• No results found

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2009 Israel Pubmed Boaz, M., Hell-man, K., & Wainstein, J. An automated telemedicine system improves patient-reported well-being. Att utvärdera effekten av fjär-rövervakning (telemedicin) kontra konvent-ionell övervakning av patienter med diabetes och de-ras livskvalitet, tillfredsställelse av behandling samt indikationer för metabolisk kontroll under en 6-månaders upp-följningsperiod.

Metod: Interventionen gick ut på att fjär-rövervakning i form av telefonrådgiv-ning hjälpa deltagarna i deras livskvalité. Urval: Interventionsgruppen bestod av 17 deltagare och kontrollgruppen av 18 deltagare. Deltagarna skulle ha diabetes typ 1 eller vara insulinbehandlade med diabetes typ 2.

Även då det inte visades några metaboliska skill-nader mellan grupperna efter behandling rappor-terade telemedicingrup-pen signifikant förbätt-rad livskvalitet och känsla av egenkontroll för sjukdomen. Patient-tillfredsställelse kan för-bättras genom använd-ning av telemedicin.

Bilaga C2

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2009 Thailand PubMed Chaveepojnkam-jorn, W., Pichai-narong, N., Schelp, F. P., & Mahaweerawat, U. A randomized controlled trial to improve the quality of life of type 2 diabetic patients using a self-help group program.

Att bedöma ef-fekten av ett egenvårdspro-gram kopplat till livskvalité hos individer med diabetes typ 2.

Metod: Programmet bestod av 5 möten i mindre grupper, utspridda på 5 månader. Ämnen som togs upp var hur goda relat-ioner byggs, förbättrade kunskaper om diabetes, ökade färdigheter för dietkon-troll, kunskap i motion, egenkondietkon-troll, motivation för egenvårds aktiviteter samt dela erfarenheter. Kontrollgruppen fick information

av hälso- och sjukvårdspersonal om häl-sokontroller, blodsocker tester samt in-formation om egenkontroll.

Urval: Inklusionskriterier: diabetes mellitus <10 år, endast behandlade med orala antidiabetikum, ett fasteblodsocker >130 mg%, 30-59 år och kunna läsa thailändska. Exklusionskriterier: insulin-behandling, andra allvarliga sjukdomar eller komplikationer relaterade till diabe-tes mellitus.

Bortfall: 11 % (18 personer)

Resultaten visar att pro-grammet är effektivt för att förbättra upplevd livskvalité.

Bilaga C3

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2012 Frank-rike/Schweiz PubMed Gilet, H., Gruen-berger, J. B., Bader, G., & Viala-Danten, M. Demonstrating the burden of hypoglycemia on patients' quality of life in diabetes clinical trials: Measurement considerations for hypoglycemia Att utvärdera sambandet mel-lan hypoglykemi och hälsorelate-rad livskvalité (HRQoL). Detta genom att under-söka både objek-tivt bekräftade, och patientrap-porterade, till-fällen med hypo-glykemi.

Metod: Dubbelblind randomiserad stu-die, där patienterna svarade på ett mätin-strument som bedömer HRQoL. Det objektivt bekräftade måttet på hypogly-kemi baserades på en kombination av plasmaglukosvärden och förekomst av hypoglykemiska relaterade symtom. Patientrapporterade frekvensen av hypo-glykemi bedömdes med frågan: "Hur ofta har du känt att blodsockret har varit oacceptabelt låg senaste tiden?". Kopp-lingen mellan hypoglykemi och HRQoL utvärderades med hjälp av upprepade mätningar och analyser.

Urval: Patienterna hade diabetes typ 2, var mellan 18-73 år och hade HbA1c mellan 6,5% -8,5% samt var otillräckligt behandlade med metformin.

Bortfall: 30 % (939 personer)

Sambandet mellan anta-let objektivt bekräftade hypoglykemiska händel-ser och patientens upp-levelse av HRQoL var inte statistiskt signifi-kant, medan den patient-rapporterade frekvensen av hypoglykemi var sig-nifikant relaterad till HRQoL bedömningen förutom fysisk funktion. Patienter som rapporte-rade en ökad frekvens av upplevd hypoglykemi hade sämre HRQoL.

