De intervjuade fick även uppge vad de tycker om vägen som helhet nu jämfört med före ombyggnaden. De fick också ta ställning till hur de ser på mitträcken som trafiksäkerhetslösning.
Diagram 10. Vad anser du om vägen som helhet nu jämfört med före ombyggnaden? (Fr 12) Bastal: 495
40 31 10 8 8 2 0 50 100
Mycket bättre Något bättre Varken bättre eller sämre
Något sämre Mycket sämre Har ingen uppfattning
%
En klar majoritet, 71%, tycker att vägen har blivit bättre nu än tidigare. 16% anser att vägen har försämrats medan 10% varken tycker att den har försämrats eller förbättrats.
Diagram 11. Vägverket planerar att bygga om flera vägar i regionen med mitträcken. Vad anser du om det? (Fr 13)
42 33 7 9 8 1 0 50 100
Ett mycket bra förslag
Ett ganska bra förslag
Varken bra eller dåligt förslag
Ett ganska dåligt förslag
Ett mycket dåligt förslag
Har ingen uppfattning
%
En majoritet på 75% anser att det är ett bra förslag att bygga om fler vägar med mitträcken.
Slutligen hade de intervjuade möjlighet att framföra ytterligare synpunkter till Vägverket gällande sträckan Västerås – Sagån. Det är tre åsikter som är särskilt frekventa. För det första är det vanligt att de intervjuade upplever mitträckena som en bra satsning som gynnar trafiksäkerheten på sträckan. En av de intervjuade menar exempelvis:
Bilaga 5 Sid 12(14)
Nu håller alla i stort sett samma hastighet vilket har reducerat antal riskabla omkörningar. Man kör mer avspänt. Förut var man tvungen att "hålla koll" på bilarna bakom en som skulle köra om samt de som körde om på andra sidan, samtidigt som man själv ville köra om. När det dessutom blev mörkt kunde det bli riktigt obehagligt.
Det finns dock även en relativt stor grupp som inte är lika nöjda. Det som fram- förallt påpekas är att vägen är mycket smal på vissa sträckor. Detta förenat med räcken på båda sidor utav vägen upplever många som obehagligt särskilt vid en utryckning av räddningsfordon, vid trafikolyckor och vid motorstopp. Nedan föl- jer citat som exemplifierar detta:
Utryckningsfordon kommer inte fram ordentligt. De fastnar i köerna. Det är för lite öppningar mellan. Vägen är smal där det är ett körfält. Skyltarna bör ha avståndstavla också så att man kan förberedda sig ordentligt speciellt om man inte åkt där förut. Det bör också stå hur lång varje sträcka är innan nästa växlig sker.
Trångt vid dåligt väder. Det kändes obehagligt med räcket i mitten om man skulle få sladd. Det fanns ingenstans att ta vägen.
Nackdelar är om t.ex. plogbilar eller andra långsamma fordon som ”gubbe i hatt” ligger och kör saktare. Då ges ingen chans att köra om. Det skapar stress sedan när alla i kön ska om på dessa korta sträckor. Det blir ryckigt. Det tar också längre tid att köra om. Man kan ofta inte köra om när man har hastigheten uppe. Det är svårt att bedöma omkörningens tid då räcket plötsligt dyker upp och bilar nästan pressar sig emot för att hinna förbi.
Jag upplever den enfiliga sträckan som smal. Det kan bli stopp. Jag vill ha mer sidoutrymmen där det är enfiligt. Om man får stopp på bi- len blir det stopp väldigt länge. Det borde finnas mer sidoutrymme så att man kan åka åt sidan vid fel på bilen. För övrigt är det kanonbra.
En annan synpunkt som framförs är att en motorväg skulle ha varit en bättre lös- ning. En av de intervjuade säger:
Det bästa är naturligtvis att ha en motorväg men det är ju också en ekonomisk fråga så jag tycker att detta är ett bra alternativ, det funge- rar mycket bra.
Det finns även andra synpunkter på ombyggnaden såsom exempelvis nedanståen- de citat visar:
Mitträcken syns dåligt, speciellt vid snörök. Det är stressigt när det blir enkelfiligt, då ska många försöka stressa om. Sträckan har blivit mycket bättre sen den byggdes om, i alla fall för personbilar. Jag tror att det är farligt för MC.
Bilaga 5 Sid 13(14)
Slutdiskussion
Nedan följer en kort sammanfattning av det viktigaste resultatet.
Förändrat körbeteende?
