Tabell 2 Artikelsammanfattning

Författare Årtal Titel Tidskrift

Syfte Metod och Urval Resultat

Arbour, R. & Wiegand, D. 2013. Self-de- scribed nursing roles experi- enced during care of dying patients and their families: A phenomenologi- cal study. Inten- sive and Critical care Nursing. Att förbättra förståelsen av de rolluppfatt- ningar sjukskö- terskor på en intensivvårds- enhet har under övergången från aggressiv, livräddande vård till pallia- tiv vård eller vård vid livets slutskede. Beskrivande, fenome- nologisk studie. 19 sjuksköterskor som alla skulle haft erfa- renhet kring att ta hand om döende pati- enter och familjer, el- ler ha varit med om vård som gått från ag- gressiv vård till pallia- tiv vård. Urvalet val- des för att få ett stort spektrum med olika åldrar, etniciteter och erfarenhet i klinik. In- tervjuer där en förbe- stämd inledande fråga ställs och därefter följdfrågor. Intervju- erna blev audioinspe- lade och transkribera- des sedan ord för ord. Tolkningar av ord el- ler sekvenser identifi- erades och formulera- des. Det bildades te- man som sedan blev till kluster och katego- rier.

Resultatet presenterades i 7 kategorier: Utbilda fa- miljen, att vara advokat för patienten,uppmuntra och stödja till familjens närvaro,hantera symtom, skydda familjerna och skapa positiva minnen, fa- milj support, mentorskap och undervisande. Att undervisa familjen är viktigt och är en normal del av interaktionen med familjer. En del är också att hjälpa familjen att släppa taget från sin dö- ende familjemedlem och lyssna på deras önskan. Genom att få dem att känna sig trygga hjälper det även dem till att förstå situationen bättre. Flera sjuksköterskor säger även att det är viktigt att under- visa och ge mentorskap till nya sjuksköterskor inom intensivvård och hur man ska hantera den dö- ende patienten och dess familj

Bloomer, M., Endacott, R., Ranse, K. & Coombs, M. 2016. Navigating communication with families during with- drawal of life sustaining treat- ment in inten- sive care: a qualitative de- scriptive study in Australia and New Zealand. Journal of Cli- nical Nursing. Att undersöka hur sjukskö- terskor navige- rar kommuni- kationen med familjer under processen av att dra tillbaka behandling.

Kvalitativ innehållsa- nalys baserat på fyra semistrukturerade fo- kusgrupper. Fyra in- tensivvårdsavdel- ningar som alla var del av större vårdorga- nisationer. 21 legiti- merade sjuksköterskor deltog, de jobbade på en intensivvårdsavdel- ning och hade erfaren- het av att jobba med palliativ vård. Analys: Intervjuguide från ti- digare studieresultat användes för att skapa bra dialog, intervju- erna spelades in digi- talt och transkribera- des. Induktiv inne- hållsanalys användes och resultatet presen- terades i 5 teman.

De fem teman som etable- rats var: fastställa VEM, räkna ut HUR, bedöma NÄR, värdera VAD och VAR den här kompeten- sen är lärd. Sjuksköters- korna beskriver att de vid första mötet med familjen försöker få en bild av vem som är mest uppmärksam till vårdandet och vill skapa en kontakt. Att ge informationen till familjen stegvis och inte allt på en gång är av betydelse, då ett oväntat dödsfall eller borttagande av behandling kan vara svårt att hantera. Att läsa av familjen och dess vilja till samtal är också något som tas upp, då icke verbal kommuni- kation kan säga om de vill prata eller inte. Att lära sig hur man kommunice- rar med anhöriga är inte något man lär sig under sin utbildning utan av er- farenhet och att se hur andra sjuksköterskor han- terar det.

Efstathion, N. & Walker, W. 2014. Intensive care nurses’ ex- periences of providing end- of-life care after treatment with- drawal: a quali- tative study. Journal of critical nursing Att förklara sjuksköterskors upplevelser av att förse vuxna patienter och deras familjer med palliativ vård efter ett taget beslut om att avsluta livs- uppehållande behandling inom intensiv- vården

Fenomenologisk me- tod. Urvalet utfördes

avsiktlig för att hitta sjuksköterskor inom intensivvård som har upplevt det som syftet beskriver tidigare. Deltagare rekryterades från ett universitets- sjukhus som bedriver vård inom många om- råden. 13 deltagare, flest kvinnor med er- farenhet. Intervjuerna gjordes ansikte mot ansikte. Intervjuerna tog ca. 30-50 minuter. Fenomenologisk ana- lysmetod.

