Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i
åtgärdsanalyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt
planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder för vägar ska analyseras i följande ordning:
Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt.
Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät.
Steg 3, Vägförbättringsåtgärder.
Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.
Punkterna sammanfaller delvis med Miljöbalkens (2 kap.) hänsynsregler.
36
7.1 Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt
Transportbehovet kan allmänt påverkas genom ekonomisk styrning och/eller samhällsplanering (markanvändning m.m.). Lokala bilresor kan ersättas med
kollektivtrafik, samåkning till arbetsplatser eller med ökad andel resor till fots eller med cykel. Ökad turtäthet i kollektivtrafik kan minska personbilstrafik längs sträckan.
För att öka resandet med kollektivtrafik kan behov av busshållplatser med god tillgänglighet och väderskydd utredas vidare i nästa skede av projektet.
För att fler ska välja att gå eller cykla behöver en bättre lösning för denna trafikantgrupp tas fram. Detta hanteras i åtgärder för gång- och cykeltrafik längre ner i detta kapitel.
Anläggandet av kombiterminaler i Östersundsområdet skulle på sikt innebära att tunga transporter på väg 321 minskar.
Ökad persontrafik på Inlandsbanan skulle öka möjligheten att arbetspendla till
Östersund samt andra närliggande orter längs Inlandsbanan. Detta skulle inte påverka trafikmängden på väg 321 men öka tillgängligheten med alternativa färdmedel i Svenstavik.
7.2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät
Det finns ingen parallell bilväg till väg 321 i närheten av förstudieområdet. Att den lokala fordonstrafiken skulle överföras till annan väg skulle medföra orimliga omvägar och utreds därför inte vidare i denna förstudie. Turisttrafik som ska vidare till Åre/Storlien-området kan välja att fortsätta E 45 till Brunflo och sedan E 14 via Östersund. Detta innebär en omväg, varför många ändå kommer att välja väg 321. Detta gäller även den tunga trafiken.7.3 Föreslagna paketåtgärder
I nedanstående texter beskrivs de åtgärder som bedöms relevanta för att kunna uppnå målen med projektet. Åtgärderna är sammanhållna i paket, för att ge en bättre förståelse av effektbeskrivningen i nästa kapitel.
Åtgärder för gång och cykeltrafik
För att förbättra trafiksäkerheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna bör gång- och cykelåtgärder utföras från Svenstavik till Hoverberg, se karta 11. Detta ger ökade möjligheter att cykla eller gå till målpunkter i både tätorten och byn, t.ex. skola och fritidsaktiviteter, på ett säkert sätt.
Del A innebär gång- och cykelåtgärder från Centrumvägen norrut längs väg 321, förbi Galhammarsudden till korsningen vid Hoverberg.
Gång- och cykelåtgärden anpassas till omgivningens förutsättningar, vilket innebär att den löper som separerad gång- och cykelväg där det är gott om utrymme, medan den kan utformas som intilliggande gång- och cykelbana separerad med kantsten vid trånga passager eller partier i tätbebyggd miljö. Placering av eventuella passager av väg 321 kommer att studeras i nästa skede.
Om den kraftiga kurvan i Hoverberg rätas ut kan den gamla vägen användas som gång- och cykelbana på del av sträckan. Befintlig gång- och cykelväg vid Galhammarudden kan också nyttjas för del av sträckan.
37
Del B innebär gång- och cykelåtgärder från väg E 45 i söder längs väg 321 upp till korsningen med Centrumvägen. Sträckan medger på så sätt säker gång- och cykeltrafik för boende längs vägen in till Svenstavik, men även en bättre lösning för befintlig gång- och cykeltrafik från Svenstavik ner till OKQ8 och DollarStore. Sträckan utgör också en del av ett identifierat gångstråk, som kommer ner via Ängesvägen och genar genom skogen på en stig för att komma ut på E45 norr om Svenstaån eller vid OKQ8.
Karta 11. Förslag på ny gång- och cykelväg Svenstavik-Hoverberg, del A och del B.
38
För att skapa ett säkert stråk hela vägen från DollarStore krävs även åtgärder på väg E45.
7.4 Bärighetsåtgärder med bibehållen standard för 80 km/h
Väg 321 har bärighetsproblem, problem med tjäluppfrysningar och siktproblem. För att skapa en väg som håller bärighetsklass 1 i minst 20 år efter åtgärd, bedöms följande bärighetsåtgärder vara nödvändiga:
Stabilitetshöjande åtgärder genom infräsning av material alternativt ny
överbyggnad som medför att den ombyggda vägen blir högre än den befintliga.
Tjälproblem är vanligt förekommande i vägen. Detta kan åtgärdas genom att höja profilen alternativt använda sig av tjälisolering. En bärighetsutredning bör utföras.
Grundvattnet är högt på enstaka låglänta partier, endera görs djupare dränering alternativt höjs profilen på dessa sträckor Vägens diken och utloppsdiken bör åtgärdas för att åstadkomma en fungerande avvattning.
Skadade väg- och sidotrummor byts ut och dimensioneras med tanke på den trafik som ska färdas på vägen och dess anslutningar. Trummor som utgör vandringshinder läggs om eller byts ut.
Sidoområdena bör ses över, block, sten och stolpar inom vägområdet tas bort eller byts ut mot eftergivliga stolpar.
Räcken ses över och byts eller förlängs vid t.ex. branta slänter, mot vatten eller på andra ställen där det finns behov.
Kurvan vid Hoverberg rätas i ny sträckning med en belagd bredd på 6,5 m.
Befintlig väg breddas på erforderliga sträckor för att uppnå en enhetlig, belagd vägbredd på 6,5 m
7.5 Ny vägstandard för 100 km/h
För att skapa en väg med ny standard och 100 km/h krävs följande åtgärder:
Standardhöjning för att kunna höja hastigheten till 100 km/h på ca 13 km av sträckan.
Räfflad mittlinje där så möjligt, i övrigt målad mittlinje. För att få skylta
hastigheten 100 km/h krävs att mittlinjen räfflas. Det är inte möjligt på delar av sträckan p g a bebyggelse.
Upprustning av befintlig väg 35,5 km med bärighetshöjande åtgärder och åtgärder för att göra sidoområdet säkrare inom säkerhetszonen.
Kurvan vid Hoverberg rätas i ny sträckning med en belagd bredd på 8,0 m.
Befintlig väg breddas till en enhetlig, belagd vägbredd på 8,0 m.
Bron över Västnåran, med befintlig bredd 7,0m, breddas inte då förhållandena kring bron medger en tillfällig avsmalning av vägen. Övriga broar har bredden 8,0 m eller mer.
39