Bilaga C4

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2012 USA Cinahl Green, A. J., Fox, K. M., & Grandy, S. Self-reported hypoglycemia and impact on quality of life and depression among adults with type 2 dia-betes mellitus. Att utvärdera graden av självrapporterad hypoglykemi och undersökte dess koppling till livskvalité och depression hos vuxna med dia-betes typ 2.

Metod: Deltagarna svarade på en enkät (SHIELD) som tog upp hur många gånger de upplevt hypoglykemi under de senaste 4 veckorna och senaste 12 må-naderna. De svarade även på olika be-dömningsinstrument, bland annat ett som tog upp livskvalité.

Urval: Ej angivet. Bortfall: Ej angivet.

Självrapporterad hypo-glykemi var förekom-mande bland individer med diabetes typ 2 och förknippades med lägre hälsorelaterad livskvalité och ökad känsla av de-pression.

Bilaga C5

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2011 Kanada PubMed O’Reilly, D. J., Xie, F., Pul-lenayegum, E., Gerstein, H. C., Greb, J., Black-house, G. K., Tarride, J-E., Bowen, J., & Goeree, R. A. Estimation of the impact of diabe-tes-related com-plications on health utilities for patients with type 2 diabetes in Ontario, Canada Att analysera data angående hälsorelaterad livskvalité (HRQL) i en kanadensisk po-pulation med diabetes typ 2. Detta för att kunna bedöma dysfunktion i samband med diabetesrelate-rade komplikat-ioner.

Metod: En randomiserad klinisk studie där hälsorelaterad livskvalité mättes ge-nom ett bedömningsinstrument (EQ-5D) och gavs ut till 1147 patienter med dia-betes typ 2. Efter att ålder, kön och du-ration av diabetes-diagnos var dokumen-terade bedömdes förändringar i dys-funktion genom att bearbeta datan stat-istiskt. Den primära analysmetoden var Ordinary Least Squares (OLS) och på grund av misstanke om icke-normalitet, beräknades även bootstrap standard er-rors (SE).

Urval: Patienter med diabetes typ 2 i eget boende som frivilligt anmälde sig. Inklusionskriterier: ålder ≥40 år, haft diabetes typ 2 i ≥1 år, Hba1c ≥7% samt att de skulle vara registrerade i Diabetes Hamilton, ett gratis samhällsbaserat, program som förespråkar egenvård.

Denna studie bedömer att minskningarna i HRQL är förknippade med flera viktiga diabet-eskomplikationer. De största effekterna på HRQL var associerade med njursvikt och hjärt-infarkt. Resultatet i denna studie kan använ-das för att bedöma på-verkan av interventioner som minskar dessa dia-betesrelaterade kompli-kationer och kommer att ha en bra inverkan på framtida ekonomiska utvärderingar behand-lingsstrategier för diabe-tes. Grad 1

Bilaga C6

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2008 New Zealand Cinahl Paddison, C. A. M., Alpass, F. M., & Stephens, C. V. Psychological factors account for variation in metabolic control and perceived quality of life among people with type 2 dia-betes in New Zealand. Att undersöka sambandet mel-lan psykologiska variabler, meta-bolisk kontroll och livskvalité bland vuxna med diabetes typ 2.

Metod: En randomiserad studie med 615 deltagare där självrapporterad psykolo-giska data samlades in genom en mejlad enkät.

Urval: Diabetes typ 2 och över 18 år. Bortfall: 2 % (14 personer)

Psykologiska variabler bidrar till en signifikant och förklaring till skill-naderna i både fysiolo-giska och känslomässiga effekter av diabetes. Modifiering av den per-sonliga synen på diabe-tes kan i framtiden hjälpa individer med diabetes typ 2 att få en bättre hälsa. Denna stu-die belyser specifika sjukdomsuppfattningar som kan bli aktuella i framtida interventioner.

Bilaga C7

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2009 USA Academic Se-arch Elite Pollack, M. F., Purayidathil, F. W., Bolge, S. C., & Williams, S. A. Patient-reported tolerability issues with oral antidia-betic agents: As-sociations with adherence; treatment satis-faction and health-related quality of life.