Fyra huvudteman uppkom och två stycken subteman. Huvudteman var: Vårda den döende patienten och deras familj, tillhanda- hålla och uppmuntra när- varo, att återansluta till patienten och familjen men också att pendla mel- lan känslor och tvetydig- het. Bristande kommuni- kation förekommer och är en bidragande orsak till en icke effektiv palliativ vård. Familjen är viktig att ha med i vårdandet även om patienten tar mycket plats. Miljön runt omkring är en påverkande faktor som kan leda till negativa konsekvenser för både sjuksköterskor, pati- enter och familjer.

Fridh, I., Forsberg, A. & Bergbom, I. 2009.

Doing one’s ut- most: Nurses’ descriptions of caring for dying patients in an intensive care environment. Intensive and Critical Care Nursing. Att utforska sjuksköterskors erfarenheter och uppfatt- ningar av att ta hand om dö- ende patienter på en Intensiv- vårdsavdel- ning, med fo- kus på patien- ter utan säll- skap, närheten till familjemed- lemmar och miljöaspekter. Kvalitativ innehållsa- nalys baserat på inter- vjuer. Nio sjukskö- terskor intervjuades från tre olika intensiv- vårdsavdelningar. Sjuksköterskorna skulle haft minst tre års erfarenhet inom Intensivvård.

Analys: Intervjuerna spelades in med au- diospelare och tran- skriberades sedan ord for ord. Induktiv inne- hållsanalys användes där resultatet presente- rades genom fyra ka- tegorier med flertalet underkategorier.

De fyra kategorier som re- sultatet presenteras i: att säkerställa patientens vär- dighet och komfort, att vårda patienten utan säll- skap, att ta hand om fa- miljen och miljöhinder för att göra sitt yttersta. Alla sjuksköterskor uttryckte att det var viktigt att pati- enten var så bekväm som möjligt, att lindra ångest och smärta, under dess sista tid i livet. Om patien- ten inte hade sällskap med sig kände sig sjuksköters- kor skyldiga till att ersätta familjemedlemmen och finnas där som både pro- fessionell och medmänni- ska. De flesta tyckte det var extra svårt att hantera plötslig död, speciellt när familjemedlemmen är rädd för döden, det var då svårt att skapa en vår- dande och förtroendefull relation

Hogan, K-A., Fothergill-Bour- bonnais, F., Brajtman, S. & Phillips, S. 2016. When someone dies in the emergency department: per- spectives of emergency nurses’. Journal of emergency nursing. Att beskriva sjuksköterskor inom intensiv- sjukvårdens upplevelse av att införa vård till döende vuxna patienter för att bättre kunna förstå faktorer som främjar vård eller som ut- manar sjukskö- terskors vård för dessa pati- enter och sör- jande familjer. Kvalitativ innehållsa- nanlys. Semistrukture- rade intervjuer ge- nomfördes med 11 sjuksköterskor inom intensiv sjukvården på två olika akutavdel- ningar från ett stort universitetssjukhus i Ottawa, Ontanio och Canada. Deltagarna anmälde sig frivilliga. Sex kvinnor och fem män. Fem av dem hade tidigare erfaren- heter av intensivvård och ingen hade erfa- renhet av palliativ vård. Intervjuerna var individuella och tog ca. 30-60 minuter och transkriberades orda- grant. De spelades in men fältanteckningar gav mer intressant in- formation än de digi- tala inspelningarna.

Tre stycken huvudteman uppstod och 7 stycken subteman. Huvudteman: Det är inte ett ställe att dö på, jag ser sorgen och be- tydelsen av att veta att man har gjort sitt bästa. Även om omständighet- erna runt omkring kan vara ett hinder och bidra till olika typer av konse- kvenser så visade det sig att deltagarna alltid försö- ker göra en jobbig och omständig situation så bra det går . Tidsbegränsning, sårbarhet, miljöaspekter, svåra möten, reflektion och förmågan kring att lämna arbetet på arbetet kom upp flertalet gånger och är delar värda att tänka på och arbeta med för att bidra till en god och önskvärd vård vid svåra situationer och fall.

Liaschenko, J., O’Conner-Von, S. & Peden- McAlpine, C. 2009. The “ Big Picture” - Com- municating with families about end-of-life care in Intensive Care unit. Di- mensions of Critical Care Nursing. Att undersöka faktorer som påverkar inten- sivvårds sjuk- sköterskors ut- förande av vård i livets slutskede och inkluderandet av familjer i denna vård. Kvalitativ innehållsa- nalys med fyra fokus- grupper.

27 sjuksköterskor med minst 9 månaders er- farenhet och jobbar minst 50% med vuxen intensivvård.

