Ett t-tests syfte är att jämföra två olika medelvärden med varandra och se om det finns någon signifikant skillnad mellan två olika set av data. För att se om laboratoriebytet hos de tre laboratorierna vid början av 2009 hade någon inverkan på analysresultatet är därför t-test en lämplig metod. Ett t-värde beräknas,
𝑡'()ä+,-. = 𝑥1− 𝑥$ laboratoriebytet skedde. Det andra set analysdata är från februari 2009 till och med december 2009. Analysresultaten av månadsproven för Käppalaverket finns i Bilaga 2.
Eftersom Bromma och Henriksdals reningsverk tar veckoprover på slammet beräknas först ett månadsmedelvärde av analysproverna, se Bilaga 7. På så sätt blir de olika dataseten från alla tre ARV lika stora och resultatet av t-testet blir jämförbart mellan ARVen. Antalet analysdata i varje dataset före respektive efter laboratoriebytet betecknas som n1 respektive n2 i formeln för t-test.
n1 är 13 (antalet analysprov från januari 2008 till och med januari 2009) och n2 är 11 (antalet analysprov från februari 2009 till och med december 2009). Den poolade standardavvikelsen betecknas enligt,
𝑠4556-7 = 𝑠1$(𝑛1− 1) + 𝑠$$(𝑛$− 1) 𝑛1+ 𝑛$− 2
där s1 och s2 är standardavvikelsen för första respektive andra dataserien. Hänsyn tas inte till analysföretagens rapporterade analysosäkerhet. Tabell 2 och Tabell 3 redovisar de beräknade medelvärdena och standardavvikelserna för samtliga ARV före respektive efter byte av laboratorium.
- 48 -
Tabell 2. Beräknade medelvärden och standardavvikelser för samtliga tre ARV före byte av laboratorium.
Käppalaverket Bromma reningsverk Henriksdals reningsverk
𝒙𝟏 423 mg/kg TS 369 mg/kg TS 373 mg/kg TS
s1 ± 26,6 mg/kg TS ± 20,1 mg/kg TS ± 18,5 mg/kg TS
Tabell 3. Beräknade medelvärden och standardavvikelser för samtliga tre ARV efter byte av laboratorium.
Käppalaverket Bromma reningsverk Henriksdals reningsverk
𝒙𝟐 460 mg/kg TS 397 mg/kg TS 399 mg/kg TS
s2 ± 34,1 mg/kg TS ± 24,2 mg/kg TS ± 33,8 mg/kg TS
När medelvärdena och standardavvikelsen beräknats kan värdena sättas in i formeln för t-test.
Dessutom tas ett tabulerat t-värde fram, ttabell. Vid beräkningarna används konfidensgraden 95 % och antalet analysdata minus två frihetsgrader (n1+n2-2). Eftersom antalet dataset är lika för samtliga ARV erhålls samma tabulerade t-värde för samtliga ARV, ttabell(95;22) = 2,07. Tabell 4 redovisar det beräknade t-värdet för samtliga tre ARV.
Tabell 4. Beräknat t-test för samtliga tre ARV vid tidpunkten för bytet av laboratorium.
Käppalaverket Bromma reningsverk Henriksdals reningsverk
tberäknad 2,98 3,14 2,38
Om tberäknad > ttabell är skillnaden signifikant mellan analysresultaten före och efter laboratoriebytet.
Ett t-test utfördes också på Himmerfjärdsverket under samma period för att se hur skillnaden i kopparhalt i slammet såg ut på ett ARV som inte genomgått något laboratoriebyte.
Analysresultaten av månadsproven för Himmerfjärdsverket finns i Bilaga 9. Tabell 5 redovisar det beräknade t-värdet för Himmerfjärdsverket. Eftersom det är samma mängd analysdata i varje dataset blir det tabulerade t-värdet detsamma som för de ARV som genomgått laboratoriebytet, dvs. ttabell(95;22) = 2,07.
- 49 -
Tabell 5. Beräknat t-test för Himmerfjärdsverket vid samma tidpunkt då laboratoriebytet inföll för övriga tre ARV.
