Moment 509 Klassindelning och svårighetsgrader
1. I körning arrangeras olika klasser utifrån hästarnas storlek och anspänning. Det finns fyra svårighetsgrader; Lätt B (LB), Lätt A (LA), medelsvår (Msv) och svår (sv), vilka skiljer sig åt genom en stegring i svårighetsnivå. Körtävlingar arrangeras som fullstän
diga tävlingar vilka omfattar dressyr, maraton och precision. Det är även möjligt att arrangera tävlingar i de enskilda momenten, alternativt att öppna moment för anmälan i de fullständiga täv
lingarna. Arrangören upplyser om detta i propositionen.
Lätt B och Lätt A klass har lokal status, msv klass har nationell status och svår klass kan ha nationell eller elit status. Svenskt Mästerskap måste ha elit status.
2. De dressyrprogram som används är;
Program Förkortning
Svenskt lätt nummer 1 Sv lätt nr 1
Svenskt lätt nummer 1 Ridhus Sv lätt nr 1 Ridhus
Svenskt lätt nummer 2 Sv lätt nr 2
Svenskt lätt nummer 2 Ridhus Sv lätt nr 2 Ridhus Svenskt medelsvårt nummer 1 Sv Msv nr 1 Svenskt medelsvårt nummer 1 Ridhus Sv Msv nr 1 Ridhus Svenskt medelsvårt nummer 2 Sv Msv nr 2 Svenskt svårt nummer 1 Ridhus Sv Svår nr 1 Ridhus FEI Dressage Test nummer 1 FEI 1
”FU” FEI Dressage Test nummer 4 FEI 4
”J/YD” FEI Dressage Test nummer 4A FEI 4A FEI Dressage Test nummer 6A FEI 6A
forts
Program Förkortning FEI Dressage Test nummer 7A FEI 7A FEI Dressage Test nummer 8A FEI 8A FEI Dressage Test nummer 8B FEI 8B
“P” FEI Dressage Test nummer 8C FEI 8C FEI Dressage Test nummer 9 FEI 9
“P” FEI Dressage Test nummer 10 FEI 10 FEI Dressage Test nummer 11 FEI 11
3. Lätt B har två avdelningar, avdelning A och avdelning B. I avdel
ning B är bedömningen clear round och avdelning A är en tävlings
klass. I båda avdelningarna är galopp förbjudet i samtliga moment.
I Lätt B körs Svenskt lätt nummer 1, maraton med en sträcka (B), 3 4 hinder och precision med hinderbredd + 35 centimeter för enbet och par samt + 45 centimeter för fyrspann.
Barnkuskarna kör på samma regler, men hinderbredden i preci
sion är + 40 centimeter både i avdelning A och B. Groom får läsa dressyrprogrammet och får av säkerhetsskäl hålla i tömänden bakom kuskens händer. Groomen får också sköta pisken. Groom får visa väg i dressyr och precision. Groom eller målsman får gå precisionsbanan med kusken.
I Lätt A körs Svenskt lätt nummer 2 eller FEI nummer 1, maraton med 3 sträckor och 4 5 hinder och precision med hinderbredd + 30 centimeter för enbet och par samt + 40 centimeter för fyrspann.
I medelsvår körs Svenskt Msv 1, Svenskt Msv 2, FEI 4 FU/J/YD, FEI 6A samt FEI 7A, maraton med 3 sträckor, 5–7 hinder och pre
cisionen med hinderbredd + 25 centimeter för enbet och par samt + 35 centimeter för fyrspann.
I svår körs FEI 4 ”FU”, FEI 8–11, maraton med 3 sträckor, andra sträckan är alltid en transportsträcka, och 6–8 hinder och preci
sionen med hinderbredd + 20 centimeter för enbet och par samt + 30 centimeter för fyrspann.
Mer information om svårigheter, se moment 515, 516 och 517.
4. Körtävlingar arrangeras som en till tredagars tävling i Lätt B, Lätt A och medelsvår klass. Svår klass ska arrangeras som tre
dagarstävling. Då svår klass arrangeras som enskilda moment kan tävlingen arrangeras på färre dagar.
5. Vid två eller tredagars tävling arrangeras maraton med tre sträckor för alla klasser, förutom i Lätt B där endast sträcka B ingår. Vid fullständig endagars tävling körs endast sträcka B i alla klasser, enligt moment 515. När maraton arrangeras som enskilt moment, som en del i ett fullständigt kval, ska maraton arrangeras med tre delsträckor.