Att räkna ut hur många patienter som fick biverk-ningar av sina orala antidiabeti-kum (OAD) samt att bedöma bi-verkningarnas koppling till compliance, be-handlings till-fredställelse samt livskvalité.

Metod: Data samlades in från en inter-netbaserad tvärsnittsundersökning. Urval: Diabetes typ 2, över 18 år, ta minst ett OAD, tar inte insulin och pratar engelska.

Bortfall: Ej angivet.

Att optimera OAD-behandling genom minskad grad av biverk-ningar kan öka patien-tens grad av tillfredsstäl-lelse, compleance samt livskvalité. Det kan också öka chansen att uppnå behandlingsmå-len.

Bilaga C8

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2012 Australien Pubmed Rasekaba, T. M., Graco, M., Risteski, C., Jas-per, A., Berlo-witz, D. J., Haw-thorne, G., & Hutchinson, A. Impact of a dia-betes disease management program on dia-betes control and patient quality of life.

Att bedöma ef-fektiviteten av en tvärsnittsveten-skapligutbildning i sjukdomshante-ring som inklu-derar egenvård för att förbättra patienternas livs-kvalité och blod-sockerkontroll.

Metod: Patienterna fick träffa bland an-nat en diabetessköterska, en endokrino-log samt dietist. Möten med denna hälso- och sjukvårdspersonal kunde vara i grupp eller individuell. Mötena gick ut på att öka kunskap i egenvård. Mätin-strument för att bedöma livskvalité an-vändes även i undersökningen.

Urval: Ej angivet. Bortfall: Ej angivet.

Utvärderingen av pro-grammet bekräftar att det kliniskt användbart samt förbättrar både blodsockerkontroll samt livskvalité.

Bilaga C9

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2010 USA Cinahl Rubin, R. R., Peyrot, M., Chen, X., & Fri-as, J. P. Patient-reported outcomes from a 16-week open-label, multicenter study of insulin pump therapy in patients with type 2 diabetes mellitus Att undersöka möjligheten att behandla patien-ter med diabetes typ 2 med relativt enkla insulin-pump dose-ringskurer och bestämma patien-tens tolerans av insulinpump

Metod: En 16 veckor lång studie där patienter med diabetes typ 2 avslutade all oral antidiabetikum (OAD), utom metformin och fick istället en insulin-pumpsbehandling. Deltagarna fick speci-fika instruktioner att mäta sina glukos-värden. De besökte även kliniken för att justera pumpen samt mäta HbA1c vär-den vid studiens början samt vid vecka 4, 8, 12 och 16.

Urval: 54 deltagare med diabetes typ 2 samt med HbA1c värden på >7% före initiering av behandling med insulin-pump med 2 eller flera OAD, basinsulin med/utan OAD eller basal-bolus insulin med/utan OAD.

Bortfall: 4 % (2 personer)

Insulinpumpsbehand-lingen gav positiva re-sultat hos deltagarna. De gav högre betyg för in-sulinpumpsbehandlingen än deras tidigare diabe-tes behandling. Delta-garnas livskvalité för-bättrades även under studiens gång.

Bilaga C10

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2012 Sverige PsycInfo Svenningsson, I., Björkelund, C., Marklund, B., & Gedda, B.

Anxiety and de-pression in obese and normal‐ weight individu-als with diabetes type 2: A gender perspective.

Att beskriva fö-rekomsten av ångest- och de-pressionssymtom i en grupp av överviktiga samt normalviktiga individer med diabetes typ 2. Samt undersöka eventuella skill-nader mellan grupperna samt mellan könen.

Metod: Tvärsnittsstudie där mätinstru-ment relaterat till depression användes för att bedöma patienternas ångest- och depressionssymtom.

Urval: Diabetes typ 2, 30-75 år, BMI 18,5-25 eller 30-40.

Bortfall: 33 % (167 personer)

En koppling mellan dia-betes typ 2, övervikt och depression observerades hos båda könen.