Fokusgrupperna va- rade i snitt 2h, de var audioinspelade och transkriberades ord för ord.. De hade i för- hand gjort en intervju- guide med förbe- stämda områden att ta upp. Analys:

innehållsanalys, där koder, ord eller me- ningar identifierades och utgjorde katego- rier och sedan teman

3 teman: (1)Organisera, tolka och agera på inform- ation för familjer. (2)Tid, tillit och kunskap. (3) Medvetenhet: egen- och avdelning kultur. Genom- gående resultat är att som sjuksköterska få familjer att se “hela bilden” på si- tuationen. Läkarna har ofta kortvariga lösningar på symtom, medan sjuk- sköterskan då vill förklara både till patient och famil- jen att denna lösning kanske inte ökar deras livskvalite utan bara läg- ger till dagar eller måna- der. De pratade även om hur viktig tid är för att kunna skapa en bra och tillitsfull relation till fa- miljen. Till exempel kän- ner sig sjuksköterskorna obekväma om de inte hun- nit skapa en relation, då de ska vara del av en av de viktigaste händelserna i deras liv, deras familje- medlems död.

Rejnö, Å., Berg, L. & Danielson, E. 2012.

Ethical prob- lems: In the face of sudden and unexpected death. Nursing Ethics. Att beskriva erfarenheter av medlemmar från stroke- team som arbe- tar inom en strokeenhet med fokus på etiska problem och hur teamen hanterar situat- ionen när de tar hand om pati- enter som står inför plötslig och oväntat dödsfall. Kvalitativ innehållsa- nalys baserat på fyra fokusgrupper, 19 team- medlemmar som arbetade på nå- gon av de tre valda strokeenheterna. Tea- men bestod av sjuk- sköterskor, läkare och undersköterskor. Analys: Intervjuerna spelades in digitalt och transkriperades ord för ord. Analyse- rades enligt en tol- kande innehållsanalys. Totalt 290 koder som bidragit till tre teman

De tre teman resultatet ba- serats på är: att ge inform- ation när tillståndet är in- stabilt, att besluta om vård när situationen förändras och att ge stöd när osäker- heten uppstår. Vid en oväntad stroke upplevde teamet att den närmast an- höriga var i behov av upp- repad information då det var svårt att förstå och ac- ceptera informationen, detta för att bilda ett för- troende. Det var också be- tydande att ta del av den anhörigas tankar kring va- let av vård till patienten, då det kunde få den anhö- riga att må bättre om den kände att den fick vara med vid valet. Att bilda ett förtroende och visa kompetens var viktigt för teamet då de ville visa att de kan ta bra hand om pa- tienten och få den anhö- riga att känna trygghet.

Stayt, L.C. 2009.

Death, empathy and self preser- vation: the emo- tional labour of caring for fami- lies of the criti- cally ill in adult intensive care. Journal of Cli- nical Nursing. Att utforska det emotionella arbetet sjuk- sköterskor mö- ter när de tar hand om anhö- riga till de kri- tiskt sjuka på en intensiv- vårdsenhet.

Fenomenologisk me- tod med intervjuer. Tolv sjuksköterskor intervjuades, alla skulle ha erfarenhet kring fenomenet och jobbat ett år eller längre inom intensiv- vård. Exklusionskrite- rie var om den delta- gande hade någon an- hörig som genomgått intensivvårds behand- ling tidigare. Djupgå- ende interrvjuer med öppna frågor som spe- lades in på bandspe- lare och transkribera- des. Meningsfulla fra- ser identifierades och organiserades till sex teman.

Dödens betydelse, att upp- rätta ett förtroende, att ge information, empati, inti- mitet och självbevarelse- drift är de sex teman re- sultat bestod av. Att vara med familjen från början till slutet i döende proces- sen gjorde att sjuksköters- korna ofta kände att de gav väldigt mycket av sig själva och skapade en stark relation till familjen. Att skapa förtroende till familjen gjorde att sjuk- sköterskan kunde utföra sin roll på bästa sätt. Ge- nom att ge information, visa sin empati, ta del av familjens sorg och finnas där men samtidigt kunna behålla den professionella rollen, allt det bygger fram ett förtroende

Walker, W. & Deacon, K. 2016. Nurses’ experiences of caring for the sudden be- reaved in adult acute and criti- cal care setting. Intensive and critical care nursing. Att undersöka omvårdnadsåt- gärder för personcentre- rad vård vid förluster inom vuxenakut och intensivvårds- miljö. Kvalitativ innehållsa- nalys. Urvalet gjordes efter ett löneschema som bestod av 9 olika grader av lön som de anställda kan befinna sig under. Dessa inne- fattar utbildningsnivå, kunskapsnivå, kunnig- het och ansvar. 9 stycken sjuksköters- kor från lönegrupp 5-7 och en från grupp 3 deltog. Intervjuer ge- nomfördes i grupp om 3-4 personer i varje. en intervju innehöll 2 deltagare + en enskild intervju. Intervjuerna spelades in med au- diospelare och tran- skriberades ord för ord.