6. Fullständig kvalmöjlighet finns på enskilda tävlingar. Resultat erhållna på tävlingar i enskilda moment, som kopplats samman i en proposition, kan användas för ett fullständigt kval. Arrange
mangen sker som vanliga tävlingar med enskilda moment, i klasserna Lätt B, Lätt A och medelsvår. Dressyr och precision ska anordnas vid ett tillfälle och maraton vid ett senare tillfälle, dock inom sex (6) veckor. Det är möjligt att koppla samman upp till tre dressyr och precisionstävlingar med ett maraton. Dressyr och precision får köras inom hus, men maraton ska köras utomhus.
Prisutdelning sker i varje moment, någon totalsegrare utses inte.
Om dressyr och precision körs som en kombinerad tävling får ekipagen inte några championatspoäng. Resultaten förs in i TDB av respektive arrangör och är kvalificerings grundande enligt TR.
För att få starta maraton måste ekipagen ha maximalt 80 straff i dressyr. Resultatet ska kunna styrkas av kusken genom uppvisan
de av ett dressyr protokoll från en tävling körd under de senaste 12 månaderna. Observera, för att ett ekipage ska få tillgodoräkna sig
ett godkänt kvalificeringsresultat, måste samtliga moment som är kopplade samman genom propositionen vara godkända.
7. Då enskilda moment arrangeras körs dressyr och maraton enligt moment 515 och 516. När precision enligt moment 517 arrangeras som enskild deltävling får arrangör utlysa samma svårighetsgrad två gånger, men med olika bedömningar.
Moment 510 Övriga tävlingsformer
1. Inomhustävlingar: Särskilda dressyrprogram är framtagna, se Svenska Ridsportförbundets hemsida, för ridhusmått 20 × 60 meter till alla svårigheter. När tävlingen arrangeras i ett ridhus med andra mått ska det framgå av propositionen om volter och övrigt ökas proportionerligt eller om det är enligt programmet.
Även precision och maraton är tillåtet att arrangera inomhus. Ba
nor och antal hinder ska anpassas till storleken på ytan som finns att tillgå. För att arrangera ett inomhusmaraton finns det regler på Svenska Ridsportförbundets hemsida under körning.
2. Lagtävlingar får ingå i alla klasser. För att få använda ett ekipa
ges resultat i resultat sammanställningen ska ekipaget ha genom
fört tävlingen utan uteslutning i något moment.
3. Kür dressyr
I propositionen ska bedömningsmetoden för tävlingsformen för klaras. Ekipagen får poäng för innehåll och allmänt intryck.
Programmet får vara maximalt 11 minuter. Efter 10 minuter ges en första signal. Efter 11 minuter ges en andra signal för att markera att ekipaget omedelbart ska avsluta uppvisningen. Musik bör användas.
4. Tidstävling precision
Vid tidstävling utdelas straff enligt moment 530. Straffpoängen byts ut mot straffsekunder, vilka läggs till ekipagens ordinarie tid.
Det ekipage med lägsta sammanlagda tid vinner. Om flera ekipage hamnar på samma sluttid, rangordnas ekipagen efter snabbaste
tid banan körts på eller genom omkörning vilket ska anges i proposition.
5. Poängjakt precision
Vid poängjakt markeras varje hinder med en poäng baserad på hindrets svårighetsgrad. Kusken väljer själv vilka hinder, vilken ordning och från vilket håll hindren ska köra. Varje hinder får köras maximalt två gånger.
Alla hinder markeras med poäng (10100 poäng/hinder) som erhålls för felfritt klarat hinder. Om ett hinder rivs ger det 0 poäng och hindret kan inte köras igen. Ett hinder markeras som Joker, detta är värt 200 poäng. Vid rivning av Jokern dras 200 poäng från totalsumman.
I propositionen ska det anges hur lång tid ekipagen har på sig att samla poäng. När tiden för körningen utgått avbryts körningen på signal från domaren och ekipaget avbryter då sin körning, varvid alla ekipage har samma körtid. Om ekipaget är inne i ett hinder räknas även det hindrets poäng. Det ekipage som har flest poäng vinner, vid lika poäng kan omkörning ske på förkortad tid.
