Ålders- intervall 21-30 år 31-40 år 41-50 år 50 årÖver Ingen ålder angiven Antal 218 125 61 29 1 2 % 57, 34 27, 98 13, 30 0,46 0,92
Gruppen 21-30-åringar överväger och en stu- derande är över 50 år. Enkäten har besvarats av 57 män och 161 kvinnor. Således uppgår ande- len män till 26 %. Könsfördelningen i urvalet, dvs de 400 studenter som ursprungligen erhållit enkäten, speglar denna fördelning. Kvinnorna var 289 och männen 111 till antalet. Kvinnorna är alltså överrepresenterade även i det slump- mässiga urvalet.
Om den nya lärarutbildningen Under våren 2005 har den svenska lärarut- bildningens kvalitet debatterats. Flera utvär- deringar och andra typer av kartläggningar och utredningar har redovisats. Högskolever- kets (HSVs) rapport, Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor, pekar på en del problem som lärar- utbildningen måste försöka komma till rätta med. Nästan samtidigt presenterar utbildnings- ministern regeringens program för att höja kvaliteten lärarutbildningen. I programmet pekar man bland annat på brister vad gäller Allmänt utbildningsområde (AUO) och menar
att vissa delar måste omarbetas. Studenterna behöver till exempel stärka sina kunskaper om hur man motverkar kränkande behandling och diskriminering.
Ett annan problem med den nya lärarutbild- ningen rör den alltför långtgående valfriheten, enlig HSVs utvärdering. Även de alltför låga kraven på studenterna, den otydliga struktu- ren på VFUn och den svaga forskningsanknyt- ningen ges särskild uppmärksamhet. Lärar- utbildarnas låga utbildningsnivå är också ett bekymmer.
Lärarutbildningar är föremål för utvärdering även internationellt. I en studie om lärarut- bildningen som genomförts i Nordirland dras den inte helt oväntade slutsatsen att utbild- ningen förbereder de blivande lärarna på att passa in i existerande mönster och strukturer av undervisning, skola och samhälle (Phelan, 2001). Forskaren hävdar att lärarutbildningen inte alls förmedlar några nya metoder eller sätt att se på skola och samhälle, utan att all undervisning sker inom ramen för en mycket traditionell förståelse av utbildningens roll i ett existerande samhälle. Lärarutbildningen är alltså starkt konserverande och reproducerande (Phelan, 2001).
12
I en annan artikel som redovisar resultaten av en studie om lärarutbildningen i Kanada drar Mueller och Skamp (2003) slutsatsen att om vi verkligen vill förbättra lärarutbildningen så måste vi lyssna och ta lärarstudenternas önske- mål och deras förståelse av vad undervisning innebär, på allvar. Studien som presenteras är longitudinell och den illustrerar och tolkar lärarsstudenternas lärandeupplevelser under en tvåårsperiod. Forskarna utgår från en her- meneutisk ansats för att kunna fånga den cir- kulära kunskapsspiralen som det innebär att lära sig lära ut och lärarutbildarnas roll i denna process. Lärarutbildningen är kontinuerlig på så sätt att den pågår hela tiden. ”Nya” studen- ter med nya perspektiv utvecklar tänkandet om undervisning i en cyklisk process. För att kunna förändra tänkandet i positiv riktning är det nödvändigt att lärarutbildarna verkli- gen lyssnar på hur lärarstudenterna resonerar om och förstår såväl pedagogiska teorier som praktiken. Att som lärarutbildare lära ut det som en blivande lärare bör kunna för att i sin tur kunna lära ut är en komplicerad historia (Mueller & Skamp, 2003). Det räcker till exempel inte att lärarutbildaren ber studen- terna reflektera över sin praktik. Det innebär också att lärarutbildarna själva måste delta i den aktiviteten.
I en annan studie diskuterar Ward och McCot- ter (2004) också reflektionen som ett viktigt redskap för förståelsen av den egna praktiken. De varnar dock för risken att studenterna inte är medvetna om vad som avses med begreppet. Att be studenterna att reflektera över sin praktik är alltså inte tillräckligt, menar även dessa forskare. Vi måste som lärarutbildare också diskutera vilka kvaliteter en bra reflektion bör ha (Ward och McCotter, 2004). Reflektion lyfts också fram som en viktig aspekt av lärarstudenternas utveckling till lärare av de lärarutbildare som intervjuats inom ramen för detta forsknings- projekt (Se Frånberg, 2004). Huruvida själva begreppet problematiserats i undervisningen framgår dock inte av intervjuerna.
