8 Fortsatt forskning
8.3 Tänkbara finansiärer
En metod för tillståndsbedömning av cykelvägar skulle främst komma kommunerna tillgodo eftersom de är ansvariga för en klar majoritet av de separerade cykelvägar som finns i Sverige. Det är emellertid inte möjligt för en kommun att ta hela utvecklings- kostnaden, utan troligtvis krävs en samfinansiering med andra kommuner eller väg- hållare. Vägverket har ett inte lika omfattande cykelvägnät, men har istället sitt sektors- ansvar. Vid årsskiftet 2005/2006 tillsatte Vägverket en cykelsamordnare som ska ha ett övergripande ansvar för cykeltrafikfrågorna på huvudkontoret i Borlänge. Även varje Vägverksregion ska ha en cykelsamordnare. Detta leder förhoppningsvis till att större del av Vägverkets forskningsbudget kommer att gå till cykeltrafikområdet framöver. Det finns även andra finansiärer som kan tänkas vara intresserade, exempelvis Vinnova, Naturvårdsverket, Formas, Nutek och NVF, förutsatt att vi hittar rätt forskningsin- riktning. Det finns sannolikt även ett internationellt intresse och en marknad för metoder
och utrustning för tillståndsmätning på cykelvägar. Traditionellt sett är det emellertid relativt små resurser som satsas på cykeltrafik och därför är det viktigt att hitta strategiska arbetssätt för finansiering, exempelvis med flera samarbetspartners och delfinansiärer.
Referenser
Publikationer
Alm, L-O. (1979). Mätning av vägbeläggningars makrotextur för friktionsbedömning: Principer och mätmetoder. VTI rapport 163. Statens väg- och transportforsknings- institut. Linköping.
Bergström, A. (2002). Winter maintenance and cycleways. Doctoral thesis, TRITA-VT FR 02:04. Avdelningen för Vägteknik, Institutionen för byggvetenskap, Kungliga tekniska högskolan. Stockholm.
Cairney, P. och King, K. (2003). Development of a performance based specification for a major bicycle facility. Research Report ARR 358. ARRB Transport Research Ltd. Vermont South, Victoria, Australia.
Centrell, P. (1995). Friktion på vägmarkering – En jämförande mätning mellan SRT- pendeln och VTI:s PFT. VTI notat 57-1995. Statens väg- och transportforsknings- institut. Linköping.
Donbavand, J. och Munster, D. (2001). Thermoplastic Road Marking Research. 20th ARRB Conference Proceedings. Melbourne, Victoria, Australia.
Forskning & Framsteg (2006). Här är det halast. Forskning & Framsteg 2/06, sidan 39. Intellecta Tryckindustri. Solna.
Guthrie, N., Davies, D. G. och Gardner, G. (2001). Cyclists’ assessments of road and traffic conditions: the development of a cyclability index. TRL Report 490. Transport Research Laboratory. Berkshire, UK.
Gävle kommun (1995). Cykelplan Gävle. Gävle.
Landis, B. W., Vattikuti, V. R. och Brannik, M. T. (1997). Real-time human
perceptions. Towards a bicycle level of service. Transportation Research Record 1578. USA.
Ljungberg, C. (1986). Utformning av cykeltrafikanläggningar – Del 2: Undersökning av olika alternativ. BFR rapport R57. Stockholm.
Lundkvist, S-O och Lindén, S-Å. (1994). Road marking friction – A comparison between the SRT pendulum and the VTI Portable Friction Tester. VTI notat 65A-1994. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Mauritzson, P. (2000). Linköpings kommun. Skadeinventering på asfaltbelagt GC-nät 2000 – Teknisk rapport. Uppdrag Nr: 742280-00. Scandiaconsult Sverige AB. RST Sweden. Malmö.
Mauritzson, P. (2006). Ramböll RST. I samarbete med Ramböll RST får kommunen kontroll på underhållsbehovet. Projektblad Underhållsutredning. Ramböll Sverige AB. Malmö.
Niska, A. (2006). Cykelvägars drift- och underhållsstandard. Intervjuer med 13 cykel- kommuner. VTI rapport 558. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Schmidt, B. (2005). Måling af jævnheden på cykelstier, Power-Point presentation. Vejteknisk Institut, Vejdirektoratet. Köpenhamn.
Schneider, R., Patton, R., Toole, J. och Raborn, C. (2005). Pedestrian and Bicycle Data Collection in United States Communities – Quantifying Use, Surveying Users, and Documenting Facility Extent. Pedestrian and Bicycle Information Center, University of North Carolina. U.S. Department of Transportation. Federal Highway Administration. USA.
Spolander, C. och Dellensten, B. (2004). Förslag till utveckling av metodiken vid Cykelfrämjandets cykelväganalyser. Rapport 2004-02-04. Stockholm.
Statens vegvesen (2004). Sykkelveginspeksjoner: Trafikksikkerhet – Framkommelighet – Opplevelse. Statens vegvesen – Håndbok 249. Oslo.
Svenska Kommunförbundet (1998). Kritik på teknik. Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 1997. Stockholm.
Umeå kommun (2000). Cykelprogram för Umeå kommun. Fastställd av kommunstyrelsens planeringsutskott 2000-10-24. Umeå.