En alternativ bedömning är att domaren avbryter körningen med signal när tiden för körningen utgått. Kusken måste därefter köra genom ett hinder till, tidtagningshindret, varvid tidtagningen stoppas. Med denna bedömning vinner det ekipage som har flest poäng och snabbast tid.
Återuppbyggnad av banan sker inte förrän domaren har blåst av startande kusks körning.
6. Caprilli
Caprilli är en kombination av dressyr och precision där koner placeras på dressyrbanan längs vägen i dressyrprogrammet. I pro
position anges dressyrprogram och hinderbredd. Dressyrpoäng
en räknas om till straffpoäng, straff adderas för eventuella rivna bollar. Banan byggs inte upp förrän efter genomfört program, varje hinder kan endast rivas en gång.
Moment 511 Definition av ekipage och kuskens kvalificering vid fullständig tävling
1. Definitionen av ett ekipage är kusk, groom, häst/hästar och vagn. Vid kvalificering är det kusk och häst som räknas. Alla kva
lificeringar gäller med den anspänning kusken tävlat med. För att tävling ska räknas som genomförd får ekipaget inte vara uteslutet i något delmoment.
”FU” Samma kvalificeringar gäller för funktionsnedsatt kusk mellan klasserna, både vid fullständiga tävlingar och vid enskilda moment.
2. Alla kvalificeringar gäller 24 månader, därefter ska ekipaget starta en klass lägre än den ursprungliga kvalificeringen. Om eki
paget får ett godkänt resultat i den lägre klassen är ekipaget åter kvalificerat för den ursprungliga klassen. Kusk som startar med en ny häst kvalificerar om från Lätt B avdelning B.
Ekipage som inte har resultat noterade i TDB ska kunna uppvisa kvalificeringsresultat för den klass som ekipaget var kvalificerad till före uppehållet.
3. Resultat från utländska tävlingar räknas som kvalificering på motsvarande nivå i det svenska kvalificeringssystemet. De svenska kvalificeringsreglerna ska uppfyllas även om ekipaget har tävlat på en högre nivå utomlands. En tävling per svårighetsgrad ska ha körts i Sverige.
4. Barnklass arrangeras endast i Lätt B, den är öppen för kuskar mellan 8–11 år. Kuskarna får köra kategori A och Bponnyer enbet.
5. Svenska Ridsportförbundets grundkrav för kuskar och hästar i samtliga klasser är grönt kort, licenser, vaccinationer och mätintyg.
Därutöver gäller följande;
Lätt B avdelning B: Enbart Svenska Ridsportförbundets grundkrav för kuskar.
Lätt B avdelning A: minst en kvalificerande Lätt B avdelning B samt att kusken är minst 12 år.
För barnkuskar (811 år) krävs två kvalificerande avdelning B för att kvalificera till avdelning A.
Lätt A: minst två kvalificerande Lätt B, varav minst en i avdelning A, samt att kusken är minst 12 år.
Medelsvår: minst två kvalificerande Lätt A.
Svår: minst två kvalificerande medelsvår.
SM: för kvalificering till Svenskt Mästerskap gäller särskilda bestäm melser, se Svenska Ridsportförbundets hemsida under körning.
Kvalificerande resultat innebär att straffpoäng i dressyr ska vara högst 80 straffpoäng i Lätt B och Lätt A samt högst 70 straffpoäng i medelsvår klass, dessutom ska ekipaget ha genomfört maraton och precision utan uteslutning.
”FU” För att funktionsnedsatt kusk ska få starta i ordinarie svår klass krävs att ekipaget har genomfört två fullständiga tävlingar i medelsvår klass med högst 75 straff i dressyr.
Moment 512 Kvalificering mellan enskilda moment
1. Kvalificering mellan klasserna är detsamma som mellan de fullständiga tävlingarna, se moment 511. 5.
I dressyr är Svenskt lätt nummer 1 och Svenskt lätt nummer 1 Ridhus kvalificering till Svenskt lätt nummer 2, Svenskt lätt nummer 2 Ridhus och FEI 1, vilka kvalificerar till Svenskt Msv nummer 1, Svenskt Msv nummer 1 Ridhus, Svenskt Msv nummer 2, FEI 4 FU/J/YD, FEI 6A och FEI 7. Dessa program är i sin tur kvali
ficerande till Svenskt Svår nummer 1 Ridhus och FEI 8–11.
I maraton ska kusken visa upp ett dressyrprotokoll med högst 80 straffpoäng, i lägst den klass som ekipaget avser att starta i.