Många studenter i föreliggande studie lyfter fram den trevliga atmosfären vid lärarutbild- ningen. Det som uppskattas mest är alla trevliga människor som deltar i utbildningen. De är till både stöd och uppmuntran. Några menar dock att lärarutbildningen borde utmärkas av större öppenhet, tolerans och allvar. Några frågor i enkäten ställdes om utbildningens kultur.
12
Tabell 3: Lärarutbildningens kultur känneteck- nas av tolerans. Instäm. inte alls Tar i stort avstånd fr. påståendet Instäm. till viss delInstäm. i stort
Instäm. helt och hållet
Procent 5 % 39 % 33 % 22 % 1 %
44 % av studenterna tycks inte helt instämma i detta påstående. Tolerans är dock ett subjektivt begrepp som kan tolkas på olika sätt. Genom att koppla begreppet till värdegrunden kunde de studerande ånyo ta ställning till frågan om lärarutbildningens kultur.3
Tabell 4: Lärarutbildningens kultur stämmer inte med de idéer som enligt värdegrunden skall gälla skolans arbete.
Instäm. inte alls Tar i stort avstånd fr. påståendet Instäm. till viss delInstäm. i stort
Instäm. helt och hållet
Procent 8 % 47 % 28 % 15 % 2 %
I denna fråga blev svaret mer positivt. De idéer som studenterna bedömer kan knytas till vär- degrunden tycks i stor utsträckning vara utmär- kande för lärarutbildningen. Endast 17 % av studenterna menar att så inte är fallet. Frågor om jämställdhet är också av intresse för detta forskningsprojekt.4 I en studie som redo-
visar lärarstudenters uppfattning kring genus
och jämställdhet framkom att den aspekt som främst behandlas i utbildningen är medfödda skillnader mellan könen (Hedlin, 2004). I undervisningen problematiseras inte genus- strukturer utan diskussioner om iakttagna skill- nader handlar om varför flickor och pojkar är på ett visst sätt. Särskilda kurser i genuskunskap erbjuds inte de blivande lärarna men vissa kurser har ”inslag av genus”. I föreliggande studie har studenterna haft möjlighet att ta ställning till påståendet ”Lärare behandlar manliga och kvinnliga studenter olika”. Närmare 20 procent anser att så är fallet. (Se fig. nedan)
0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 1 2 3 4 5
Figur 1: Lärare behandlar manliga och kvinn- liga studenter olika
(1: Tar helt avstånd från påståendet, 2: Instämmer till viss del, 3: Instämmer i stort, 4: Instämmer helt och hållet och 5: Har ingen bestämd uppfattning.)
130
Närmare 15 procent kunde inte ta ställning till påståendet. Mer än hälften anser inte att lärarna behandlar studenterna olika på grund av kön. Jones och Dindia (2004) har genomfört en metaanalys av 127 empiriska studier för att stu- dera lärarinitierade interaktioner med studenter för att se om de iakttagna mönstren varierar som en funktion av kön. Resultatet visar att lärare initierar flera interaktioner generellt sett och flera negativa, med manliga studenter. Om så är fallet bland våra lärarutbildare i denna studie framgår inte i de svar som studenterna gav. Om det beror på studenternas omedvetenhet om dessa frågor eller att det faktiskt ligger till på det sättet, kräver ytterligare studier.
Synpunkter på olika inslag i lärarutbildningen
De lärarstuderande har gett förslag på hur lärar- utbildningen skulle kunna utvecklas och för- bättras. De har också beskrivit brister som man skulle kunna komma till rätta med. De efterlyser visst ämnesinnehåll och specifika ”kunskapsbi- tar” i många fall. De saknar till exempel special- pedagogik, mobbningshantering och informa- tion om olika kulturer. De vill lära sig mer om vilka problem som ligger bakom mobbning och få mer kunskaper om elever i behov av särskilt stöd. ”Jag vill diskutera och få information om just sådant som denna enkät handlar om, samt
mobbning, utsatthet m.m. liknande ämnen,” menar en lärarstuderande.
Ett önskemål som framkommer hos många studenter är bristen på didaktik-, metodik- och pedagogikundervisning. Och rent allmänt ”en röd tråd som genomsyrar utbildningen”. Nedan redovisas specifika områden som många stu- derande yttrat sig kritiskt alternativt positivt om.