Himmerfjärdsverket 𝒙𝟏 329 mg/kg TS
s1 21,0
𝒙𝟐 311 mg/kg TS
s2 23,9
tberäknad 2,00
- 50 -
7 Diskussion
De försök som gjorts för att undersöka olika parametrars påverkan på kopparytan har oftast utförts under några månaders laboratoriestudier. Men efter en så kort studie kan det vara svårt att förutsäga vad som händer med kopparröret efter flera års tid. Dessutom varierar vattensammansättningen på olika håll samtidigt som rörledningsmaterialet varierar vilket gör det ännu svårare att dra slutsatser och utreda var kopparn i slammet kommer ifrån. Även uppehållstiden och vattenkvalitén från de olika vattenverken varierar. Det försvårar ytterligare att dra någon slutsats av hur mycket koppar som fälls ut.
Att tre av avloppsreningsverken som har undersökts (Käppalaverket, Bromma och Henriksdal) bytt laboratorium och det fjärde (Himmerfjärdsverket) har haft ett annat laboratorium gör det svårare att göra olika jämförelser mellan de olika avloppsreningsverken. Avloppsreningsverken som är Revaq-certifierade borde därför skicka sina prover till ett och samma laboratorium så att analyssvaren blir jämförbara med varandra. Något annat som är olyckligt är att Eurofins laboratorium dit Käppalaverket samt Bromma och Henriksdals reningsverk skickar sina prover använder en annan svensk standard än ALcontrols laboratorium dit Himmerfjärdsverket skickar sina prover. Det är också svårt att veta hur mycket man kan lita på analyssvaren. När det är uppåt 15-40 % analysosäkerhet kan det vara en betydande skillnad om analysresultatet ligger på nedre halvan eller på övre halvan inom spannet.
När prover analyseras med ICP-AES mäts den totala halten koppar i slammet. Anledningen till att gränsvärdena är uppsatta är pga. den toxiska effekt som kopparjonerna har på markorganismerna där slammet sprids. Men i slammet är den största delen av kopparn bunden i olika föreningar eller komplex. Andelen kopparjoner är därför försvinnande lite. Därför borde det diskuteras om slam som inte uppfyller gränsvärdet med avseende på koppar ändå skulle kunna få spridas om det har en hög andel fosfor. Emellertid bör man ha i åtanke att halten kopparjoner i åkermarken blir högre om pH-värdet i jorden skulle sjunka. Om slammet inte får spridas på åkermarken måste istället konstgödsel spridas. Att sprida konstgödsel är ett sämre alternativet eftersom fosforn inte återförs till kretsloppet på ett naturligt sätt.
T-testet som utfördes på proverna före och efter laboratoriebytet hos de tre avloppsreningsverken som bytt laboratorium kan vara svårt att förlita sig helt på. Det beror på att det grundar sig på
- 51 -
stickprov på slam från varje vecka eller månad. De olika stickproven kan variera i de två olika dataset före och efter laboratoriebytet pga. andra orsaker än byte av laboratorium.
De rörnätsanalyser som har tagits mellan de olika kommunerna kan vara svåra att jämföra.
Anledningen till det är att mängden analyser inte varit fördelade jämt över kommunen utan endast tagits på platser där klagomål på dricksvattnet uppstått. Hur rörnätsproverna är tagna kan också varierat något mellan olika kommuner. Det är därför svårt att sammanställa och jämföra de olika proverna från respektive kommun och dra slutsatser av dom när det är vissa rörnätsprover som kraftigt sticker ut. För att rörnätsanalyserna ska kunna vara jämförbara mellan de olika kommunerna bör de därför vara tagna som slumpartade stickprov i kommunerna och inte enbart tagna på ställen där klagomål över dricksvattnet uppstått.
Det är också svårt att veta om kopparhalten i slammet helt kan jämföras mellan de olika avloppsreningsverken i Stockholms kommun. Det beror på att Henriksdals reningsverk har en mottagningsstation för organiskt material. Det innebär att de tar in externt organiskt material till rötkammaren. Därmed kan det ske en viss utspädning av koppar i slammet.