Vej & Park, Driftskontoret (2004). Komfort 2003 – En komfortmåling af Københavns cykelstrækninger. Köpenhamn.
Vägverket (2005). Teknisk beskrivning för vägkonstruktioner, ATB VÄG 2005. VV Publ. 2005:112. Borlänge.
Wigan, M. och Cairney, P. (1985). Road and Track Roughness Factors for Bicycle Usage. Australian Road Research Board (ARRB). Vermont South, Victoria.
Åström, H. (2000). Utvärdering av PFT som friktionsmätare för vägmarkeringsytor. VTI notat 45-2000. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Öberg, G., Nilsson, G., Velin, H., Wretling, P., Berntman, M., Brundell-Freij, K., Hydén, C. och Ståhl, A. (1996). Fotgängares och cyklisters singelolyckor. VTI meddelande 799. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
Urler
Dynatests hemsida: http://www.dynatest.com/equipment/lwp.htm Köpenhamns hemsida:
www.vejpark.kk.dk/byenstrafik/cyklernesby/cykelkomfort.htm
Personliga kontakter
Bjarne Schmidt och Finn Sennek vid Vejteknisk Institut, Vejdirektoratet i Köpenhamn, Danmark. September, 2006.
Bilaga 1 Sid 1 (2)
Brev med frågor till Vejtekniskt Institut, Köpenhamn
Drift och underhåll 2006-09-12 Anna Niska
Hej Bjarne!
Här kommer några frågor som vi hoppas få svar på vid vårt studiebesök hos er den 25 september. Vi hoppas naturligtvis även på att få se så mycket som möjligt av den utrustning ni har.
• Vilka fler tillståndsmätningar än mätning av längsprofilen i två spår gör ni på cykelvägar? (Friktion, textur, etc.)
• Vilka metoder använder ni då?
• Hur har ni resonerat kring vilka parameterar som ska mätas och vilka metoder ni ska använda?
• Hur har ni valt lägesplaceringen av de två spår i vilka ni mäter längsprofilen?
• Varför har ni valt att mäta längsprofilen i just 2 spår?
• Har ni studerat hur representativ längsprofilen i två spår är för hela cykelvägens bredd?
• Har det gjorts några studier på överensstämmelsen mellan den uppmätta längsprofilen och cyklisternas upplevelse av
cykelkomfort? På vilket sätt?
• Görs manuella cykelvägsinspektioner som komplement till mätning av längsprofilen? Vilka rutiner, protokoll, etc. gäller i så fall vid dessa inspektioner?
• Vilka tillståndskrav gäller för cykelvägarna i Köpenhamn/Danmark o Standardkrav för drift och underhåll
o Standardkrav vid vinterväghållningen
o Konstruktionskrav (överbyggnadstjocklekar, friktionskrav, etc.)
Bilaga 1 Sid 2 (2)
• Hur har detta cykelvägsindex tagits fram? Vilka bakgrundsdata har använts?
• Har det framtagna indexet relaterats till hur cyklisterna upplever/uppfattar en viss cykelväg? På vilket sätt?
• Hur kommer ni att använda det framtagna cykelvägsindexet och i vilken omfattning kommer det att användas vid utvärdering av cykelvägar?
• Vilka fler arbetar med dessa frågor. Kontaktpersoner vid Köpenhamns universitet, Dansk cyklistförbund, m.fl.?
Vi är även intresserade av metoder och utrustning för drift och underhåll samt i vilken omfattning cykelflödesmätningar och olycksstatistik används i planeringen av drift- och underhållsåtgärder. Har ni någon information kring detta tar vi tacksamt emot det också. I annat fall kanske ni kan förmedla kontakt med någon som vet mer om det.
Det ska bli mycket intressant att se hur ni arbetar med dessa frågor och vi ser fram emot vårt möte!
Vi ses!
Bilaga 2 Sid 1 (5)
Formulär som används vid skadeinventeringar i Danmark
Här ges ett exempel på ett formulär som används av Vejdirektoratet och danskakommuner vid manuella skadeinventeringar, där man tittar efter och noterar förekomst och omfattning av beläggningsskador, lappning, bristfällig avvattning, etc.
De delsträckor som inspekteras definieras oftast av naturliga begränsningar och utgörs exempelvis av sträckan mellan två korsningarna. Delsträckorna är därmed av olika längd.
Förklaringar
Bassiner Vattensamlingar Bemærkning Anmärkning, iakttagelse Dræn Dräneringsrör Dæcksler Brunnslock Fortov Trottoar Grøfter Diken Lunker Svackor Mangelfuld Bristfällig
Mørteltab Bitumensläpp, Bindemedelsförlust
Omfang Omfattningen på en skada, enligt observatörens bedömning. Här kan man välja att ange antingen kategori (obetydlig, ringa, utbredd eller betydlig), andel i % eller ett absolut mått.
Opspring Höjdskillnad Rabat Kant Rabatfald Kanthäng Revner Sprickor
Riste Rännstensbrunn, dagvattenbrunn Rivninger Slitage
Samlingsrevner Fogsprickor Svedning Blödning
Bilaga 2 Sid 2 (5)
Bilaga 2 Sid 3 (5)
Bilaga 2 Sid 4 (5)
Bilaga 2 Sid 5 (5)
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings- anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.