5 stycken huvudteman uppkom och 12 stycken subteman. Dessa huvudte- man var: Vårdens sam- manhang, upplevda be- hov, vårdtillhandahål- lande, bortom händelsen och påverkande faktorer. Respekt till familjen och deras behov och önsk- ningar sågs som en viktig aspekt i denna typ av vård. Information och upprepning av sådan un- der hela vårdförloppet, li- kaså sjuksköterskans när- varo till patienten och fa- miljen. Tydlighet och em- pati är också en viktig del. Deltagarna såg också vär- dighet i att kunna prata med kollegor, familj och vänner för att ventilera svåra händelser som deras arbete innefattar. Mer ut- bildning, support och fär- dighetsövningar behövs för att ytterligare kunna förbättra miljön och vår- den för alla inblandade.

Yim Wah, M., Vico Chung Lim, C., & Wai To, C. 2013. Experiences and perceptions of nurses caring for dying pa- tients and fami- lies in the acute medical admis- sion setting In- ternational Jour- nal of Palliative Nursing Att utforska sjuksköterskors erfarenheter och uppfatt- ningar av att ta hand om dö- ende patienter och deras fa- milj i den akuta medicinska mottagningens miljö, och att identifiera de- ras strategier av att klara av denna vård.

Kvalitativ innehållsa- nalys med intervjuer. Tre olika akut- vårdsmottagningar i Hong Kong. Ett riktat urval med 15 sjukskö- terskor. De hade erfa- renhet inom vården att ta hand om döende och deras familjer. Alla sjuksköterskor skulle prata konto- nesiska och jobba full- tid. Semi-strukture- rade intervjuer som utfördes en och en. In- tervjuerna spelades in digitalt och transkribe- rades ord för ord för att sedan finna teman.

.. De olika teman var: bristande beredskap för patientens död, reflektion kring sin egna sjukskö- terskeroll för den döende patienten, reflektion om meningen med döden och personliga erfarenheter av döden av sina egna famil- jemedlemmar och att han- tera att ta hand om den döende patienten. Många känslor kring att inte vara tillräcklig, att inte ha gjort ett tillräckligt bra jobb och att ibland inte kunna hålla sig lugn uppstår vid ett dödsfall. Att lyssna på fa- miljens önskemål var nå- got som var viktigt för att bevara självbestämmandet och värdigheten. Det var även svårt att kunna han- tera situation, ibland väl- jer sjuksköterskorna att distansera sig för att koppla ifrån sina egna känslor.

Bilaga 2.

Tabell 3. Sökmetod

Databas Sökord Avgräns-

ningar Antal träffar Antal lästa ab- strakt Vald a ar- tiklar CINAHL 2019-03- 04

sudden death or unexpected death AND relatives or family or partner or loved one or next of kin or spouse or significant others AND nurses role or role of the nurse or nursing AND bereavement or grief or loss or mourning or death Abstract available English language Peer-Re- viewed 2009- 2019 78 18 3 MED- LINE 2019-03- 06

sudden death or unexpected death AND experiences or per- ceptions or attitudes AND sup- port or manage AND relatives or family or next of kin AND caring or care or nursing och nurse Abstract available English language 2009- 2019 67 24 1 CINAHL 2019-03- 06

Nurses perception or experi- ences or view AND emer- gency care AND end of life care AND support* or caring AND grief or suddenly be- reaved family or death or die* AND family Abstract available English language Peer-Re- viewed 2009- 2019 21 15 1 CINAHL 2019-03- 12 MH "Critical Care" OR MH "Critical Care Nursing"AND MH "Terminal Care"AND rel- ative* or famil* or partner or loved one or next of kin or spouse or significant others AND support* Abstract available English language Peer-Re- viewed 2009- 2019 80 35 3

CINAHL 2019-03- 12

MH "Professional-Family Re- lations" AND MH "Terminal Care" AND MH "Critical Care Nursing" Abstract available English language Peer-Re- viewed 2009- 2019 51 30 1 CINAHL 2019-03- 26

nurs* experience* or attitude* or perception* or perspective* or view* or emotion* or feel- ing* AND critical care or in- tensive care or emergency care or critical care nursing AND famil* centered care or profes- sional* famil* relation* AND sudden death or unexpected death or death AND bereave* or grief* or trauma* or emo- tion* NOT infant or baby or babie* or newborn or pediatric or paediatric or neonatal or childloss Abstract available English language Peer-Re- viewed 2009- 2019 55 18 1