- 52 -
8 Slutsats
De kemiska parametrar som har störst påverkan på mängden koppar som löses ut genom korrosion i dricksvattnet är pH, alkalinitet och naturligt organiskt material (NOM). Vid en pH-sänkning kommer kopparmetallen att korrodera och lösas ut som kopparjoner i dricksvattnet. Det motsatta gäller för alkaliniteten och NOM-halten. En stigande alkalinitet och NOM-halt bidrar till en högre kopparhalt i dricksvattnet eftersom koppar bildar komplex med karbonatjoner och det organiska materialet. Dessutom tycks NOM störa bildandet av det skyddande malakitskiktet på kopparrören. Det leder till en förhöjd kopparhalt i dricksvattnet. Även temperaturen och stilleståndstiden i rörnätet har en stor inverkan på vattenkvalitén och mängden koppar som korroderar. En ökad temperatur och längre stilleståndstid bidrar till en stigande hastighet i korrosionen. Samtidigt avtar korrosionen när det bildas ett skyddande skikt av korrosionsprodukter på kopparytan.
Hos det utgående dricksvattnet har proverna visat en förhöjd halt koppar jämfört med det inkommande råvattnet på Görvälnverket. Proverna hos vattenverket har tagits via ett kopparrör och det är därför svårt att dra några slutsatser utifrån analysresultaten från de proverna.
Emellertid borde kopparhalten vara ungefär densamma på inkommande vatten som utgående vatten hos Görvälnverket. Eftersom analysproverna på utgående dricksvatten inte sticker ut något nämnvärt kan slutsatsen dras att det inte är något i reningsprocessen av vattnet i Görvälnverket som bidrar till den förhöjda halten koppar i Käppalaverkets slam. I det utgående dricksvattnet har pH justerats från 8,5 till omkring 8,2 på Görvälnverket. Men denna justering har skett under en längre tid och före 2000-talet. Därför har justeringen heller ingen inverkan på den höga kopparhalten i slammet. På Lovö och Norsborgs vattenverk visar provtagningen att det inte är något i reningsprocessen av vattnet som bidrar till en ökad halt koppar i det utgående dricksvattnet. Lovö och Norsborgs vattenverk har pH 8,5 på sitt utgående dricksvatten. Eftersom pH-värdet inte ändrats på vattenverken anses det inte vara en bidragande orsak till den förhöjda halt koppar i slammet hos Käppalaverket.
På det utgående dricksvattnet från Görvälnverket har emellertid alkaliniteten uppvisat en stigande trend från början av 2000-talet fram till idag. Vattnets alkalinitet har stigit med omkring 10 mg HCO3-/l. Det kan jämföras med Gränby vattenverk och Bäcklösa vattenverk i Uppsala där alkaliniteten efter 2010 pendlat mellan 100-120 mg HCO3-/l.Det har resulterat i en skillnad på mellan 400-500 mg koppar/kg TS på Kungsängsverket i Uppsala. Därför bör en variation i
- 53 -
alkaliniteten från omkring 65 till omkring 75 mg HCO3-/l också kunna påverka kopparhalten i slammet till viss del. Däremot bör alkaliniteten ligga över 70 mg HCO3-/l för att dricksvattnet skall ha en god buffrande förmåga. Forskningen visar att det sker en betydande förändring i korrosionshastighet och mängd koppar i slammet först när alkaliniteten överstiger 200-300 mg HCO3-/l. Norsborgs vattenverks dricksvatten har en betydligt lägre alkalinitet än Görvälnverket och Lovö vattenverk. Det beror på den lägre kalkhalten i jorden ju längre söder ut man kommer i Uppsalas och Stockholms län. Emellertid får Käppalaverkets medlemskommuner en obetydlig mängd dricksvatten från Norsborgs vattenverk. Därför bör inte det påverka kopparhalten i slammet på Käppalaverket.
NOM-halten på vattnet i Görvälnverket har mätts såsom COD. Någon tydlig förändring i mängden naturligt organiskt material på det utgående dricksvattnet har inte uppvisats. Däremot är det svårt att se långsiktiga trender i hur NOM-halten påverkar korrosionen av kopparröret.
Men mycket tyder på att det organiska materialet skulle kunna påverka till en sådan grad att dricksvattnet får en högre halt koppar. Men detta gäller så klart alla avloppsreningsverk med hög halt NOM och inte enbart Käppalaverket. Hos Lovö och Norsborgs vattenverk mäts NOM-halten såsom TOC. Även här är det svårt att se några trender på den korta tid som analysdata har samlats in ifrån. För att se hur NOM-halten påverkar på mängden koppar i slammet behövs variationen i NOM ses över en längre tidsperiod och fler laborativa försök behöver utföras där en tydligare koppling erhålls mellan NOM-halten i dricksvattnet och mängden koppar i slammet.