Dressyrkvalificeringen gäller i 12 månader. Två godkända mara
tonresultat per svårighetsnivå behövs för att kvalificera till en högre klass.
I precision krävs det att ekipaget har minst två precisionsresultat, utan uteslutning, per svårighetsnivå för att kvalificera till en högre
klass. För kvalificering till Lätt A måste ekipaget ha minst två kvalificerande Lätt B, varav minst en i avdelning A.
Moment 513 Kvalificering när kusk byter häst eller anspänning, uppklassning
1. Kusk, som har tävlat utan uppehåll i minst 24 månader och ge
nomfört två godkända fullständiga medelsvåra tävlingar, får starta en okvalificerad häst i Lätt A och en kvalificerad häst i medelsvår.
Detta gäller då kusken har samma anspänning alternativt startar med färre anspända hästar.
2. Ekipage som genomfört två fullständiga tävlingar i medelsvår klass eller högre med maximalt 80 straffpoäng i dressyr är upp
klassade ur Lätt B. Detta gäller även i de enskilda momenten.
3. Landslagskuskars rätt till start avgörs av landslagsledaren.
Moment 514 Funktionskontroll/Spannkontroll
1. Syftet med funktionskontrollen är att kontrollera att ekipagen uppfyller bestämmelserna i TR.
2. I Lätt B, Lätt A och medelsvår klass är funktionskontroll obli
gatorisk före start i dressyr och maraton samt i precision då den körs som enda moment. Funktionskontrollen ska ske senast 30 minuter före start i dressyr och precision samt 15 minuter före start i maraton. Kontrollen utförs av domaren eller annan utsedd person. Ekipage som har brister i utrustningen som kan äventyra säkerheten, ska åtgärda dessa före start. Om så inte sker ska start
förbud utfärdas för ekipaget.
Bedömningsgrunderna finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida under körning.
3. Syftet med spannkontroll är att bedöma/poängsätta ekipagets presentation, innefattande ekipagets sammansättning samt att utrustningen är välputsad och väl anpassad till ekipaget. Spann
kontrollen är frivillig och arrangeras som en fristående tävling.
4. Bandage, strykkappor eller liknande får inte användas i funk
tions/spannkontroll före dressyr. Vid funktionskontrollen inför maraton och precision är det tillåtet.
Moment 515 Svårighetsgrader i dressyr 1. Följande dressyrprogram gäller;
LB LA Msv Svår
Enbet Par Fyrspann
Svenskt lätt nummer 1 X Svenskt lätt nummer 1 X Ridhus
Svenskt lätt nummer 2 X Svenskt lätt nummer 2 X Ridhus
Svenskt Msv nummer 1 X
Svenskt Msv nummer 1 X
Ridhus
Svenskt Msv nummer 2 X
Svenskt Svår nummer 1 X X X
Ridhus
FEI 1 X
FEI 4A ”J/YD” X
FEI 4 ”FU” X X
FEI 6A X
FEI 7A X X
FEI 8A X
FEI 8B X
FEI 8C ”P” X
FEI 9 X
FEI 10 ”P” X
FEI 11 X
Moment 516 Svårighetsgrader i maraton 1. Följande tempo gäller;
Tempon maraton
A-sträcka Skritt-/transportsträcka* B-sträcka
Fri gångart Skritt Fri gångart**
FU har 1 km lägre tempo i alla klasser
och kategorier
A B C/D H A B C D H A B C/D H
LB – – – – – – – – – 9 9,5 10 12
LA 11 11,5 12 13 4 4,5 5 5,5 6 10 10,5 11 12 Msv 12 12,5 13 14 4,5 5 5,5 6 6,5 11 11,5 12 13 Svår 12,5 13,5 14 15 4,5 5 5,5 6 6,5 11,5 12,5 13 14
* I Lätt A och medelsvår klass väljer arrangören om det ska vara skritt
eller transportsträcka. För att beräkna tid för transportsträckan i svår klass används de medelsvåra tempona.
** För Lätt B är galopp inte tillåtet under Bsträckan, detta gäller även i hinder. På Bsträckan är galopp inte tillåten på de sista 300 meterna före mål.
