Ett system för överbyggnaden kan möjligtvis standardiseras för bostadsbyggnader och kontorsbyggnader med tanke på deras spännvidder (Axelsson, 2016). Bostadshus har ofta en husbredd på 12–13 m för att få in goda dagsförhållanden och har en hjärtvägg i byggnadens längdled (Axelsson, 2016). Husbredden för kontorsbyggnader kan ofta uppskattas att vara kring 18–20 m (Axelsson, 2016). Det är dock inte alltid man kan tillämpa denna princip eftersom spännvidderna kan variera, särskilt gällande kommersiella byggnader och industribyggnader (Axelsson, 2016). Därför krävs ofta anpassade lösningar (Axelsson, 2016).
Laster från en överbyggnad kan tas upp som tidigare nämnt genom byggnadens befintliga stomme eller genom att förstärka byggnadens befintliga stomme (Figur 12).
32
Figur 12. Figuren ovan visar hur den befintliga stommen har blivit förstärkt för att klara lasterna från till exempel ett våtmarkstak (Axelsson, 2016).
En annan möjlighet är att ha en extern stomme (Figur 13) som tar upp lasterna och för dem vidare ner i marken (Axelsson, 2016). Den externa stommen kan behöva ha sin egen
grundläggning (Axelsson, 2016).
Figur 13. Figuren ovan visar en lösning för att ta upp lasterna genom en extern stomme där den befintliga byggnaden och dess stomme inte påverkas. Lösningen kan användas på byggnader där den befintliga stommen ej kan förstärkas på grund av utseende- eller utrymmesskäl (Axelsson, 2016).
Det finns även möjlighet att förstärka den befintliga stommen och komplettera med en extern stomme (Figur 14) (Axelsson, 2016). Vilken typ av lösning som bör användas bedöms efter en bärighetsanalys för befintlig stomme (Axelsson, 2016).
33
Figur 14. Figuren ovan visar en principiell lösning vid extern stomme med förstärkning på byggnadens
befintliga stomme. Beroende på lasten från våtmarkstaket och den befintliga stommens bärighet bestäms graden av förstärkning (Axelsson, 2016).
Om en extern stomme används är det viktigt att man ser till att dagsljusinsläppet för den befintliga byggnaden inte påverkas avsevärt (Axelsson, 2016). Laster i vertikal riktning kan tas upp av pelare, intermittenta väggar eller hela fasadelement (Axelsson, 2016). En fördel med att använda fasadelement är att de kan fungera som kompletterande isoleringen och även ge utrymme för installationer (Axelsson, 2016). Används pelare måste stabilisering ske genom till exempel horisontell skivverkan (Axelsson, 2016).
Det viktigt att se till att det nya stom-systemet är brandskyddat med till exempel brandskyddsfärg (Axelsson, 2016). För intensiva tak som används för rekreation är det viktigt att det finns räddnings- och utrymningsvägar (Axelsson, 2016).
3.6
Jordens bärighet
Jordens bärighetsförmåga är en annan del man behöver kontrollera vid alla typer av grundläggning som till exempel byggandet av hus, industri- eller hallbyggnader (Malmö Högskola, 2018). Men det är även viktigt att kontroll jordens bärighet vid en påbyggnad på en befintlig byggnad som kan leda till lastökningar (Malmö Högskola, 2018).
Jordens bärförmåga eller bärighet är den lasten som räknas som medelbelastning per ytenhet och som ger ett totalt brott i jordytan som belastas (Malmö Högskola, 2018). Därför är det viktigt att beräkna bärigheten hos den belastade ytan, så att man säkerställer att den totala lasten från en konstruktion i drift (bruklast), understiger jordens brottlast med en bra marginal (Malmö Högskola, 2018). På så sätt kan man minska risken för brott från att ske och vilket kan även ge en möjlighet för en viss lastökning (Malmö Högskola, 2018). Vid en bra marginal och utformning av grundläggning säkerställer man även att jorden klarar av belastningen utan större risk för stora sättningar, som är deformationer i vertikalled (Malmö Högskola, 2018).
34
4 Diskussion
Kunskapen om våtmarkstak är begränsad i både Europa och i Sverige och mer erfarenhet behövs för att kunna veta med säkerhet vilka fördelar och nackdelar det finns. För att incitament att anpassa befintliga byggnader till våtmarkstak ens ska komma på tal måste medvetenheten om att möjligheten finns nå ut till boende, fastighetsägare och fastighetsutvecklare för att skapa en efterfråga.