Hälften av de intervjuade anser inte att de har förändrat hastigheten efter ombygg- nationen. De som tycker att de har gjort det menar framförallt att de numera kör långsammare. Ett liknande mönster gäller hur ofta de intervjuade anser sig göra omkörningar eller bli omkörda. Majoriteten menar att ingen förändring finns och de som anser att de förändrat sitt beteende menar att de gör färre omkörningar idag. Tendenserna är inte lika tydliga då det gäller att köra ryckigare eller jämnare även om en något större andel upplever att de kör jämnare idag.
Informationen
En tydlig majoritet 83–84% menar att de upplever skyltningen om övergångarna mellan enfiligt och tvåfiligt som bra. Huruvida de intervjuade anser att skyltarna förbereder dem på den vägtyp de närmar sig, nämligen en sträcka med mitträcken, är mindre klart. 41% menar att de inte har lagt märke till skyltningen medan övri- ga framförallt upplever att skyltningen förbereder dem på ett bra sätt. Tilläggas bör dock att frågan är något vagt formulerad. Det är möjligt att de intervjuade har uppfattat det som att den skyltning vi efterfrågar är specifikt inriktad på att berätta om mitträcken, men frågans syfte var snarare att få svar på hur väl skyltningen förberedde dem på vägtypen. Å andra sidan säger detta att åtminstone 41% av de intervjuade inte är förberedda på att det ska finnas mitträcken på det vägavsnitt de närmar sig.
Framkomlighet och trafiksäkerhet
När det gäller framkomligheten är resultatet inte entydigt även om en något större andel anser att den har blivit bättre. Vad som däremot framstår som klart är att vägen ur trafiksäkerhetssynpunkt upplevs som betydligt bättre än tidigare, då hela 85% anser sålunda.
Synpunkter på ombyggnaden
Över 70% av de intervjuade upplever att vägen har blivit bättre som helhet och tycker att det är ett bra förslag att bygga om flera vägar i regionen med mitträck- en. I de öppna svaren framkommer dock en del förbehåll. Flera menar att vägen känns för trång vilket får dem att känna sig instängda och frukta för vad som sker vid en olycka, motorstopp eller liknande. Flera poängterar dock också att vägen blivit betydligt trafiksäkrare än tidigare.
Övriga synpunkter
Resultatet från undersökningen är tydligt. Trafikanterna är överens om att vägen ur trafiksäkerhetssynpunkt har förbättrats jämfört med tidigare. De som själva anser att de har förändrat sitt körbeteende i och med ombyggnationen har framför- allt sänkt sin hastighet och genomför färre omkörningar, vilket även det pekar mot en mer trafiksäker väg. Det är en ovanligt stor del av de intervjuade som har valt att framföra sina synpunkter i den öppna frågan (403 av 527 respondenter). Unge- fär en fjärdedel av dessa uttrycker sig dessutom positivt, vilket inte är alldeles vanligt. Det är därför troligt att de intervjuade upplever förändringen av väg- sträckan som viktig och till stor del som positiv.
Bilaga 5 Sid 14(14)
Det finns dock även negativa åsikter i de öppna svaren. Huvuddelen av dessa kan sammankopplas med framkomligheten, som ju uppenbarligen inte ses som för- bättrad i samma utsträckning som trafiksäkerheten. Den nya vägsträckan upplevs av många som för smal. Vissa menar att de känner sig instängda och andra oroar sig för att utryckningsfordon inte ska komma fram. Några menar att det är svårare att köra om, att hastigheten är för låg idag och att det vore bättre med motorväg. Det finns även negativa synpunkter som inte går att sammankoppla med fram- komligheten. Även om dessa inte omfattas av en särskilt stor grupp av de inter- vjuade kan de ändå vara värda att nämna. Några menar att det är svårt att se mitt- räcket i mörkret. En annan åsikt är att skyltningen inte är helt tillfredställande. Att skyltarna borde sitta högre upp anser någon medan andra menar att pilarna på vä- gen snöar över. Några stycken nämner också är att övergången från två filer till en borde markeras bättre.
I undersökningen framkom inga relevanta skillnader mellan yrkesförare/privat- förare eller de som framförde personbilar jämfört med de som åkte andra fordon. Inga tydliga skillnader fanns heller mellan de som kör på vägen ofta och de som kör där mer sällan. Ålder eller kön tycks inte heller vara avgörande för åsikterna om vägsträckan. En anledning till att det inte gick att se några tydliga skillnader mellan grupperna är att flera av nedbrytningsgrupperna är små. Detta gäller till exempel gruppen kvinnor och gruppen yrkesförare.