Det vore intressant att se hur rektorer i en annan kommun svarar på samma frågor som i den genomförda studien kring begreppet resurser för att kunna belysa om synen på resurser och
hur de värderas skiljer sig åt inom olika kommuner. Det satsas ju olika i olika kommuner liksom på olika skolor. Finns det någon gemensam värdegrund som detta bygger på eller är det bara slumpen som avgör? En viktig tanke med studien är att de som läser den ska ha nytta av resultaten och på detta sätt skulle ju denna studies resultat kunna användas av andra för att på detta sätt ännu bredare kunna belysa resursbegreppet.
Ett ännu mer önskvärt område att belysa vore att praktiskt utvärdera på vilket sätt satsningar på olika former av resurser får konsekvenser för elevers studieresultat och lärandemiljö i den kommun där studien genomförts. I det arbetet skulle det vara önskvärt med ett samarbete med något universitet eller högskola, vilket vi vid tidigare tillfällen prövat med lyckat resultat.
6 SAMMANFATTNING
Mitt syfte med undersökningen har varit att få kunskap om hur rektorer definierar ordet ”resurser” och hur de värderar olika former av resurser. Jag har också genom kvalitativa intervjuer och ett rangordningsformulär sökt svar på rektorers syn på hur olika former av resurser kan kopplas till elevers studieresultat och lärandemiljö liksom om för mycket resurser skulle kunna utgöra ett hinder för detsamma.
Sammanfattningsvis kan konstateras att resursbegreppet är ett relativt begrepp som bestäms av den som definierar begreppet, i vilken tid och i vilket sammanhang. Det är därför viktigt att ordet alltid definieras så vi förstår vad den andre menar. Den första definition rektorerna ger har vanligtvis med pengar att göra, men ju mer begreppet diskuteras desto vidare blir det. Att det ofta i samhället blir likställt med pengar kan bero på att det då är lätt att mäta, det är en enkel förklaring eller att många helt enkelt inte ser andra definitioner, vilket då innebär att det blir svårt att se på sig själva som resurser. Då rektorerna vidgar begreppet framträder två grupper – resurser av mer konkret/materiell karaktär och resurser av mer abstrakt/själslig karaktär. Då samtliga grundskolerektorer i den utvalda kommunen rangordnar olika former av resurser kan vi se att det är resurser av mer abstrakt/själslig karaktär som värderas högst och det värderas likvärdigt oavsett kön. Allra högst värderas personalkompetens och den psykiska miljön. Kopplat till arbetspsykologen Herzbergs tvåfaktorteori tillhör båda dessa det han kallar motivationsfaktorer – faktorer som gör arbetet mer intressant och tillfredsställande och som motiverar personer till högre prestation. Att personalens kompetens är den enskilda resurs som har störst betydelse för elevernas studieresultat och lärandemiljö framkommer i flera undersökningar. Kompetent personal ger eleven lämpliga utmaningar, uppmuntran, erkännanden, delaktighet och ansvar, vilket förbättrar elevens inre psykiska miljö. Att rektorerna som ansvariga för skolverksamheten värderar dessa båda resursslag högst, bör enligt teorin ge goda förutsättningar för att få motiverade elever.
Att för mycket resurser kan utgöra ett hinder för verksamheten framkommer också i studien. För mycket material eller för många vuxna kan vara begränsande för kreativiteten, både hos personal och elever. En resurssatsning måste vara pedagogiskt och didaktiskt genomtänkt om det ska bli önskad effekt. Det handlar i många fall inte om omfattningen av själva satsningen, då en satsning inte med automatik ger någon effekt. Själva processen hos deltagarna är oerhört viktig vid förändring då aktivitet och mening skapas. Aktivitetsdimensionen kan ses som den fysiska förändring som sker medan meningsdimensionen är den förändring som sker inom människan En resurs har inget värde i sig utan blir till en resurs då den aktiveras och nyttjas av andra. Samma resurs kan skapa olika nyttor genom att användas på olika sätt eller genom att kombineras med andra resurser.
Hur man som rektor ser på begreppet resurser har betydelse för hur man leder verksamheten. En mer passiv och konkret syn innebär att rektor ägnar mycket kraft åt att kartlägga brister för att på så sätt få mer pengar till verksamheten. Rektorns roll skulle här kunna vara lite av ”fixaren” i det dagliga arbetet. En rektor med mer aktiv och abstrakt syn på resurser skulle istället bli den som startar processer och förändringsarbete - ”visionären”. Vi skulle också kunna jämföra med alkemisten som ägnar hela sitt liv åt att försöka omvandla olika metaller till guld på samma sätt som denne rektor söker efter latenta resurser eller försöker omvandla passiva resurser till aktiva.
