En ytterligare jämförelse jag valt att göra är att titta på elevernas inställning till Läsloppet, det vill säga om de svarat ”JA” eller ”NEJ” på frågan ”Är det viktigt för dig att klassen vinner
Läsloppet?”. Som utgångspunkt har jag som i de tidigare exemplen även här valt att utgå ifrån svaren på fråga tre angående elevens egen uppskattade läsfrekvens. Frågans formulering kan te sig lite missvisande då det inte enbart är en klass som vinner, utan alla klasser som uppnår de uppställda läsmålen räknas som vinnare. Jag valde dock denna, något förenklade, formulering för att se om tävlingsformatet i sig var något som kunde motivera eleverna till läsning. JA NEJ 17 7 JA NEJ JA NEJ 12 (70) n=17 5 1 6 (85) n=7
JA NEJ JA NEJ JA NEJ JA NEJ
9 (75) n=12 3 3 2 1 0 2 4 (65) n=6
32
Tabell 3. Elevernas inställning till att vinna. Antal elever. n=24
3. Brukade du läsa mycket innan klassen var med i Läsloppet?
8. Är det viktigt för dig att klassen vinner Läsloppet?
5. Tror du att du kommer läsa mer än förut när Läsloppet är slut?
Tabell 3 visar att en majoritet av eleverna svarar att de tycker att det är viktigt att vinna tävlingen. Bland elevernas motiveringar till denna fråga menar en majoritet (9 st) av de som svarat ”JA” att ”det är kul att vinna” som elev 6 och 22 uttrycker det (se bilaga 4). En av
eleverna här uttrycker klart att han ”är en vinnarskalle”(elev 24). Två av eleverna fokuserar
istället på att det är vägen till vinsten, det vill säga själva läsningen, som är mest lockande. Tre andra elever är intresserade av själva priset, det faktum att klassen ska få träffa en författare. De elever som i stället svarat ”NEJ” på samma fråga motiverar sina svar antingen likt elev 2 som menar: ”Nej för att det är inte viktigt att vinna, roligast är när man läser böcker”, eller i linje med sin negativa inställning till läsning i övrigt som elev 17 säger: ”för att det tråkar ut
mig”.
De klasser som når målet på femton lästa böcker per elev under sju månader, belönas i Läsloppet med att få träffa en författare. Gambrell menar att om elever ska belönas med priser när det gäller läsuppgifter bör priset vara relaterat till just läsning (Gambrell 2011, s. 177). Kohn ifrågasätter priser överhuvudtaget när det gäller läsning och menar att intresset för läsning möjligtvis kan öka för stunden då eleven lockas med en belöning men att intresset inte blir långvarigt. Särskilt för elever som har ett svagt intresse för läsning till att börja med. Han menar att det faktum att locka eleverna med en belöning signalerar till dem att läsning är någonting som man inte borde vara intresserad av (Kohn 2010, s.17).
Baseratpå alla elever oavsett inställning till läsning svarar ungefär 60 % att det är viktigt att
vinna, något fler flickor (33 %) än pojkar (29 %). Det verkar alltså som om tävlingsformen kan
JA NEJ 17 7 JA NEJ JA NEJ 11 (45%) 6 (25 %) 4 (17%) 3 (13 %)
JA NEJ JA NEJ JA NEJ JA NEJ
33 vara en yttre motivationsfaktor för många av eleverna i klassen. Hur pass lockande en träff med en författare upplevs av eleverna är dock inte undersökt genom en direkt fråga.
Tre av eleverna har ändå angett författarträffen som motivering till varför en vinst är viktig. Ur gruppen med inre motiverade elever som svarat att det inte är viktigt att vinna finn fyra elever vars motiveringar kan vittna om att de verkligen har en inre motivation till läsning (se bilaga 4, elev 1, 2, 6 och 22).
Bland dessa 60 % som nämnts ovan, finns en av de totalt två elever som svarat att han inte tycker om att läsa böcker (elev 18, se bilaga 4). För att motivera varför han tycker det är viktigt
att klassen vinner har eleven angett ”Då vinner man ett pris”. Vad som skiljer den här elevens
svar från de övriga som tyckte vinsten var viktig, är att han är ensam om att ha svarat ”DÅLIGT”
på frågan om vad han tycker om Läsloppet med motiveringen ”För att det är jobbigt”. Den här
eleven har genomgående svarat ”NEJ” och ”DÅLIGT” på enkätens alla frågor, därför sticker ”JA”-svaret ut i materialet.
Elevens inställning till läsning visar att hans egen läsinsats inte står i relation till önskan om att klassen ska göra bra ifrån sig i tävlingen. Wigfield menar att situationer som är beroende av individuella insatser och där mål för en hel grupp finns uppsatta, kan ha en motiverande inverkan på eleverna. Ett sådant arbetssätt verkar även förebygga det han benämner ”the free- rider effect” (Wigfield 2000, s. 153). Med detta menas de elever som blir belönade för att gruppen som helhet gjort bra ifrån sig, men där eleven själv inte bidragit till gruppens framgång. Läsloppet är utformat som en lästävling där varje enskild elev läser, men slutligen är det klassens gemensamma ansträngning som belönas. De arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål med en belöning som alla får ta del av. Elevens svar indikerar att han gärna vinner ett pris men själv verkar han av svaren att döma inte vara intresserad av att bidra till vinsten.
34
Om pojkar och flickor
Som en sista jämförelse har jag valt att se på om det finns skillnader mellan pojkarnas och flickornas inställning till läsning, då Wigfield menar att flickors läsmotivation oftast verkar vara högre än pojkars. I Wigfields forskning om skillnader mellan könen när det gäller läsning och motivation går även att utläsa att pojkar i större utsträckning tilltalades av tävlingsmoment i samband med läsning (Wigfield 2000, s.145).
Tabell 4. Pojkars och flickors inställning till läsning. Antal elever. Procent inom parentes n=24.
3. Brukade du läsa mycket innan klassen var med i Läsloppet?
5. Tror du att du kommer läsa mer än förut när Läsloppet är
slut?
Analysen av pojkarnas och flickornas enkätsvar när det gäller läsfrekvensen både innan och efter deltagandet i Läsloppet visar inga större skillnader mellan könen. Flickorna uppger i något större utsträckning (37 %) än pojkarna (33 %) att de läste mycket redan innan tävlingen. Pojkarna å sin sida uppger i något större utsträckning (33 %) än flickorna (29 %) att de tror att de kommer att läsa mer än tidigare när tävlingen är avklarad.
Procenttalen är exakt de omvända när man analyserar resultaten genom tävlingsaspekten, det vill säga 33 % av flickorna och 29 % av pojkarna anser att det är viktigt att vinna. Det syns här inte några tydliga likheter mellan den här studiens resultat och det Wigfield har visat. Varken motivationen till att läsa (innan och efter tävlingen) eller inställningen till tävlingen uppvisar några större skillnader i intresse könen emellan.
Pojkar Flickor
14 10
JA NEJ JA NEJ
8 (33%) 6(25%) 9 (37%) 1(5%) JA NEJ JA NEJ JA NEJ JA NEJ
6 2 2 4 6 3 1 0
35