Struktur efterlyses
Bättre struktur på och organisering av kurserna har många angett som ett önskemål. I många studier pekar forskare på hur viktigt detta är för kunna få till stånd en bra lärandemiljö. (Se exv. Waugh & Waugh, 1999) I föreliggande studie ger studenterna förslag på hur kurserna skulle kunna förändras så att de får en bättre struktur och progression. ”Bättre struktur och mera direk- tiv under första terminen, medan termin två och tre kan vara mer handledande och fria”, menar en student. Andra efterlyser en fungerande admi- nistration och en rimlig mängd praktik som är meningsfull. Samarbetstänkande hos lärarna på universitetet efterfrågas också av studenterna. Allmänt utbildningsområde uppfattas av många som totalt onödigt. I stället efterfrågas: ”Vet- tiga kurser under den första perioden av utbild-
131
ningen”. ”De 60 poängen som utgör AUO kan med lätthet skäras ned till 20 poäng”, anser en annan. Å andra sidan tycker några att AUO- terminerna är bra planerade men ”något force- rande”. Det som också uppskattats är att det getts möjligheter att fundera över och diskutera värderingsfrågor i samband med dessa kurser. ”Värdegrundsfrågor bör separeras från ämnes- studierna”, hävdar en annan. Att inte Allmänt utbildningsområde är knutet till ämnet/ämnen som ska undervisas om uppfattas som ”riktigt korkat, alltså...”. Många klagomål har att göra med att det mesta av innehållet i AUO handlar om skolan: ”Var finns utrymmet för förskolan?” undrar en lärarstudent.
För att förbättra Allmänt utbildningsområde borde flera inslag om gruppledarskap, och kun- skaper om att tyda och leda det sociala spelet som sker i en klass/skola ingå.
Grupparbeten och diskussioner
Flertalet studenter hävdar att det är genom grupparbeten och diskussioner som bästa tillfäl- let för inlärning skapas. ”Skulle vilja jobba mer i grupper och diskutera, än att sitta och lyssna på långa föreläsningar”, menar en student. En annan hävdar att ”Det är för mycket ”fasta” föreläsningar där man bara sitter och skriver av och memorerar”. Det är alltså fler diskussioner
och mer aktiva arbetssätt överlag som efterlyses. Diskussionsforum där vikten läggs på erfarenhet och praktiska begrepp är exempel på önskemål som angetts av studenterna.
Verklighetsförankring i praktiken
”Det är ett stort glapp mellan högskolan och verkligheten. Jag blir för akademisk”, menar en student. En tydligare koppling till vad som händer i klassrummet, efterlyser många studenter. Det är också många som anser att praktiken är den del som gett allra mest under utbildningen. Examensarbetet borde komma in tidigare så att det kan knytas till VFUn. Även verklighetsanknytning inom didaktiken, efterlyses.
”Praktiken var helt klart bäst!” hävdar flera studeranden. Den positiva uppfattningen gäller bland annat tillgången till en fadderskola och elevkontakten. Det bästa sättet att lära sig på är genom den praktiska erfarenheten. ”Prak- tiska saker är svårt att lära sig genom att läsa i en bok”, menar flera studeranden. Att själv få planera lektioner och sedan genomföra dem för att kunna lära av sina misstag, utgör också bra inlärningstillfällen under praktiken.
”Tyvärr har mycket varit intressant, men inte gynnat min roll som blivande lärare. Mycket
132
har varit överkurs för en 1-7 lärare!” anser en lärarstudent. ”Mer praktik! Mycket, mycket mer praktik. Jag är klar i vinter som förskollärare och jag känner mig inte redo för att undervisa än”, hävdar en annan blivande lärare. Treveckors praktikperioder är inte tillräckligt menar flera studenter. ”Jag saknar längre praktikperioder, har endast 3 veckor åt gången”. Flera studen- ter efterlyser sammanhängande VFU, gärna helterminer. Även undervisningen behöver verklighetsförankras, hävdar några. Det läggs alldeles för stor vikt vid de teoretiska kunska- perna. ”Praktiken bör ligga tidigt i utbildningen så att man får se om man är rätt ute”, hävdar en annan student. ”Meningen med den nya lärar- utbildningen är att vi ska ha större kontakt med praktikskolorna, men så har inte skett”, hävdar en student.
Några studenter efterlyser mer tolerans och för- ståelse från mentorer ute på skolorna. ”Det för- väntas att man ska vara fullärd direkt i klassrum- met och en eminent talare i samma klass som Alf Svensson, KDS. Vilket naturligtvis faller på sin egen orimlighet!” säger en studerande. En student som är norrlänning anser att den litteratur som ingår i utbildningen ofta speglar problematiken i Stockholms förorter. Hon får ingen bild av det som sker lokalt. ”Integrering
mer lokalt är att eftersträva, exv. samer, lokal- befolkning etc.”, hävdar hon.