Studien har visat att resurser är något som ofta diskuteras på skolorna i många sammanhang och det är då ofta det oändliga behovet och bristen på resurser som diskuteras. Jag menar med stöd av studien att det vore klokare och mer konstruktivt att gå ett steg längre. Från att diskutera bristen på resurser, genom vad vi gör med befintliga resurser till att diskutera hur vi kan skapa nya resurser eller aktivera passiva – eller med andra ord: Från att förbanna resurser som inte finns, genom att förvalta de resurser som finns till att förädla de passiva resurser som finns i vår omgivning och vårt närsamhälle.
REFERENSLISTA
Amit, R.. & Schoemaker, P.J. (1993). Strategic Assets and Organizational Rent. Strategic Management Journal, Vol. 14, No. 1, s. 33-46.
Anastasia, A. & Urbina, S. (1997). Psykological Testing. (7th ed.). International Edition. Angrist, J. D. & Lavy, V. (1999). Using Maimonides´rule to estimate the effect of class size on scholastic achievement. Quarterly Journal of Economics, No. 114, s. 533-575.
Asmervik, S., Ogden, T. & Rygvold. A.-L. (red.) (2001). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.
Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla – Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Barnombudsmannen. (2006). Vill man gå på toa ligger man illa till. Om arbetsmiljön i skolan. Stockholm: Barnombudsmannen.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Berg, G. & Scherp, H.-Å.. (red.). (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber.
Bergman, M. (1999). På jakt efter högstadieelevers Internetanvändning. En studie av högstadieelevers Internetanvändning och Internet som kulturellt fenomen i skolan. Uppsala: Uppsala universitet.
Bergmasth, M. & Strid, M. (2004). Energitjänster på en avreglerad marknad. För en effektivare energianvändning? Göteborg: Bokförlaget BAS.
Bjurström, P. (2004). Att förstå skolbyggnader. Stockholm: Akademisk avhandling, KTH Arkitekturskolan.
Bollnow, O.F. (2002) The pedagogical atmosphere. The perspective of the educator. http://www.phenomenologyonline.com/articles/bollnow.html
Broady, D. (1999). Den svenska ramfaktorteorin. Pedagogiska forskning i Sverige 1999. No 1, s. 111-121.
Broady, D. & Lindblad, S. (1999). På återbesök i ramfaktorteorin. Pedagogiska forskning i Sverige 1999. No 1, s. 1-4.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Cele, S. (2006). Communication Place: Methods for Understanding Children´s Experience of Place. Stockholm: Stockholms universitet.
Clark, C., Dyson, A. & Millward, A. (1998). Theorising special education. London: Routledge.
Cuban, L. (1986). Teachers and machines: The classroom use of technology. New York: Teachers College Press.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dyson, A. & Millward, A. (2000). Schools and special needs - issues of innovation and inclusion. London: Sage.
Ellström, P.-E. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica.
Emanuelsson, I. & Persson, B. (2002). Differentiering, specialpedagogik och likvärdighet. En longitudinell studie av skolkarriär bland elever i skolsvårigheter. Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg. 7, Nr. 3, s. 183-199.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Skolverkets monografserie. Stockholm: Liber Distribution. Emanuelsson, I. (2003). ”Bidrag om olikhet och normalitet” vid ett seminarium anordnat av Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, november 2003.
Fhanér, S. (1976). Psykologisk testning: teori och tillämpningar. (4:de uppl.). Stockholm: Aldus.
Finn, J. D. (1998). Class size and students at risk. What is known? What is next? Report prepared for the National Institute on the Education of At-Risk Students, Office of Educational Research and Improvement, U.S. Department of Education.
Glass, G. V. (1978). Integrating findings: The meta-analysis of research.In L. Shulman (Ed.) Review of Research in Education (vol. 5). Itasca, Illinois: Peacock.
Granström, K. (1996). Private communication between students in the classroom in relation to frame factors in the classroom. Educational Psychology, No 16, s. 349-364.
Granström, K. (1997). Pupils´perceived performances and satisfaction as a function of frame factors in the classroom. FOG rapport nr. 37.Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
Granström, K. (1998). Stora och små undervisningsgrupper. Forskning om klasstorlekens betydelse för elevers och lärares arbetssituation. FOG rapport nr. 35. Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Luleå: Institutionen för utbildningsvetenskap.
http://epubl.ltu.se/1402-1544/2007/02/LTU-DT-0702-SE.pdf
Grosin, L. (1991). Skolklimat, prestation och uppförande i åtta högstadieskolor. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.