Bilaga C11

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2011 Sverige Cinahl Svenningsson, I., Marklund, B., Attvall, S., & Gedda, B. Type 2 diabetes: Perceptions of quality of life and attitudes towards diabetes from a gender perspective. Att jämföra överviktiga och normalviktiga personer med diabetes typ 2, med fokus på deras inställning till sjukdomen, deras syn på livskvalité samt behandling ur ett genusperspektiv.

Metod: En tvärsnittsstudie där flera mät-instrument användes för att undersöka skillnader mellan normalviktiga och överviktiga individer med diabetes samt mellan kvinnor och män.

Urval: Diabetes typ 2, 30-75 år, BMI 18,5-25 eller 30-40.

Bortfall: 28 % (114 personer)

Studien visade på en skillnad mellan könens uppfattning om livskva-lité.

Det fanns även en skill-nad i uppfattad livskva-lité hos överviktiga och normalviktiga individer. Detta då de överviktiga individerna hade större tendens att drabbas av depression.Ytterligare forskning behövs för att vårdpersonal ska kunna möta de unika diabetes-grupperna och deras specifika behov.

Bilaga C12

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2011 Danmark Pubmed Vadstrup, E. S., Frølich, A., Per-rild, H., Borg, E., & Røder, M.

Health-related quality of life and self-related health in patients with type 2 dia-betes: Effects of group-based re-habilitation ver-sus individual counseling. Att undersöka effekten av en gruppbaserad rehabilitering, jämfört med in-dividuell rådgiv-ning inom hälsorelaterad livskvalité och självrelaterad hälsa hos patien-ter med diabetes typ 2.

Metod: Parallellgruppsdesign med ran-domiserad intervention, där en grupp under sex månader fick rehabiliterings-program med patientutbildning, överva-kad träning och en matlagningskurs me-dan den andra gruppen fick ett sex må-naders individuellt rådgivningsprogram. Hälsorelaterad livskvalité mättes genom mätinstrument.

Urval: 143 medverkande med diabetes typ 2.

Bortfall: 19 % (28 stycken)

Ett gruppbaserat rehabi-literingsprogram förbätt-rade inte den hälsorela-terade livskvalitén och den självskattade hälsan mer än ett individuellt rådgivningsprogram. I själva verket upplevde den enskilda gruppen en betydande lättnad i oro relaterad till hyper- och hypoglykemi jämfört med rehabiliterings-gruppen.

Bilaga C13

Tabell 3. Artikelöversikt med kvantitativ metod

Publikationsår Land

Databas

Författare Titel Syfte Metod

Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2011 Kina PubMed Zhang, Q., Zhang, N., Hu, H. L., He, Y., Chen, M. W., Wang, X. Y., Yang, M. G., & Li, J. Effect of inten-sive blood glu-cose control on quality of life in elderly patients with type 2 dia-betes in Anhui Province Att undersöka hur intensiv blodsockerkon-trollsterapi på-verkar livskvali-tén hos äldre patienter med diabetes typ 2.

Metod: 97 äldre patienter med diabetes typ 2 blev randomiserat placerade i två olika grupper, en med standardbehand-ling och en med intensiv terapi. I fem år gjordes uppföljningar på alla patienter där också relevant data samlades in. Urval: Patienter med diabetes typ 2 del-tog och beroende på olika labbvärden delades de in i antingen kontrollgruppen eller interventionsgruppen. Inklusions-kriterier: ≥ 30 år vid diagnostisering, ≥ 55 år vid gruppering samt att ha en eller flera av, i studien specificerade, högrisk-faktorer för hjärt-och kärlsjukdomar. Exklusionskriterier: konstaterade kontra-indikationer för perindopril, indapamid eller gliklazid depottabletter, HbA1c ≤ 6,5 % samt insulinbehandling.

Bortfall: 18 % (19 personer)

Ångest är vanligt hos äldre patienter med dia-betes och de upplevde ofta hypoglykemiska episoder. Vaskulära dia-beteskomplikationer påverkade patienternas livskvalité märkbart. Intensiv glukoskontroll hade ingen signifikant effekt på livskvalitén. Några av faktorerna som försämrade patienternas livskvalité var: kvinna, hög ålder, långt sjuk-domsförlopp, mindre utbildning och högt BMI. Patienter med dessa faktorer bör därför ges mer psykologiskt stöd.

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se

Related documents