Vid jämförelse mellan blött år (2012 och 2015) samt torrt år (2010, 2011 och 2013) är halten koppar på det inkommande avloppsvattnet högre vid ett torrt år jämfört med ett blött år. Det syns emellertid inte så tydligt för år 2015 där halten koppar i det inkommande avloppsvattnet inte var så mycket lägre än de torra åren. Anledningen till att halten koppar är lägre i det inkommande avloppsvattnet för de blöta åren antas bero på att vattnet späs ut mer av en större mängd tillskottsvatten. Det är däremot ovisst varför kopparhalten inte gick ner så kraftigt år 2015.
Mängden tillskottsvatten har ökat något från 2003 fram till idag. Att det skulle vara anledningen till att kopparhalten har ökat i Käppalaverkets slam är en förhastad slutsats att dra.
Käppalaverkets kopparhalt i slammet har legat på ungefär samma nivå som Bromma och Henriksdals reningsverk från början av 2000-talet. Men från 2007 fram till 2012 har kopparhalten stigit på Käppalaverket, Bromma och Henriksdals reningsverk. Under den tidsperioden var 2008 och 2012 blöta år, övriga år var torra. På Käppalaverket har stigningen av koppar i slammet varit
- 54 -
kraftigare än hos de övriga två avloppsreningsverken. Under hela perioden har Himmerfjärdsverket legat på en lägre nivå i kopparhalt i slammet. Det tyder på att de orsaker som gör att kopparhalten stigit hos de tre avloppsreningsverk inte har någon inverkan på Himmerfjärdsverket.
En förklaring till att Käppalaverket tillsammans med Bromma och Henriksdals reningsverk har högre kopparhalt i slammet skulle kunna vara laboratoriebytet som skedde i februari 2009. Ett T-test har utförts för att undersöka rent statistiskt om laboratoriebytet skulle utgöra en påverkan på analysresultatet. Det beräknade t-värdet i t-testet var större än det tabulerade t-värdet för samtliga tre avloppsreningsverk som genomgått laboratoriebyte. Dessutom hade samtliga tre avloppsreningsverk en högre standardavvikelse efter laboratoriebytet jämfört med före laboratoriebytet. Vid jämförelse mellan medelvärdet för analysproverna månaderna innan laboratoriebytet och medelvärdet för analysproverna månaderna efter laboratoriebytet hade också samtliga tre avloppsreningsverk ett högre medelvärde efter laboratoriebytet. Det tyder på att laboratoriebytet har en viss påverkan på att kopparhalten har stigit på Käppalaverket, Bromma och Henriksdals reningsverk. Jämfört med Himmerfjärdsverket som haft samma laboratorium under hela perioden är det ingen signifikant skillnad mellan månadsproverna under samma period. Det förstärker tesen om att laboratoriebytet skulle kunna spela en viss roll för att kopparhalten tycks stiga efter 2009 för de tre avloppsreningsverk som genomgått laboratoriebyte.
Anledningen till att Käppalaverket har en ännu kraftigare stigning än Bromma och Henriksdal tidsperioden 2006 fram till idag är svårt att hitta någon orsak till. Kemiconds påverkan på analysresultatet skulle kunna vara en slutsats eftersom kopparhalten i slammet har gått upp under perioden som Kemicond användes. Däremot har inte kopparhalten i slammet sjunkit som förväntat efter avvecklingen av Kemicond. Dessutom har totala mängden koppar in till Käppalaverket ökat vilket tyder på att det är någon annan bakomliggande orsak till ökningen av koppar i slammet på Käppalaverket.
En annan orsak till att Käppalaverket har en kraftigare stigning än Bromma och Henriksdals reningsverk kan bero på någon punktkälla i Käppalas upptagningsområde. En sådan punktkälla skulle kunna vara någon industri. Därför behövs vidare utredningar och uppföljningar göras på industrier i Käppalas upptagningsområde. Men eftersom Arlanda som nu är den största identifierade punktkällan inom Käppalas upptagningsområde endast bidrar med omkring 1 % av mängden koppar som kommer till Käppalaverkets inflöde bör det vara andra orsaker till den
- 55 -
kraftigare stigningen i kopparhalt i Käppalaverkets slam. Arlandas bidrag till mängden inkommande koppar till Käppalaverket motsvarar endast vanligt hushållsspillvatten med något förhöjd kopparhalt.