Den huvudsakliga metoden som användes i denna studie var litteraturstudie och eftersom det vetenskapliga materialet var begränsat, särskilt om man ser på studier som omfattar det europeiska och svenska klimatet ökar osäkerheten på våtmarkstakens för- och nackdelar, särskilt jämfört med andra typer av gröna tak. Under arbetets gång märkte vi även att det mesta av forskningen om våtmarkstak var utförd i Tyskland och sammanställdes på tyska. Att behärska det tyska språket hade varit till en fördel för oss och hade möjligtvis kunnat hjälpa oss med en mer grundlig studie. Kompletteringen med intervjuerna var en stor hjälp till arbetet. Intervjuerna var givande och gav chansen att få en större förståelse för våtmarkstak, speciellt då intervjuerna utfördes med aktörer som har kunskap om våtmarkstak och som har deltagit i byggandet av det första våtmarkstaket i landet. Intervjuerna hjälpte även med jämförelse av våtmarkstak med traditionella gröna tak och gav nya synvinklar.
Det vore intressant med fler våtmarkstakprojekt vilket kan leda till fler studier som kan kartlägga hur olika uppbyggnader och vegetationsval kan påverka för- och nackdelarna. Enligt källorna studien har använt och genom resultatet från intervjuerna så byggs våtmarkstak generellt upp på samma sätt men vegetationen, växtbädden och vattenlagret kan variera i storlek. Valet av vegetation och vattendjup är det som gör att för- och nackdelarna varierar men det påverkar även lasten som det befintliga taket måste bära upp. Väljer man att ha våtmarkstak som kan ta upp mycket dagvatten kan lasterna bli lika höga som intensiva gröna tak. Vid anpassning av ett befintligt tak till våtmarkstak måste man räkna med laster runt 200–300 kg per kvadratmeter vilket gör att man kanske föredrar att välja ett sedum- eller mosstak som endast väger ca 50kg per kvadratmeter för att slippa göra förstärkningar.
Den största fördelen med våtmarkstak jämfört med sedum- och mosstak är förmågan att ta upp mer dagvatten och att de har en rikare biotop. Samtidigt väger det ofta mindre än semi-intensiva och intensiva tak och kräver mindre underhåll. Många av de andra fördelarna delas av alla gröna tak men det har varit svårt att göra exakta numeriska jämförelser eftersom det finns för lite vetenskapligt material för våtmarkstak. Även motståndet mot uttorkning gör att våtmarkstak särskiljer sig från resten av de gröna taken vilket gör att underhållet blir minimalt. Det finns dock en nackdel som särskiljer sig jämfört med de andra gröna taken och det är risken för läckage. Eftersom våtmarkstaken kan hålla så mycket vatten kan en läcka bli mycket kostsam. Även isbildning och frostsprängningar är något man inte behöver oroa sig för med andra gröna tak i samma utsträckning, det är viktigt att våtmarkstaket är konstruerat korrekt för att förhindra att sargen frostsprängningar gör skada på konstruktionen.
Hantering av dagvatten kan som nämnt vara den största fördelen med våtmarkstak. Denna fördel kan minska belastningen på kommunala vattenledningar och dagvattensystem vilket gör att våtmarkstak kan vara särskilt aktuella att konstrueras på kommunala byggnader och nybyggen. Eventuellt kan någon form av bidrag läggas ges från kommunen för att skapa incitament för fastighetsägare att investera i våtmarkstak då hela staden gynnas på flera sätt, till exempel minskade bullernivåer, minskad upphettning etcetera.
35
Isoleringsförmågan är en annan fördel som lyfts upp med våtmarkstak, men här gäller det att vara lite kritiskt till användbarheten av förmågan eftersom den är beroende av hur mycket isolering den befintliga byggnaden redan har. I Sverige är byggnaderna väl isolerade jämfört med andra europeiska länder och med största sannolikhet kan man inte uppnå samma energibesparingar på befintliga byggnader i Sverige genom att installera ett våtmarkstak. Isoleringen kan dock anpassas på nyproducerade byggnader så att man använder effekten av våtmarkstakens isoleringsförmåga på bästa sätt.
Möjligheter för att anpassa byggnader för att klara av lasterna av ett våtmarkstak finns men frågan är om det är motiverbart att dels göra en bärighetskontroll av den befintliga stommen och sedan göra en kontroll av markens bärighet för att ens kunna överväga anpassningen. Därefter måste man göra konstruktionen och få upp materialet på taket vilket kan vara en utmaning i sig. Att anpassa ett befintligt tak till våtmarkstak är en kostnadsfråga vilket gör att det är smidigare att göra dessa våtmarkstak på nyproduktion då lasten kan räknas med från början. Dessutom är fördelarna svåra att mäta i pengar vilket gör att en investeringskalkyl kan vara svår att upprätta.