Gustafsson, J.-E. & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat. Skolverkets monografserie. Stockholm: Liber Distribution.
Hanushek, E. A. (1989). The impact of differential expenditures on school performance. Educational Researcher, Vol. 4, 45-65.
Hanushek, E. A. (1996). A more complete picture of school resource policies. Review of Educational Research, Vol. 66, No 3, s. 397-409.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Skolverkets monografserie. Stockholm: Liber Distribution.
Hedges, L. V., Laine, R. D. & Greenwald, R. (1994). Does money matter? A meta-analysis of studies of the effects of differential school inputs on student outcomes. Educational Researcher, Vol. 23, No. 3, s. 5-14.
Helldin, R. (2002). Specialpedagogisk forskning – en kritisk granskning i ett omvärldsperspektiv. Skolverkets monografserie. Stockholm: Liber Distribution.
Herzberg, F., Mausner.B. & Snyderman, B.B. (1993). The motivation to work with a new introduction by Frederich Herzberg. New York: John Wiley & Sons.
Herzberg, F. (2003). One More Time: How Do You Motivate Employees? Harvard Business Review. No 1, s. 87-96.
Häggqvist, S. (2000). Elevfrånvaro, ett mått på skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Häggqvist, S. (2004). Arbetsmiljö och utveckling i skolan. Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Jedeskog, G. (1996). Lärare vid datorn. Sju högstadielärares undervisning med datorer 1984- 1994. Linköping: Skapande Vetande, Linköpings universitet.
Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens - i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.
Konventionen om barnets rättigheter (rev.2006). UD:s enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt. Stockholm: Regeringskansliet.
Krueger, A. B. (1999). Experimental estimates of educational production functions. Quarterly Journal of Economics, 114 (2), s. 497-532.
Krueger, A. B. (2000). Economic considerations and class size. Working paper #447, Princeton University, Industrial Relations Section.
Krueger, A. & Lindahl, M. (2002). Klassfrågan - en ESO-rapport om lärartätheten i skolan. Stockholm: Finansdepartementet.
Körner, S. & Wahlgen, L. (2002) Praktisk statistik. Lund: Studentlitteratur Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lindh, G. & Lisper, H-O. (1990). Samtal för förändring. Lund: Studentlitteratur. May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Mortimore, P., Sammons, P., Stoll, L. Lewis, D. & Russel J.E. (1988). School Matters: The Junior Years. London: Paul Chapman Publishing Ltd.
Myrberg, E. (2006). Fristående skolor i Sverige. Effekter på 9-10-åriga elevers läsförmåga. Göteborg: Göteborgs universitet.
Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan. Institutionen för Individ, Omvärld och Lärande. Myrberg, M. & Lange, A-L. (2005). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Stockholm: Specialpedagogiska institutet ochLärarhögskolan i Stockholm.
Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=false&t word=resurser&btn_search=S%F6k+i+NE. Online. Internet. Sökdatum: 060924.
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nirje, B. (2003). Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur.
Nitsche, A. (1962). Das verwaiste Kind der Natur. Ärzliche Beobachtungen zur Welt des jungen Menschen. Tübingen: M. Niemeyer Verlag.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Peek, K. (2006). Brittisk dokumentär under titeln ”Jag är Rainman” sänd i TV4 2006-12-20. Penrose, E. (1959). The Theory of the Growth of the Firm. Oxford: Oxford University press. Riis, U., Jedeskog, G., Axwlsson, B., Bergman, M., Edström, R., Fahlén, L., Nissen, J., Pedersen, J. & Samuelsson, J. (1997). Pedagogik, teknik eller ekonomi? Uppsala: Uppsala universitet.
Robinson, G. E. (1990). Synthesis of research on the effects of class size. Educational Leadership. No 7, s. 80-90.
decision making. Arlington, VA: Educational Research Service
Rosenqvist, J. (2006). ”Forskningsmetodik”. Föreläsning vid specialpedagogiska programmet, Högskolan Kristianstad, augusti 2006.
Rossman, G.B. & Rallis, S.F. (2003). Learning in the field: an introduction to quality reseach. 2uppl. Thousand Oaks, California: Sage Publications Inc.
Rutter, M. et al (1979). Fifteen Thousand Hours: Secondary schools and their effects on children. London: Open Books.
Scherp, H.-Å. (2003). Att leda lärande samtal. Karlstad: Karlstads universitet.
SFS 1967:940. Lagen om omsorger om utvecklingsstörda, omsorgslagen. Stockholm: Regeringskansliet.