Nybyggnadstakten inom Käppalas upptagningsområde tycks inte påverka halten koppar i slammet. Den slutsatsen kan dras eftersom den största andelen koppar som hamnar i slammet kommer från nya kopparrör. De nybyggda bostäderna antas bli bebodda direkt när de står färdiga.
Därför bör nybyggnadskurvan följa kurvan över kopparhalten i slammet. Men så är inte fallet.
För att dra tydligare slutsatser och hitta ytterligare orsaker till den höga kopparhalten i Käppalaverkets slam behövs fortsatta laboratoriestudier utföras som understryker vilka parametrar som är avgörande för hur mycket kopparrören korroderar. Det behövs undersökas hur stor påverkan en variation i dricksvattnets alkalinitet har på mängden koppar som hamnar i slammet. Dessutom behövs tydligare kopplingar dras mellan NOM-halten i dricksvattnet och mängden koppar som hamnar i slammet. Även mer utredning behövs göras på tillskottsvattnets bidrag för att kunna se hur mycket det påverkar mängden koppar i slammet. Något annat som skulle behöva utredas är om det skett en samvariation vid laborationsbytet för de andra metallerna utöver koppar som undersökts med samma ICP-AES. Det behöver även göras en mer utförlig utredning om huruvida Kemicond påverkade förändringen i kopparhalt i slammet då den var i drift. En PCA-analys skulle därför kunna utföras för att på ett statistiskt sätt kunna säkerställa om Kemicond utgjorde en påverkan på halten koppar i Käppalaverkets slam. Vidare behöver kontakt tas med Henriksdals reningsverk för att undersöka kopparinnehållet i det externa organiska materialet.
Den största anledningen till att Käppalaverket har en högre kopparhalt i slammet än övriga avloppsreningsverk i Stockholms län tycks alltså vara en kombination av laborationsbytet 2009 och Kemicond samt andra bakomliggande orsaker. De andra bakomliggande orsakerna har varit svåra att finna. Dessutom har den totala mängden koppar in till Käppalaverket ökat från 2007 fram till 2012 för att sedan sjunka något. Denna ökning bör göras fortsatt utredning omkring.
- 56 -
9 Litteraturförteckning
[1] Käppalaförbundet, ”Om Käppalaförbundet,” 14 April 2016. [Online]. Available:
https://www.kappala.se/Om-Kappalaforbundet/.
[2] Käppalaförbundet, ”Medlemskommuner,” 14 April 2016. [Online]. Available:
https://www.kappala.se/Om-Kappalaforbundet/Medlemskommuner/.
[3] Svenskt Vatten, ”Svenskt Vatten,” 12 april 2016. [Online]. Available:
http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Avlopp-och-Miljo/REVAQ/Certifiering/.
[4] A. Finnson, ”Det här är REVAQ [online],” 3 April 2012. [Online]. Available:
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Avlopp%20och%20milj%C3%B6/REVAQ/
120403%20Faktablad%20REVAQ%20final.pdf.
[5] Svenskt Vatten, ”REVAQ Renare vatten-Bättre kretslopp, Regler för certifieringssystemet,”
Svenskt Vatten, Stockholm, 2016.
[6] M. Frenzel, Interviewee, Miljöingenjör på uppstömsavdelningen. [Intervju]. 15 03 2016.
[7] U. Mohlander, M. Svanholm och A. Jamtrot, ”Koppar i Stockholmsmiljön, Bemötande av SCDAs skrivelse ”Koppar i byggnader – miljö- och hälsoaspekter,” Miljöförvaltningen, Stockholm stad, Stockholm, 2014-04-01.
[8] R. J. Oliphant, ”Causes of copper in corrosion in plumbing systems,” Curren Knowledge, pp. 1-33, Februari 2003, reviderad 2010.
[9] Nationalencyklopedin, ”Koppar,” 14 April 2016. [Online]. Available:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/koppar.
[10] Livsmedelsverket, ”Koppar,” 14 April 2016. [Online]. Available:
http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller1/koppar/.
[11] J. Sternbeck, ”Uppträdande och effekter av koppar i vatten och mark,” IVL Svenska miljöinstituetet AB, Stockholm, 2000.