En annan begränsning för att få fördelen med att hålla dagvatten i våtmarkstaket så gäller det att den befintliga byggnaden har ett plant tak. Special lösningar kan göras för upp till 15 graders lutning men då går man miste om att hålla en stor mängd dagvatten jämfört med ett plant våtmarkstak. Dessutom krävs det att ett bevattningssystem installeras.
5 Slutsats
De flesta byggnader kan anpassas för att klara att bära upp lasterna från ett våtmarkstak. Anpassningen för våtmarkstak kan bara göras på tak med en befintlig taklutning som inte överstiger 15 grader. Utöver kontroll av bärighet av stommen måste man ta hänsyn till markens bärighet vid projektering av ett våtmarkstak vilket kan kräva ytterligare
anpassningar och förstärkningar. Anpassning av byggnaden kan vara dyr och fördelarna med våtmarkstak kan vara svåra att mäta rent monetärt. Därför känns ett traditionellt grönt tak mest troligt att väljas om man ska lägga ett grönt tak på ett befintligt tak eftersom det oftast kan konstrueras utan dyra anpassningar och kontroller.
Det är därför möjligt att våtmarkstak är mer lämpat för nyproduktion då man redan i projekteringsskede kan anpassa byggnaden för de utökade lasterna som ett våtmarkstak kräver.
36
Referenser
Alshehrya, A. S. & Belloumi, M., 2017. Study of the environmental Kuznets curve for transport carbon dioxide emissions in Saudi Arabia. Renewable and Sustainable Energy Reviews, I(75), p. 1339–1347.
Axelsson, M., 2016. Förstudie av möjligheter att bygga på befintliga byggnader för att skapa
gröna tak, Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Bejtka, I. & Blass, H., 2006. Self-tapping screws as reinforcements in beam supports, Universität Karlsruhe Germany: Lehrstuhl für Ingenieurholzbau und Baukonstruktionen. Blumbeerg Engineers, 2007. Wetland roofs, a versatile and innovative type of green roof, Bovenden: Ingenieurburo Blumberg.
Blumberg Engineers, 2019. WETLAND ROOFS. [Online]
Available at: https://blumberg-engineers.com/en/22/sumpfpflanzendaecherEN [Använd 14 April 2019].
Boberg, P., 2018. Effekter i Sverige. [Online]
Available at: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och- luft/Klimat/Klimatet-i-framtiden/Effekter-i-Sverige/
[Använd 22 Maj 2019].
Boverket, 2015. Boverket. [Online]
Available at: https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/
37
Boverket, 2018. Krav vid ändring av byggnader. [Online] Available at: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om- byggande/boverkets-konstruktionsregler/overgripande-bestammelser/krav-vid-andring/ [Använd 6 Maj 2019].
Burström, P. G., 2006. Byggnadsmaterial – Uppbyggnad, tillverkningoch egenskaper. 2:a red. Lund: Studentlitteratur..
FLL, 2018. Green Roof Guidelines: Guidelines for the Planning, Construction and
Maintenance of Green Roofs. Tyskland: Landscape Development and Landscaping Research
Society.
Fröbel, J., 2016. Limträhandboken Del 1, Stockholm: Svenskt Trä.
Heusinger, J. & Weber, S., 2017. Extensive green roof CO2 exchange and its seasonal variation quantified by eddy covariance measurements. Science of the Total Environment, Volym 607- 608, pp. 623-632.
Håman, L., Prell, H. & Lindgren, E.-C., 2015. Riktlinjer vid litteraturstudier vid IKI, Göteborg: Göteborgs Universitet: Inst för kost- och idrottsvetenskap.
Isaksson, T., Mårtensson, A. & Thelandersson, S., 2016. Byggkonstruktion. 3 red. Lund: Studentlitteratur.
Kovács, A. D., 2017. The application opportunities of green roof, as an interactive educational space. International Conference on Cognitive Infocommunications, pp. 389-394.
Lindstöm, V., 2011. Vårt Vatten. 2 red. Lund: Svensk Vatten AB.
Liu, W., Chen, W. & Peng, C., 2014. Assessing the effectiveness of green infrastructures on urban floodingreduction: A community scale study. Ecological Modelling, Issue 291, pp. 6-14. Lundholm, J., MacIvor, J. S., MacDougall, Z. & Ranalli, M., 2010. Plant Species and Functional Group Combinations Affect Green Roof Ecosystem Functions. Plosone, 5(3), pp. 1-11.