Några studenter menar att det är mycket posi- tivt att de får lära sig hur elevdemokratin ska stärkas, men inte hur de själva, som vuxna individer, ska ta ledningen i klassrummet. ”Vi bör nog fråga oss vilket som ska prioriteras”, menar en student.
Flera tillfällen för praktisk tillämpning av ämnena efterlyses. En student som kommer att undervisa i matematik menar att: ”Efter- som matematiken är ett sådant ”impopulärt” ämne skulle jag vilja ha mer kunskap om hur jag ”finner” matematiken i vardagen”.
Distansutbildning
Det upplevs av några studenter vara mycket positivt att kunna arbeta hemifrån på ett effek- tivt sätt och att högskolan ger ett fint stöd så att det är möjligt studera på distans. De positiva bedömningarna avser allt ifrån snabb och bra respons på mailade frågor till bra och genom- arbetade uppgiftsformuleringar och frågeställ- ningar.
Valfriheten
Valfriheten har lyfts fram som något positivt av många studenter. Att kunna välja ämnen efter-
133
hand och inte behöva bestämma allt på en gång upplevs som positivt eftersom det ofta är så att intresset ändras under tiden. ”Det bästa med utbildningen är att vi som läser till förskollärare har en chans att läsa vidare till lärare genom att läsa ämneskurser. Grunden får vi från början”, menar en av studenterna.
Personlighetsutveckling
I likhet med lärarutbildarna uppfattar många studenter att det viktigaste är att utvecklas som människa och att få en ökad förståelse för andra människor och andra kulturer. Det är också viktigt att växa som människa och bli trygg i den kommande yrkesrollen. Att utvecklas inom olika områden och få en bred kompetens lyfter många fram som en viktig del av utbild- ningen till lärare. Att utbildningen fostrar till ett reflekterande förhållningssätt är centralt, menar flera studenter.
I en australiensk studie om hur lärarstudenter utvecklar en professionell läraridentitet dras slutsatsen att det är viktigt att studenterna uppfattar sig som ”lifelong learners” (Graham & Phelps, 2003). Det innebär bland annat att studenter måste utveckla sina värderingar och attityder. Det är framförallt genom reflektion som studenterna har möjlighet att utveckla sitt tänkande om sin professionella identitet. Att
stanna vid frågan ”Vem är jag?” räcker inte. Frågan ”Vad måste jag göra?” är en viktig följd- fråga som vidareutvecklar kompetensen, enligt den studien.
Många studenter i föreliggande studie menar också att det är viktigt att vidga vyerna och se saker och ting ur olika perspektiv. Flera stu- denter anser att de fått en större förståelse för barns olikheter under utbildningens gång. Att som blivande lärare kunna se och uppfylla varje individs behov upplevs som centralt. Att som lärarstuderande också beredas möjlighet att diskutera värdegrundsfrågor, anses vara viktigt eftersom det utgör den bas som ska genomsyra undervisningen.
Mobbning-konflikthantering- specialpedagogik
Mycket tyder på att lärarstudenterna inte förbe- reds tillräckligt i utbildningen för att kunna ta sig an konflikter, diskriminering, mobbning och trakasserier som förekommer i skolan (Se exv. BRIS´ kartläggning; Frånberg, 2003). Fördju- pade kunskaper om människor, grupprocesser, konflikthantering, barn med olika slags svå- righeter i skolan, t.ex. dyslexi, ADHD, Damp, Aspbergers syndrom är det många studenter som efterlyser. En student informerar om att insla- get om mobbning under hela utbildningen har
13
rört sig om en dag. Hon menar att det skulle behövas minst en kurs om fem poäng för att täcka det innehåll man tror sig behöva känna till. Många uttrycker en stor oro över att inte klara problemsituationer och en rädsla över att handla felaktigt. Några studenter säger sig inte heller veta hur de ska ta hand om de duktiga barnen.