[12] Naturvårdsverket, ”Hållbar återföring av fosfor - Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen, Rapport 6580,” Naturvårdsverket, Stockholm, September 2013.
[13] A. E. Broo, B. Berghult och T. Hedberg, ”Dricksvatten och korrosion - en handbok för vattenverken, andra utökade upplagan,” VA-FORSK, Göteborg, 2000.
[14] C. Bertholds, Interviewee, Slamansvarig Käppalaförbundet. [Intervju]. 13 April 2016.
[15] Käppalaförbundet, ”Slam,” 27 April 2006. [Online]. Available: https://www.kappala.se/Vad-vi-gor/Slam/.
[16] A. Thunberg, ”Slamavvattning med Kemicond® och hydrauliska kolvpressar på Käppalaverket,”
Vatten, pp. 165-171, 3 April 2010.
[17] P. O. Persson, Miljöskyddsteknik. Strategier & teknik för ett hållbart miljöskydd, Stockholm:
Kungliga Tekniska Högskolan, 2005.
- 57 -
[18] Svenskt Vatten, ”Svenskt Vatten,” 16 Maj 2016. [Online]. Available:
http://www.svensktvatten.se/om-oss/nyheter-lista/nyheter-avlopp-och-miljo2/Svanenmarkta-hus-fasar-ut-kopparror-fran-nybyggnation/.
[19] C. T. I Puigdomenech, ”Thermodynamic data for copper Implications for the corrosion of copper under repository conditions,” Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm, 2000.
[20] Nationalencyklopedin, ”Passivering,” 2 Maj 2016. [Online]. Available:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/passivering.
[21] P. Ekerfelt, Interviewee, Chef på laboratorium, Görvälnverket. [Intervju]. 4 Maj 2016.
[22] A. Wahlund, Interviewee, Stockholm Vatten. [Intervju]. 2016.
[23] C. Taxén, Interviewee, Forskare på Swerea KIMAB. [Intervju]. 12 Maj 2016.
[24] A. Lossin, ”Copper,” i Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Hamburg, Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, 2012, pp. 163-227.
[25] Nationalencyklopedin, ”Pourbaixdiagram,” 13 Maj 2016. [Online]. Available:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pourbaixdiagram.
[26] G. Sohlenius, Interviewee, Sveriges Geologiska Undersökning. [Intervju]. 4 Maj 2016.
[27] P. McCleaf, Interviewee, Processingengör på Uppsala Vatten. [Intervju]. 13 Maj 2016.
[28] C. Holm, Interviewee, Utredningsingenjör på Uppsala Vatten. [Intervju]. 13 Maj 2016.
[29] F. J. Millero, J. M. Santana-Casiano och M. González-Dávila, ”The Formation of Cu(II) Complexes with Carbonate and Bicarbonate Ions in NaClO4 Solutions,” Journal of Solution Chemistry, p. 543–558, 2010.
[30] Uppsala Vatten, ”Hårdhet och fluoridinnehåll i dricksvattnet,” 26 April 2016. [Online]. Available:
http://www.uppsalavatten.se/tvattmedel.
[31] M. Sparr och C. Taxén, ”Undersökning av hur TOC påverkar kopparutlösning i dricksvatten,”
Svenskt Vatten AB, Stockholm, 2013.
[32] M. Sparr, ”Metallutlösning från kopparrör i dricksvatten,” Teknik och forskning, pp. 60-61, Juni-juli 2009.
[33] Miljökemigruppen, Norrvatten, PM, Görvälnverket: Förutsättningar för
dricksvattenproduktion och – distribution, Projektnummer: 1104P08, Göteborg: Görvälnverket, 2011.
[34] J. Mattsson, Interviewee, Kemist på Käppalaverket. [Intervju]. 22 April 2016.
[35] D. Karat, Interviewee, Laboratoriechef på Käppalaverket. [Intervju]. 2 Maj 2016.
[36] R. Lagerkvist, Interviewee, Miljöingengör på Stockholm Vatten. [Intervju]. 29 April 2016.
[37] P. Lott-Wallin, Interviewee, Revaq-ansvarig på Syvab. [Intervju]. 18 Maj 2016.
[38] D. C. Harris, Quantitative Chemical Analysis, Eighth Edition red., New York: W. H. Freeman and Company, 2010.