Malmberg, J., 2019. Scandinavian Green Roof Institute [Intervju] (08 05 2019). Malmö Högskola, 2018. KOMPENDIUM GEOTEKNIK, Malmö: Malmö Universitet.
Malmö stad, 2019. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Malmö. [Online] Available at: https://malmo.se/Service/Om-Malmo-stad/Demokrati-beslut-och- paverkan/Fakta-och-statistik/Bostader-och-hemloshet/Bostadsbyggande-och-
befolkningsforandring.html [Använd 25 Juni 2019].
Meulen, S. H. v. d., 2019. Costs and Benefits of Green Roof Types for Cities and Building Owners. Journal of Sustainable Development of Energy, Water and Environment Systems, 7(1), pp. 57-71.
38
Pereyra, M. Z. o.a., 2016. Constructed wetroofs: A novel approach for the treatment and reuseof domestic wastewater. Ecological Engineering, Volym 94, pp. 545-554.
Pettersson Skog, A. o.a., 2017. Grönatakhandboken Betong, Isolering och Tätskikt, Malmö: Vinnova.
Pettersson Skog, A. o.a., 2017. Grönatakhandboken Växtbädd och Vegetation, Malmö: Vinnova.
Pollinerasverige, 2017. Malmös gröna tak förebild. [Online] Available at: https://www.pollinerasverige.se/malmos-grona-tak-forebild/ [Använd 17 Maj 2019].
Scandinavian Green Roof Institute, 2019. Om Gröna Tak. [Online]
Available at: https://greenroof.se/om-grona-tak/
[Använd 23 Maj 2018].
SCB, 2018. Bostäder. [Online]
Available at: http://statistik.stockholm.se/images/stories/excel/b085.htm [Använd 25 Juni 2019].
Skytte, E., 2019. Veg Tech [Intervju] (10 05 2019).
Song, U. o.a., 2013. Wetlands are an effective green roof system. Building and Environment, Issue 66, pp. 141-147.
StoCretec, 2016. Kolfiberförstärkning., Linköping: StoCretec.
Svensk Standard, 2002. SIS SS- EN 1991-1-1:2002 Laster på bärverk Del 1-1 Allmänna laster
– tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader, u.o.: Swedish standards institute.
Svenska Betongföreningen, 2013. Hållbart byggande med betong, u.o.: Svenska Betongföreningen.
Vallerborn, M., 2013. Intensiva gröna tak - möjligheter och begränsningar, Alnarp: LTJ- fakulteten, SLU.
Vägverket, 2009. Metodbeskrivning 802 Bärighetsutredning av byggnadsverk, u.o.: Vägverket. Yanling, L. & Roger, B., 2015. Green roofs against pollution and climate change. A review.
40
Bilaga 1
Intervjufrågor
Nedan presenteras frågorna som användes vid intervju av anställda på Veg Tech, hauschild + siegel architecture och Scandinavian Green Roof Institute:
Fördelar och risker
Fråga: Vad är ett grönt tak med våtmark och hur skiljer det sig från ett traditionellt grönt tak? Fråga: Vad är för- och nackdelarna med våtmarkstak jämfört med vanligt grönt tak utan våtmark?
Fråga: Vilka är miljöfördelarna med våtmarkstak?
Fråga: Finns det några termiska fördelar för byggnaden och staden med våtmarkstak? Fråga: Hur mycket underhåll krävs för våtmarkstak?
Fråga: Vad finns det för risker med våtmarkstak?
Laster och uppbyggnad
Fråga: Hur är ett grönt tak med våtmark uppbyggt?
Fråga: Vilka vattendjup är vanliga för grönt tak med våtmark? Fråga: Hur mycket väger grönt tak med våtmark per kvadratmeter? Fråga: Vilka storlekar på växtbäddar är vanliga för våtmarkstak? Fråga: Vilka typer av växter används i våtmarkstak?
Anpassning av befintligt tak
Fråga: Vilken typ av anpassning kan göras på den befintliga byggnaden?
Fråga: Vad bör man tänka på vid anpassning av ett befintligt tak till ett våtmarkstak?
Fråga: Finns det några krav på det befintliga taket om man ska anlägga grönt tak med våtmark?
Frågor till leverantörer
Fråga: Varför började ni med att arbete med/leverera våtmarkstak? Fråga: Hur vanligt är det med våtmarkstak i Sverige?
Fråga: Vilka typ av beställare är det som vill ha gröna tak med våtmark? Fråga: Har ni exempel på levererade våtmarkstak?