komma med någonting nytt. Att hen upplever att forskning tar tid anser jag vara en faktor som formar OL1s val av arbetssätt. Hen utvecklar mycket av undervisningen själv under tiden hen inväntar aktuell forskning. Det anser jag är stå för den egna

yrkeskompetensen, lärarna i studien tar i olika grad del av dagens forskning och förnyar undervisningen. Studien visar att det inte är svart eller vitt i svensk skolas undervisning. Jag menar att den varken är forskningslös eller att lärare skulle undervisa enbart på rutin och tradition, det är en påverkan av båda faktorerna.

EL2 säger att undervisningen inte behöver ändras bara för förändringens skull. Kunskap i läsinlärning är stor efter 40 år som yrkesverksam och hen vet hur en bra undervisning kan formas. Därför blir erfarenhet en betydande faktor i valet av arbetssättet. Fredriksson och Taube skriver att en lärares observation inte är stöd nog för att bedriva en undervisning då det finns faktorer som påverkar och gör att undervisning fungerar, som att eleverna anpassat sig efter lärarens arbetssätt. Det innebär inte att lärarens observation för vad som är en

fungerande metod egentligen är det (2012 s.45). Jag anser inte heller att en lärares observation för vad som är en fungerande undervisning är argument nog. Jag menar att undervisningen kan grundas på observation om den stöds på vetenskap och forskning. Det skapar enligt mig en trygghet för både lärare, elev och vårdnadshavare. Dock är det viktigt att inte bortse från den kunskap en lärare besitter. Det är trots allt läraren som är utbildad för att undervisa eleverna och vet vad eleverna behöver för sin utveckling. Vi måste därför lita på lärarens kompetens i dessa frågor.

Resultatdelen visar att lärarna använder olika metoder och har ett varierande tillvägagångssätt när de arbetar med läsinlärning. Lärarna väljer inte arbetssätt enbart efter erfarenhet utan hos EL1, EL2 och OL1 anser jag att erfarenhet, vidareutbildning och intresse styrt val av

undervisningsform. I OL2s fall är det rektorn riktlinjer som styr valet av arbetssätt.

Faktorer som också påverkat OL2s arbetssätt var skolans brist på datorer och Ipads vilket var viktiga komponenter som undervisningen krävde.

6.3 Förändringar i lärarutbildningen

Jag anser att lärares utbildning har förändrats, vilket kan ses som en naturlig del eftersom samhället ständigt förändras. Jag anser dock att utbildningen till viss del försämrats och det på bekostnad för lärarnas kunskap och yrkeskompetens. Ju senare lärarna utbildat sig i studien ju mer osäkerhet finns för att bedriva undervisningen i läsinlärning. Alatalo skriver att fokus på läsinlärning i lärarnas utbildning har minskat (2011 s.26) och den osäkerhet jag kan se styrks av Lärarnas riksförbund där en fjärdedel av lärarna som deltog i studien säger att de inte har kunskap nog för att bedriva en bra läsinlärning. OL2 samt de lärare som deltog i

undersökningen presenterad av Lärarnas riksförbund säger att de fått för lite kunskap för att bedriva en bra läsinlärning. Rapporten visar att utbildningen nu vill förbättra dessa brister (2013 s.5-6) men jag ser att ett stort problem kvarstår. Många av de lärare som upplever sig ha för lite kunskap för att bedriva läsinlärning är färdigutbildade och ute i verksamheten där de bedriver undervisning i läsinlärning. Jag menar att lärare som är osäkra i undervisningen som bedrivs kan vara en orsak till elevers sjunkande resultat från bland annat PIRLS. Jag menar att en lärare som är osäker i undervisningssituationen och på sin kunskap kan försvåra för eleven och eleven får bristande kunskap eller inte med sig rätt kunskap alls.

Stadler menar att erfarna lärarna enklare kan skapa en djup kunskap i läsinlärning och

erfarenhet leder till kompetensutveckling (1998 s.51-51). Jag anser att man därför bör ta vara på erfarna lärarnas kompetens och se till det i debatten om skolan. Kanske bör vi också

fundera över varför skolan till en viss del grundar sig på rutin och tradition som både Carlgren och Alatalo skriver att den gör. De erfarna lärarna berättar om en bra utbildning och säger att de fick med sig tillräckligt för att bedriva en bra undervisning i läsinlärning. Jag menar att mycket av problematiken handlar om det just detta. Rutin och tradition kan leva kvar i skolan eftersom lärarutbildningen inte har samma fokus på läsinlärning idag. Det leder till att de lärarstuderande tar efter det arbetssätt som råder på skolan (2009 .s3-7) (2011s.197). Det leder till osäkerhet för nyexaminerade lärare och jag ser det som ett stort problem om lärare inte får tillräckligt med kunskap för att bedriva bra undervisning i läsinlärning.