”Rollspel eller andra möjligheter att få insikt i hur jag löser olika problem. Det kan gälla vär- degrundsfrågor eller i princip vad som helst. Hur, exempelvis, tacklar man föräldrar som inte ”klarar” av sina barn?” undrar en student. En annan student föreslår följande: ”En inte- grering av mobbnings- och trakasserifrågor i utbildningen. Det känns som om jag som nyexad lärare enbart kommer att vara förberedd på ’skolboksexemplariska situationer’ ”. IT-undervisning
Flera studenter efterlyser It-utbildning, dvs hur man kan använda datorer tillsammans med elev- erna och hur man använder sig av IT i undervis- ningen. En student efterlyser mer undervisning om hur man gör för ”att integrera ämnen med t.ex. internet och olika dataprogram, för att ev. underlätta för barn med olika slags svårigheter i skolan, t.ex. dyslexi, ADHD, Damp, Aspber- gers syndrom.”
Ämnesundervisning-specifika inslag ”Det bästa med lärarutbildningen är att man fått stor insikt i hur samhället fungerar och hur människor fungerar”, menar en student. Utbildningen har framförallt gett bra ämnes- kunskaper. En annan positiv sida är att den har fokuserat mycket på läroplanerna och olika kursplaner. Det är inriktnings- och speciali- seringsterminerna som, enligt flera studenter, har gett mest.
Alla inriktningar borde innehålla svenska, anser en del studenter. Flera blivande lärare för de yngre åldrarna menar att de inte fått tillräckligt med kunskaper om hur de ska lära barn läsa och skriva och inte heller förståelse för att eleverna lär sig på olika sätt.
”Blandgrupper”
Syftet med att hålla samman olika lärarkatego- rier under Allmänt utbildningsområde beskrivs i betänkandet och propositionen som föregick beslutet om den förnyade lärarutbildningen. De blivande lärarna skall redan under utbildningen tränas i att samarbeta med olika lärarkategorier och att få en inblick i problem och möjligheter som rör de olika skolformerna. Enligt en norsk studie socialiseras blivande förskollärare och ”skollärare” in i olika slags pedagogiska förhåll- ningssätt om de undervisas var för sig (Riksaa-
13
sen, 2001). Skolkoden reproduceras i kurser som utbildar blivande ”skollärare”, medan för- skolekoden reproduceras i kurser som utbildar blivande förskollärare. Skolpraktiken baseras på synlig pedagogik medan förskolepraktiken baseras på osynlig pedagogik. Det här medför enligt Riksaasen (2001) att de olika praktikerna konserveras. Det motverkar i sin tur en mer progressiv ideologi, som till exempel betonar integreringen av elevernas egna erfarenheter i klassrumsundervisningen. De sammanhållna grupperna i den svenska lärarutbildningen syftar alltså bland annat till att motverka att de olika praktikerna konserveras.
De sammanhållna grupperna har både för- och nackdelar, enligt studenterna i föreliggande studie. Att alla ”kallas lärare” gör att de stude- rande känner sig likvärdiga och att studenterna inte delas in i förskollärar-, fritidspedagog- och lärargrupper upplevs som positivt. Det är också viktigt att alla olika kategorier lärare möts i utbildningen, menar flera.
Men några anser dock att vissa lärarkategorier glöms bort i undervisningen. Många blivande förskollärare hävdar att de förbises och det blir mera ”klassrumsprat”. Det behövs mer inrikt- ning mot förskolan, hävdar flera studenter. Å andra sidan anser några studenter att man från
lärarutbildarnas sida helt saknar ”gymnasielä- rarens” perspektiv. ”Allt – absolut allt – relate- ras till yngre år, och det upplever jag inte som enbart en fördel. Det är möjligt att det finns en pedagogisk tanke bakom detta men den moti- veras aldrig”. Det mesta kretsar kring 1-7 eller 4-9 lärare, menar några studenter. Några hävdar också att det är en stor skillnad att undervisa 0-5-åringar och 18-åringar och de förstår inte riktigt varför de ska studera i samma grupp: ”Jag, och många med mig, saknar den riktade koncentrationen på de årskurser man valt”, menar denna student.
Metodik/didaktik
Många studenter anser att de har fått mycket ny kunskap under sin utbildning och matnyttiga idéer om hur man kan arbeta ute i skolorna. Men flera kritiska synpunkter framförs också. ”Lektionerna utformas inte alltid utifrån hur vi som lärare ska agera, och vad vi som lärare ska göra när vi stöter på problem. Ibland är man för mycket ”elev” och inte blivande lärare”, hävdar en student.
Rent praktiska tips och didaktiska råd inom alla områden på lärarutbildningen och mer meto- dikundervisning, efterlyses av flera studenter. ”För egen del vill jag ha fler 10-poängskurser
136
med lite metodik från alla skolämnen”, menar en student. Dessa studenter efterlyser även