2. Följande sträcklängder och omfattning på hinder gäller;
Sträckor maraton, alla kategorier och klasser Maxlängd sträckor Hinder
A Skritt-/ B Total Antal Portar
Transp max- hinder max längd min–max LB 1–3 dagars – – 5 km 5 km 3–4 A–D LA 3 dagars 7 km 850 m 7 km 12 km 4–6 A–E
1 dagars – – 5 km 5 km 4–5 A–E
Msv 3 dagars 8 km 850 m 8 km 15 km 5–7 A–F
1 dagars – – 7 km 7 km 4–6 A–F
Svår 3 dagars 9 km 1000 m 9 km 18 km 6–8 A–F
Moment 517 Svårighetsgrader i precision
1. Följande tempon, hinderbredder och bedömningar gäller i de olika svårighets graderna;
Precisionsbestämmelser, alla kategorier och klasser Tempon (m/min)
Hinder-Ponny Häst bredd = Bedömning Fas Fas Fas Fas Spårvidd
1 2 1 2 +
LB enbet/par 160 – 180 – 35 cm Avd B: CR,
avd A: A:0
LB fyrspann 160 – 180 – 45 cm Avd B: CR,
avd A: A:0
LB barnklass 160 – 180 – 40 cm Avd B: CR,
avd A: A:0
forts
Precisionsbestämmelser, alla kategorier och klasser Tempon (m/min)
Hinder-Ponny Häst bredd = Bedömning Fas Fas Fas Fas Spårvidd
1 2 1 2 +
LA enbet/par 200 210 210 220 30 cm Bed A:0 alt A med 2 faser LA fyrspann 200 210 210 220 40 cm Bed A:0 alt
A med 2 faser Msv enbet/par 210 220 220 230 25 cm Bed A:0 alt
A med 2 faser Msv fyrspann 210 220 220 230 35 cm Bed A:0 alt
A med 2 faser Svår enbet 260 260 250 250 20 cm* Bed A:0 alt
A med 2 faser Svår par 250 250 250 250 20 cm* Bed A:0 alt
A med 2 faser Svår fyrspann 240 240 230 230 30 cm* Bed A:0 alt
A med 2 faser
* Hinderbredd är standardbredd efter krav på vagnsmått se moment 504 14
Moment 518 Dressyr – bedömning
1. Dressyrprogrammen finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida under körning/dressyrprogram. I alla tävlingar ska dressyrprogrammet köras från minnet.
2. Domarnas bedömning sker individuellt, samverkan mellan domarna får inte förekomma sedan tävlingen har startat. Då fem
domare dömer placeras de vid C, R, S, V och P. Vid tre domare placeras dessa vid C, B och E. Vid två domare placeras en vid C och den andre domaren placeras vid B eller E. Om endast en domare dömer placeras denne vid C.
3. Sedan dressyrbanan färdigställts får kuskarna beträda banan utan häst före tävlingens början.
4. Programmet ska påbörjas inom 90 sekunder från domarens signal, annars utesluts ekipaget från momentet. Domaren äger rätt att ge ny starttid om speciella skäl finns.
5. Dressyrprogrammet börjar när ekipaget kör in vid A och slutar efter den andra hälsningen.
”FU” Tillåtet att hälsa med en nick för att kontakten med tömmen ska bibehållas.
6. Övergångar mellan gångarter och tempo ska utföras tydligt, men mjukt och ska ske när hästens nos (förlöparna/förlöparen i fyr
spann/tandem) når den i programmet angivna punkten, där inget annat anges i programmet. Taktmässigheten ska bibehållas. Hästen ska förbli på tömmen med en lätt förbindelse med kuskens hand.
7. I dressyr tilldelas poäng för varje numrerad rörelse och för varje rubrik i allmänt intryck enligt följande (halvpoäng får utdelas):
10 Utmärkt 9 Mycket bra 8 Bra 7 Ganska bra 6 Tillfredsställande 5 Godkänt 4 Otillfredsställande 3 Ganska dåligt 2 Dåligt 1 Mycket dåligt 0 Ej utfört
8. I dressyren bedöms hästarna i par, tandem eller fyrspann som en helhet och inte som individuella hästar.
9. I Lätt A och medelsvår klass, där dressyrprogram för 80 meters bana används, kör fyrspannskuskarna avvikelser med valfri töm
fattning.
10. Resultat /poängberäkning dressyr
Dressyrresultatet redovisas i straffpoäng, vilken erhålls genom att ekipagets dressyr poäng dras från programmets maxpoäng eller enligt anvisningarna på FEI programmen. Vid flera domare läggs poängsummorna samman och delas med antalet domare.