Studiens resultat visar på förändring i lärarutbildningen och jag menar att den försämrats för lärarens kunskap och chans till bra undervisning i klassrummet. OL2 berättar att hen under den verksamhetsförlagda utbildningen utbildades av en äldre erfaren lärare. Eftersom

lärarutbildningen inte gav nog med kunskap och OL2 kände sig osäker över den kunskap hen fick under utbildningen fanns tankar därför ta efter och undervisa som lärarutbildaren.

De erfarna lärarna säger att utbildningen de gick på 70-talet var bra och de fick med sig kunskap som också skapade trygghet för att bedriva bra undervisning i läsinlärning.

Utbildningen baserades förmodligen på den tidens forskning och fokus låg på hur man i detalj utförde lektioner. Ju senare man utbildat sig av intervjuerna att tyda har mindre fokus i

utbildningen hamnat på hur lärarna ska undervisa rent praktiskt. Alatalo lyfter att tidigare utbildningar gav exakt kunskap hur undervisningen skulle se ut (2011 s.23). Jag kan inte säga att det är konstigt att skolan i viss mån undervisar på tradition och lärares erfarenhet när det tydligt visar att kunskapen hur läsinlärning ska bedrivas minskar på dagens utbildningar.

OL2 sa vid flera tillfällen att hen inte fick med sig tillräckligt mycket från utbildningen vilket skapade en osäkerhet i att undervisa i läsinlärning. OL2 menade på att det var en trygghet i sig att rektorn bestämde hur hen skulle undervisa. Jag menar därför att OL2s resultat är viktigt att ta till sig. Det kan inte vara så att nyutbildade lärare kommer ut i yrket och inte vet hur de ska bedriva undervisning i läsinlärning. För nyexaminerade lärare anser jag likt Stadler (1998 s.16) att stöd och idéer bör ges den första tiden i yrket. Jag kan även se en styrka i att mer erfarna lärare får del av det eftersom studien visar på en kontinuerligt förändrad syn på hur läsinlärning kan bedrivas.

6.4 Debatten om PIRLS

Tre av fyra intervjuade lärarna säger sig vara insatta i resultaten PIRLS (2011) visar och den debatt som förs om skolan idag. Alla lärare placerade sig på skalan 3.5 till 4 på den fyrgradiga skalan förutom OL2 som känner sig osäker kring resultatet och dess betydelse. Hen vill därför inte uttrycka åsikter och säga sig veta så mycket i frågan.

Skolverkets rapport skriver att elevernas läsförmåga sjunker och vi får färre elever som presterar på den högsta nivån (2012 s.3-9). Då studiens resultat består av fyra lärare som

arbetar på skolor där resultaten eleverna presenterar är mer än goda har heller inte PIRLS resultat och den pågående debatten påverkat skolorna nämnvärt. Lärarna säger sig ta del av forskning i undervisningen och arbetar efter olika metoder vilket ger ett varierande arbetssätt.

EL2 berättar om en enskild förändring i sin undervisning trots att eleverna presentar bra. Hen såg ett mönster där eleverna misslyckas senare i tonåren, trots en okomplicerad läsinlärning och med en god läsförmåga. Det visar att hen påverkas av resultaten och utvecklar sin undervisning. Jag kan genom hens agerande se att enskilda lärare kan se till sin egen

undervisning och förändra efter elevens aktuella behov. Jag menar att det är just skolor som studien presenterar som har förutsättningar att påverka resultaten i undervisningen. Resonerar fler lärare likt EL2 att undervisningen trots goda resultat kan förändras kan vi få fler elever som presterar på den högsta nivån igen där PIRLS visat att vi sjunkit.

Jag anser inte att lärarna skulle ha påverkats av de sjunkande resultaten nämnvärt. Jag kan tro att de inte påverkas i större grad eftersom skolorna visar bra resultat. Samtal förs mellan kollegor och övrig personal på skolan och jag upplever att intresset finns för förändringar i undervisningen om det skulle behövas. Samtidigt är det viktigt att se studiens resultat utifrån skolors utgångsläge. Eleverna kommer ifrån medelklassområden där en stor del av

vårdnadshavarna är närvarade i elevens vardag och skolsituation som även EL1 berättar om.

