Figur 1 av Bowdin et al. (2012, s. 19) som beskriver hur sociala effekter påverkas och förändras utifrån storlek och kategori på evenemang kan ses som en förenklad bild av effekter. Vi föreslår att denna saknar en viktig dimension som påverkar vilka effekter som uppstår samt hur starka effekterna upplevs. Vi föreslår att platsen har en avgörande roll i hur sociala effekter tar form i skuggan av ett evenemang. Denna studie påpekar betydelsen av platsens storlek och visar att de sociala effekterna på mindre platser inte helt stämmer med den litteratur som finns idag.
Studien föreslår att det finns en outforskad social dynamik som påverkas av platsens karaktär.
I Figur 2 illustreras ett förslag på hur skillnaden kan se ut mellan en liten ort i förhållande till modeller då storleken på orten inte tas i beaktning, som i Figur 1. Tydligt är att effekterna av Vasaloppet upplevs annorlunda ur ett antal synvinklar jämfört med de generella effekterna.
Rimligt är att anta att dessa skillnader också kan gälla på andra platser med liknande kontext.
Därför föreslår vi en modell som visar att invånarna på mindre orter upplever effekter annorlunda och ofta starkare på grund av den närhet till evenemanget som uppstår. Då platsen är begränsad till yta hamnar invånarna mitt i evenemanget och oundvikligt hamnar de i situationer där de integrerar med besökare samt involveras i evenemanget.
Figur 2. Invånarnas upplevelse av sociala effekter på mindre orter. Källa: Egen utveckling av Bowdin et al., s 19.
Figur 2 föreslår även att kurvan av de upplevda effekterna inte kan vara linjär för mindre orter.
Eftersom ett Hallmark evenemang blir så starkt förknippat med platsen under en längre tid till skillnad från både Mega och Major evenemang är det troligt att kurvan når sin kulmen på just Hallmark evenemang. Anledning till att kurvan planar ut mot Mega evenemang är att de sker under en kortare tid och att evenemanget därmed inte blir lika starkt förknippat med den specifika platsen. Detta är en avgörande faktor för långsiktigt stora sociala effekter på mindre orter.
Figur 3 visar en ny dimension av evenemangs effekter där platsens kontext blir avgörande för vilka sociala effekterna som uppstår samt hur dessa upplevs. Modellen beskriver att sociala effekter är komplexa och inte görs rättvisa genom att titta på enbart evenemangets karaktär.
Evenemangets utformning som till exempel tema och evenemangskategori är avgörande faktorer som skapar olika förutsättningar för sociala effekter. De sociala effekter som skapas av evenemangets kontext filtreras sedan genom platsens kontext bestående av faktorer som storlek, infrastruktur, naturmiljö, kultur, socio-ekonomiska och socio-politiska förhållande med mera.
Hur den specifika platsens kontext ter sig kommer slutligen vara avgörande för hur invånarna på platsen upplever de slutliga sociala effekterna.
Figur 3. Anpassningsbar modell för evenemangs sociala effekter
Denna modell som beskrivs ovan är vårt förslag på ett nytt sätt att titta på sociala effekter utifrån platsens förutsättningar. Den bygger på den uppenbara skillnaden, att sociala effekter på en liten ort upplevs annorlunda än vad den generella evenemangsforskningen föreslår.
6 Slutsats
Studien syftar till att undersöka den unika karaktären som sociala effekter får på mindre orter där stora återkommande sportevenemang arrangeras. Den kanske mest karakteristiska faktorn som hittats är den stora procentuella involveringen i evenemanget hos lokalinvånarna.
Förståelsen för de positiva effekter som uppstår är stor och detta verkar vara en anledning till det ansvarstagande invånarna tar för evenemanget. Ansvarstagandet visas dels genom involveringen som funktionärer men också genom att invånarna tar ansvar när det handlar om logi, genom att hyra ut sina hem. Detta ger dels en personlig ekonomisk vinning, men att det är en förutsättning för att besökarna ska få plats tas också upp som en anledning till företeelsen.
Vi anser oss ha skapat förutsättningar för vidare forskning inom ämnet där upplevda sociala effekter beror på en mängd olika kontextuella faktorer. I denna studie är platsens betydelse central. I fallet Mora och Vasaloppet är det uppenbart att faktorer som till exempel funktionärskap och att hyra ut sina hem spelar en viktig roll för de sociala effekter som upplevs och som rimligen inte sker på andra platser med en annorlunda kontext. Nu är det en utmaning för framtida studier inom evenemangseffekter att testa dessa resultat på andra platser med liknande kontext som Mora och Vasaloppet.
7 Källförteckning
Andersen, I. 2012. Den uppenbara verkligheten: om kunskapsproduktion i samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Ap, J. 1992. Residents´ perception on tourism impacts. Annals of tourism research. 19(4), 665-690.
Bickman, L. & Rog, D. J. 2009. The SAGE handbook of applied social research methods. 2.
uppl. Thousand Oaks: SAGE publications.