Schürer, A. (2003). Användandet av statistiska verktyg vid skolutveckling. Göteborg: Uppdragsrapport Handelshögskolan Göteborg.
Shürer, A. (2006). Utveckling av skolmiljöer – aktiviteter och mening i småskaligt arbete. Göteborg: Bokförlaget BAS.
Skidmore, D. (2004). From pedagogical dialogue to dialogical pedagogy. Language and Education, Vol.14, No.4, s. 283-296.
Skolporten. Forskning. Fristående skolor i Sverige. Effekter på 9-10 åriga elevers läsförmåga – doktorsavhandling av Eva Myrberg . Online. Internet.
http://fou.skolporten.com/artikel.aspx?typ=art&id=a0A20000000D5sTEAS. Sökdatum: 060928
Skolverket (1994). Bra läsning och skrivning. Stockholm: Liber distribution.
Skolverket (1998:329). Elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber Distribution. Skolverket (1999). Samband mellan resurser och resultat. En studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9. Stockholm: Skolverkets rapport nr 170.
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Nationella Kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2005). Att mäta skolors relativa effektivitet – En modellanalys baserad på resurser och resultat. Online. Internet.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1498. Sökdatum: 060929. Skolverket. (2006). Lusten och möjligheten. Om lärares betydelse,
arbetssituation och förutsättningar. Rapport 282. Stockholm: Fritzes kundservice. Skrtic, T. (1995). Disability and democracy: reconstruction (special) education for postmodernity. New York: Teachers College Press.
Solheim, R. (1984). Klassevariasjon og klassetilhørighet. I: Solheim, R. Nygaard,. HD och Aasved, HM (red.). Bergenprosjektet II. Søkelys på småskolealderen. Bergen:
Universitetsforlaget
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande angivet av Utredningen om skolans inre arbete - SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1998:112. Uppföljning av resursfördelning av fristående skolor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa- i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2003:15. Betänkande Läromedel - specifikt. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SOU 2004:98. För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Svenska akademins ordbok SAOB (2006). (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/. Online. Internet. Sökdatum: 060924.
Svenska kommunförbundet. (2003). Ger bättre lokaler bättre kvalitet i utbildningen ? Lokalernas betydelse för skolan. Solna: Svenska kommunförbundet.
Svenskt näringsliv. (2006). Hur används skolans resurser? En jämförande studie av tre grundskolor. www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/article970.ece.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget
Prisma.
Tideman, M. Rosenqvist, J. Lansheim, B. Rangården, L. & Jacobsson, K. (2004) Den stora utmaningen – om att se olikhet som en resurs i skolan. Halmstad: Halmstad Tryckeri AB.
Tornberg, G-B. (2006) Bara man ser till barnens bästa. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla. Karlstad: Karlstad universitet.
Trost, J. Att vara opponent. (2002). Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
UNESCO. (1994). The Salamanca Statement and Framework for action. On special needs education. Paris: United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.
UN Standard Rules.(1993). FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. (sv. översättn.1995). FN, UD & Socialdepartementet.
Utbildningsdepartementet (1998). SOU 1998:112. Resurser på lika villkor? Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Wenglinsky, H. (1998). Finance equalization and within-school equity: The relationship between education spending and the social distribution of achievement. Educational Evaluation and Policy Analysis, 20 (4), s. 269-283.
Wikström, O. (2006). “Något tror jag på, men jag vet inte riktigt vad - om existentiella frågor och psykisk hälsa”. Seminarium anordnat av Neuropsykiatriska länsteamet, Linköping, Missionskyrkan, maj 2006.
INTERVJUFRÅGOR Bilaga I
Mitt huvudsakliga syfte är att få kunskap om rektors definition av ordet ”resurser” och hur denne värderar olika former av resurser.
Bakgrundsfrågor:
A. Hur länge har du arbetat som rektor? B. Hur gammal är du?
C. Vad arbetade du med tidigare? D. Vilken utbildning har du?
E. Med tanke på vad det här arbetet handlar om så skulle det vara intressant att höra om du läst någon specialpedagogik?
Hur definierar rektor ordet ”resurser”?
1. Vad är det första du kommer att tänka på då du hör ordet resurser? 2. Hur skulle du vilja definiera ordet resurser?
3. Är resurser någonting som ni ofta diskuterar på skolan? 4. I vilka forum diskuterar ni resurser?