Skolorna lyfter PIRLS (2011) resultaten till samtal. Men skolorna och personalen vet samtidigt att de inte kommer behöva göra någon akut insats till förändring. De kommer inte behöva oroa sig över resultaten då det finns redan nämnda faktorer som skapar bra

förutsättningar för eleverna. Jag menar att denna positiva förhållning till samtal och förändring på grund av PIRLS kan se annorlunda ut om lärarna haft en omvänd arbetssituation än den som visas i resultatet.

6.5 Metoddiskussion

Min studie gjordes genom en kvalitativ undersökningsmetod bestående av fyra muntliga intervjuer. Jag skrev i metoden att studien skulle ha en lägre reliabilitet då ett muntligt möte med frågor och följdfrågor inte kan göras om på exakt samma vis. Jag var medveten om den

låga reliabilitet den kvalitativa undersökningsmetoden skulle ge men jag ville intervjua muntligt för att få chans till fördjupning och följdfrågor. Det tror jag inte en

enkätundersökning hade gett.

Jag intervjuade fyra lärare inom samma kommun. Det var ett medvetet val då jag ville

fokusera på lärarnas erfarenhet och hur de arbetar med läsinlärning. Jag hade kunnat intervjua lärare från olika kommuner med olika förutsättningar och resultat från PIRLS. Jag valde att hålla mina intervjuer inom samma geografiska område medvetet för att inte blanda in ett socioekonomiskt perspektiv. Det hade förmodligen gett ett annat resultat men detta var ett aktivt val för att avgränsa mig.

Mitt val att intervjua tre lärare jag är bekant med kan jag se både för och nackdelar med. Jag upplevde att det gjorde intervjudeltagarna mer avslappande eftersom de vet vem jag är sen innan. Jag uppfattade OL2 som var mer nervös inför intervjun. Jag anser att intervjuerna med de bekanta lärarna gav ett fördjupat samtal då jag var bekväm med att ställa följdfrågor och förtydliga svaren vid oklarheter. Lika väl som det finns fördelar att jag är bekant med tre av lärarna finns det givetvis fördelar att vara obekant med intervjudeltagare. Jag upplevde OL2 som mer detaljerad i sin beskrivning många gånger.

En svaghet jag ser med studien är att lärarna själva fick bestämma över att se frågorna innan intervjun. Lärarna som läste frågorna innan anser jag kan gav fylligare och mer utförliga svar, en orsak kan bero på att de fått förbereda sig. Likaväl kan det vara en svaghet att visa frågorna innan. Lärare som inte arbetar som den bör kan förbereda svar som inte blir lika ärligt som när frågan ställs direkt. Jag kan i efterhand se att jag skulle gjort annorlunda. Jag skulle bestämt mig för att alla lärare såg frågorna eller att ingen tog del av dem innan för att skapa ett

starkare resultat där jag heller inte behöver ställa mig till om resultatet då sett annorlunda ut.

6.6 Sammanfattning – lärdomar av studien

Syftet med studien är att se hur verksamma lärare på lågstadiet idag väljer arbetssätt när de bedriver undervisning i läsinlärning. Jag vill veta om deras arbetssätt grundar sig på rutin och

tradition samt om undervisningen saknar inslag av forskning vilket var påståendet som väckte intresset till studien.

Synen på läsinlärning från 70-talet fram till idag har förändrats men inte i den grad jag föreställt mig. Åsikterna att läraren ska förhålla sig till elevens förkunskap och intresse i undervisningen är genomgående i avsnittet Läsinlärning över tid. Studien visar också på skillnader. Från 70-talet fram till idag har skolans förhållningssätt till eleven har förändrats.

Jag kan se skillnader från resultatet då EL1 och EL2 berättar om den egna lärarutbildning när de fick de lära sig att undervisade mer eller mindre efter ett schema. Det menar jag visar att eleven fick anpassa sig efter lärarens undervisning jämfört med idag. Idag kommer läraren

In document Läsinlärning på lågstadiet: en kvalitativ studie av hur erfarna respektive oerfarna lärare väljer att arbeta med läsinläning på lågstadiet (Page 32-44)