[39] ALS, ”Analystekniker,” 28 April 2016. [Online]. Available: http://www.alsglobal.se/als-scandinavia/analystekniker.
- 58 -
[40] A. Thunberg, Interviewee, Produktionschef på Käppalaverket. [Intervju]. 12 Maj 2016.
[41] Käppalaförbundet, ”Delårsrapport 2013-01-01 – 2013-06-30,” Styrelsen, Käppalaförbundet, Lidingö, 2013-09-24.
[42] E. Neyens, J. Baeyens, M. Weemaes och B. D. Heyder, ”Advanced Biosolids Treatment Using H2O2-Oxidation, Vol. 19 No. 1,” Environmental Engineering Science, pp. 27-35, 6 Juli 2004.
[43] K. Dahlberg, Interviewee, Processingengör på norrvatten. [Intervju]. 4 Maj 2016.
[44] H. Branzén, J. Vestin och D. B. Kleja, ”Utvärdering av grundvattenprovtagning för pH- och redoxkänsliga ämnen,” Statens geotekniska institut, Linköping, 2013.
Bild framsida:
VA SYD, ”REVAQ-certifierat avloppsslam från VA SYD,” 5 September 2014. [Online].
Available: http://www.vasyd.se/Artiklar/Avlopp/Revaq. [Använd 25 Juli 2016].
- 59 -
10 Bilageförteckning
Bilaga 1: Mängd avloppsvatten till Käppalaverket, från 2003-2015
Bilaga 2: Kopparhalter i Käppalaverkets slam, månadsprover från jan 2008-feb 2016 Bilaga 3: Mängd koppar in till Käppalaverket, från 2007-2015
Bilaga 4: Veckoprover på kopparhalter på inkommande avloppsvatten till Käppalaverket Bilaga 5: Ordlista på parametrar som påverkar vattenkvalitén
Bilaga 6: pH-variation i råvattnet hos Görvälnverket, Lovö och Norsborgs vattenverk Bilaga 7: Kopparhalter i Bromma och Henriksdals slam, veckoprover mellan 2008-2009 Bilaga 8: Diagram över variation i kopparhalt före och efter laboratoriebyte
Bilaga 9: Kopparhalter i Himmerfjärdsverkets slam, månadsprover 2008-2009 Bilaga 10: Analysrapporter
Bilaga 11: Årsvariation på alkaliniteten, råvattnet och dricksvattnet, Görvälnverket Bilaga 12: Årsvariation på hårdhet, råvattnet och dricksvattnet, Görvälnverket Bilaga 13: Provtagningsställen av rörnätsanalyser, Sigtuna kommun
Bilaga 14: Provtagningsställen av rörnätsanalyser, Sollentuna kommun Bilaga 15: Provtagningsställen av rörnätsanalyser, Solna kommun
Bilaga 16: Provtagningsställen av rörnätsanalyser, Upplands Väsby kommun
- I -
Bilaga 1
Mängden inkommande avloppsvatten till Käppalaverket. Spillvattnet och Tillskottsvattnet är data givna av Marcus Frencel, Käppalaverket [8].
*Flöden hämtade från Käppalaverkets miljörapporter.
**Flöden beräknade av Marcus Frenzel utifrån data givna av Tord Andersson, Avdelningschef på Käppalaverket.
- II -
Bilaga 2
Kopparhalter i Käppalaverkets slam, månadsprover från jan 2008-feb 2016. Analysdata givna av Käppalaverket.
- III -
Bilaga 3
Mängd koppar in till Käppalaverket, från 2007-2015. Analysdata givna av Käppalaverket.
År Total mängd koppar i Käppalaverkets slam, kg/år
Total mängd koppar i utgående vatten från
Käppalaverket, kg/år Total mängd koppar in till Käppalaverket, kg/år
2007 3 328 347 3 675
2008 3 367 421 3 788
2009 3 520* 308 3 828
2010 3 654 362 4 016
2011 4 034 155 4 189
2012 3 986 299 4 284
2013 3 780 207 3 987
2014 3 671 218 3 889
2015 3 720 397 4 117
*Värde hämtat från Revaqs handlingsplan. Övriga data är hämtade från Käppalaverkets
*Värde hämtat från Revaqs handlingsplan. Övriga data är hämtade från Käppalaverkets