5. Finns det någonting som ofta kommer upp då ni diskuterar resurser?
6. Vad gör du som chef om vissa i din personal alltid anser att resurserna inte är tillräckliga?
7. Hur ser du som rektor på dig själv som resurs? 8. Hur ser du på eleverna som resurs?
9. Hur ser du på föräldrarna som resurs? 10. Hur ser du lokala skolpolitiker som resurs?
På vilket sätt kan olika former av resurser kopplas till elevers studieresultat och lärandemiljö?
11. På vilket sätt tycker du att personaltäthet är en viktig resurs för elevers studieresultat och lärandemiljö?
12. På vilket sätt tycker du att personalens kompetens är en viktig resurs för elevers studieresultat och lärandemiljö?
13. På vilket sätt tycker du att material och hjälpmedel är en viktig resurs för elevers studieresultat och lärandemiljö?
14. På vilket sätt tycker du att skollokalerna är en viktig resurs för elevers studieresultat och lärandemiljö?
15. På vilket sätt tycker du att den psykiska miljön är en viktig resurs för elevers studieresultat och lärandemiljö?
16. På vilket sätt tycker du att mångfald är en viktig resurs för elevers studieresultat och lärandemiljö?
17. På vilket sätt tycker du att skolgården är en viktig resurs för elevers studieresultat och lärandemiljö?
18. På vilket sätt tycker du att specialundervisning – att ha möjlighet att ha elever med olika former av funktionsnedsättningar eller med speciella begåvningar i olika grupper - är en viktig resurs för elevers studieresultat och lärandemiljö?
19. En skola ska byggas och du ska bli dess rektor. Hur skulle denna utformas för att bli så lik din drömskola som möjligt? Tänker på byggnaden, omgivningen, organisationen, personalen, eleverna och allt annat.
det då se ut? Vi börjar från noll och tänker fritt.
Kan för mycket resurser utgöra ett hinder för elevers studieresultat och lärandemiljö? 21. Kan du se att mycket resurser skulle kunna vara begränsande och - i så fall - på vilket sätt?
22. Kan du se att för mycket resurser rent av skulle kunna utgöra ett hinder för elevernas studieresultat och lärandemiljö?
23. Tycker du att vissa resurser kan användas mer effektivt än andra? 24. Finns det något som du tycker att jag borde ha frågat om?
Rangordningsformulär Bilaga II
Här nedan ser Du olika former av resurser och en kort definition av vad jag lägger in ide olika begreppen. Kan du rangordna dessa i den ordning som Du känner att Du tycker att de är viktiga för dig som rektor. När Du är färdig ska Du ha satt siffran 1 på den resurs Du värderar högst ner till siffran 8 på den resurs Du värderar lägst. Du kan inte sätta samma siffra på fler än ett alternativ. Tänk i genom vad som känns viktigast för Dig och numrera!
__________ Personaltäthet som resurs (att ha mycket personal per elev på skolan)
__________ Specialundervisning som resurs (att kunna ha möjlighet att ha elever med olika former av funktionsnedsättningar eller med speciella begåvningar i speciella grupper)
__________ Material och hjälpmedel som resurs (att ha tillfredställande med pedagogiska
hjälpmedel, datorer, kompensatoriska hjälpmedel, läroböcker och annat material)
__________ Den psykiska miljön som resurs (att ha god och trygg stämning mellan elever och vuxna på skolan utifrån en gemensam värdegrund)
__________ Skollokalerna (den inre fysiska miljön) som resurs (att ha fräscha och
ändamålsenliga lokaler)
__________ Mångfald som resurs (att ha elever och vuxna från skiftande kulturer och med olika förutsättningar på skolan)
__________ Skolgården (den yttre fysiska miljön) som resurs (att ha en ändamålsenlig och
trygg skolgård)
__________ Personalkompetens som resurs (att ha välutbildade pedagoger på skolan) Här har du möjlighet att skriva ner några kommentarer kring det du svarat eller kring något annat som du tycker att du vill föra fram. Räcker det inte så skriv på fler papper.
Information till respondenten.
Bilaga III
2006-10-26 Intervjuformen är en kvalitativ undersökning med låg struktur, d v s med så många
öppna frågeställningar som möjligt. En provintervju har genomförts för att kontrollera frågornas giltighet.
Intervjun kommer att ske med hjälp av bandspelare och det är bara jag som kommer att genomföra intervjun. Jag (rapportskrivaren) använder bandspelare därför att det är omöjligt för mig att hinna lyssna, anteckna allt Du säger och dessutom fundera ut finurliga följdfrågor till dina svar. Det föreligger också stor risk för att jag misstolkar det Du säger om inte intervjun bandas. Hoppas att det inte känns obehagligt för dig. Av erfarenhet vet jag vilken klokskap Du besitter, så detta