Ekipagets dressyrresultat anges med två decimaler. Övriga straff
poäng för till exempel felkörning ges av Cdomaren och läggs till straff poängen. Det ekipage som erhåller den lägsta straffpoängen placeras först i dressyren.
11. I alla klasser, utom i Lätt B, ingår presentation, som är en bedömning av ekipagets helhetsintryck. Bedömningen sker när programmet körs. I bedömningen ingår; uppträdande av kusk och groom, att kläder passar till ekipaget, hästens puts och kondition, tillpassning och puts av seldon och vagn. Det är tillåtet att starta med maratonvagn till och med medelsvår klass. I detta fall blir presentationspoängen då maximalt sex poäng.
12. Om kusken kör fel ska domarordförande ge signal och avbryta ekipaget. Ekipaget ska sedan fortsätta programmet från den plats där felkörningen inträffade.
13. Om hela ekipaget kommer utanför dressyrbanan under pågående dressyrkörning utesluts ekipaget. Om endast en del av ekipaget kommer utanför banan ska poängavdrag göras på grund av att det inte är korrekt väg för rörelsen.
14. Om seldon lossnar eller går sönder ska domarordförande ge signal och en groom ska stiga av för att åtgärda detta.
15. Allt motstånd såsom sparkande, stegrande och liknande anses som olydnad/istadighet och ekipaget erhåller straffpoäng av
domaren vid C enligt strafftabell.
Vid tre olydnader blir ekipaget uteslutet.
16. Om domarordföranden finner att häst visar tydlig hälta och att denna inte kan betraktas som en tillfällig orenhet i gången, ska körningen avbrytas och ekipaget ska lämna banan i skritt.
Domarordförandens beslut kan inte överklagas. Hästen utesluts från fortsatt deltagande i tävlingen.
17. Bandage, strykkappor eller liknande får inte användas. Om en häst har haft bandage/benskydd under dressyren ska dessa avlägsnas efter programmets genomförande och hästen ska inspekteras.
Moment 519 Dressyr – definitioner av gångarter och övergångar 1. Halt: Hästen ska stå rak, uppmärksam, orörlig och vara redo att röra sig vid minsta uppmaning från kusken. Frambenen ska vara lodrätt ställda och bakhovarna ungefär lodrätt under höft
knölarna. Vikten ska fördelas mellan alla fyra benen, som parvis ska vara i höjd med varandra.
2. Skritt: En regelbunden, otvungen, fyrtaktig gång med måttlig steglängd. Hästen ska, med lätt kontakt, skritta energiskt med lugna, jämna och bestämda steg där bakhovarna åtminstone ska sättas i framhovarnas spår. Stor vikt läggs vid skrittens renhet.
3. Arbetstrav: En framåtgripande, aktiv tvåtaktig gångart där hästen, på tömmen, bär sig själv i balans och rytm med jämna, elastiska steg och engagerat bakbensarbete. Bakhovarna ska sättas i marken åtminstone i framhovarnas spår.
4. Samlad trav: Hästen ska bli kvar på tömmen och röra sig energiskt framåt med en större grad av engagemang som till följd av mer undersatta och böjda bakben ger en lättare framdel och gången mer lyft och rörlighet. Halsen ska höjas och välvas med nacken som högsta punkt. Nosen får inte hamna bakom lodplanet.
5. Mellantrav: Mellantrav ligger mellan arbetstrav och ökad trav
men är i sin karaktär rundare än den ökade traven. Hästen ska röra sig med ökat påskjut från bakbenen och i något livligare tem
po än i arbetstrav samt med en moderat ökning av steglängden.
Kusken ska tillåta hästen att föra nosen något längre framför lod
planet än i arbets och samlad trav.
6. Ökad trav: kännetecknas av att hästens diagonala skenben är parallella och steglängden ökas så att traven med ett tydligt övertramp vinner mer mark. Genom god bogfrihet ska framhoven sättas i marken på den punkt mot vilken den är på väg i stegets längsta moment. Kusken låter hästen bli något längre och friare i
6. Ökad trav: kännetecknas av att hästens diagonala skenben är parallella och steglängden ökas så att traven med ett tydligt övertramp vinner mer mark. Genom god bogfrihet ska framhoven sättas i marken på den punkt mot vilken den är på väg i stegets längsta moment. Kusken låter hästen bli något längre och friare i