Bowding, G., Allen, J., O ́Toole, W., Harris, R. & McDonnel, I. 2012. Events management. 3.
uppl. Abingdon: Routledge.
Bryman, A. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.
Buning, R. & Walker, M. 2016. Differentiating Mass Participant Sport Event Consumers:
Traditional Versus Non-Traditional Events. Sport Marketing Quarterly, 25, 47-58.
Chalip, L. & McGuirty, J. 2004. Bundling sport events with the host destination. Journal of Sport & Tourism, 9, 267-282.
Coulson, A. B., MacLaren, A. C., McKenzie, S & O´Gorman, K.D. Hospitality codes and social exchange theory: the Pashtunwali and tourism in Afghanistan. Tourism management.
45, 134-141.
Crouch, D. 2010. Flirting with space: journeys and creativity. Farnham: Ashgate publishing limited.
Fredline, L., Deery, M. & Jago, L. 2013. A Longitudinal Study of the Impacts of an Annual Event on Local Residents. Tourism Planning & Development, 10(4), 416-432.
Frost, W. 2012. Events and tourism. I red. Page, S. J. & Connell, J. The Routledge handbook of events, Abingdon: Routledge. ss. 75-86.
Getz, D. 2008. Event tourism: Definition, evolution, and research. Tourism Management, 29, 403-428.
Getz, D. & Page, S. J. 2016a. Progress and prospects for event tourism research. Tourism management. 52, 593-631.
Getz, D. & Page, S. J. 2016b. Event studies: Thery, research and policy for planned events. 3.
uppl. Abingdon: Routledge.
Grønmo, S. 2006. Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber AB.
Hall, C. M. & Page, S. J. 2012. Geography and the study of events. I red. Page, S. J. &
Connell, J. The Routledge handbook of events, Abingdon: Routledge. ss. 148-164.
Jurowski, C., Uysal, M. & Williams, D. R. 1997. A theoretical analysis of host community resident reactions to tourism. Journal of Travel Research, 36, 3-11.
Kaplanidoi, K. 2010. Active Sport Tourists: Sport Event Image Considerations. Tourism Analysis, 15, 381-386.
Kim, W., Jun, H. M., Walker, M. & Drane, D. 2015. Evaluating the perceived social impacts of hosting large- scale sport tourism events: Scale development and validation. Tourism Management, 48, 21-32.
Larsson Von Garaguly, J. 2016. Vasaloppet - resan från skidtävling och skidlöpare till produkter och kunder: en studie om kommersialisering och professionalisering. Diss., Handelshögskolan i Stockholm, 2016.
Liu, D. 2015. Social impacts of major sports events perceived by host community.
International journal of sports marketing and sponsorships. 17(1), 78-91.
Liu, Y. 2015. Major event and city branding: An evaluation of Liverpool as the 2008
European capital of culture. Journal of place management and development. 8(2), 147-162.
Lundmark, L., Marjavaara, R. & Müller, D. K. 2011. Turismen i Sverige: branscher och aktörer. Malmö: Liber.
Luonila, M. & Johansson, T. 2015. The Role of Festivals and Events in the Regional Development of Cities: Cases of Two Finnish Cities. Event Management, 19(2), 211-226.
Massey, D. 1994. Space, place, and gender. Minneapolis: University of Minnesota Press.
May, T. 2013. Samhällsvetenskaplig forskning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Merriam, S. B. red. 2002. Qualitative research in practice: examples for discussion and analysis. San Francisco: Jossey-Bass.
Misener, L. & Masion, D. S. 2006. Creating community networks: Can sporting events offer meaningful sources of social capital? Managing leisure. 11(1), 39-56.
Moscardo, G. 2007. Analyzing the role of festivals and events in regional development. Event management. 11(1), 23-32.
Page, S. J. & Connell, J. 2012. The Routledge handbook of events, Abingdon: Routledge.
Schlenker, K., Foley, C. & Getz, D. 2010. Encore festival and event evaluation kit: review and redevelopment. Queensland: CRC for sustainable tourism.
Sharpley, R. & Stone, P. R. 2012. Socio-cultural impacts of events: meanings, authorized transgression and social capital. I red. Page, S. J. & Connell, J. The Routledge handbook of events, Abingdon: Routledge. ss. 347-361.
Strauss, A. & Corbin, J. 1990. Basics of qualitative research: grounded theory procedures and techniques. Newbury park: SAGE publications, Inc.
Tassiopoulos D. & Johnson D. 2009. Social impacts of event. I red. Raj, R. & Musgrave, J.
Event management and sustainability, Wallingford: CABI. ss. 76-89.
Wang, S. & Chen, J. S. 2015. The influence of place identity on perceived tourism impacts.
Annals of Tourism Research, 52, 16-28.
Weaver, D. & Lawton, L. 2014. Tourism managemant. 5. uppl. Milton: John Wiley & sons.