7. Slutsatser och analys 32
7.3 Tabeller 34
Två tabeller kommer att ge en bild av hur kommunerna och landstinget i Västmanlands län arbetar. Tabell 1 redogör översiktligt svaren på frågeställningarna om vilka verktyg som används samt vilka förutsättningar och hinder som kommunerna upplever i arbetet med jämställdhetsintegrering. Ett hinder som nämns bland kommunerna ligger inom ramen för arbetsprocessen. Det kan till exempel vara svårigheter med att få in jämställdhetsintegrering
som en naturlig del i arbetet. I tabellen har detta kategoriserats till Arbetsprocess under kolumnen för förutsättningar och hinder i arbetet.
Tabell 2 ger en bild av hur arbetet faktiskt ser ut i landstinget och kommunerna. Den har utformats med hjälp av sakkunnig i jämställdhet på länsstyrelsen i Västmanland. Den ger en konkret bild av vilka styrdokument som antagits. Det finns även en kolumn som redogör strukturen för arbetet, vilket till exempel kan handla om utbildning. Även uppföljning av arbetet tas upp samt vilka exempel på jämställdhetsintegrering det finns i länet. De tomma rutorna i tabellen betyder att inget pågående arbete under respektive kategori finns.
7.3.1 Tabell 1
Kommun Svarat+på+enkät Antagit+CEMR8deklaration styrdokumentAntagit+ Planer+på+att+införa+ styrdokument+
Förutsättningar+ och+hinder
Könsuppdelad+
statistik Gender+Budget
Arboga Nej Nej* Ja Nej*
Arbetsprocess
Kunskap Ja Nej
Fagersta Ja Nej Ja Nej
Arbetsprocess Kunskap Kontaktperson
Ja Nej
Hallstahammar Ja Nej Nej Ja Kunskap Nej Nej
Kungsör* Ja Ja* Ja Nej
Arbetsprocess Kunskap Resurser
Ja Nej
Köping Nej Nej* Nej Ja Information*saknas Nej Nej
Landstinget Nej Nej* Ja Nej Kunskap Nej Nej
Norgberg Nej Nej* Nej Nej Information*saknas Nej Nej
Sala Ja Ja Nej Ja
Handlingsplan* Resurser
Nej Nej
Skinnskatteberg Nej Nej Nej Nej Information*saknas Nej Nej
Surahammar Nej Nej Nej Ja Kunskap Nej Nej
8. Avslutande diskussion
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Västmanland läns kommuner och landsting arbetade med jämställdhetsintegrering samt vilka förutsättningar och hinder som uppstår i arbetet. För att möjliggöra detta ledde syftet in i två frågeställningar som handlade om vilka verktyg kommunerna och landstinget använder i arbetet med jämställdhetsintegrering och vilka förutsättningar och hinder som uppkommer i arbetet. Kommunerna och landstinget har haft möjlighet att svara på en frågeenkät i ämnet och material från kommunernas och
landstingets hemsida har granskats kvalitativt. Genom detta har en bild av hur arbetet ser ut skapats. Det kan diskuteras om studien hade kunnat utföras utan frågeenkäterna då
svarsfrekvensen var låg. I Västmanlands län finns det tio kommuner och ett landsting och endast fem kommuner svarade på enkäten. Dock hade enkäterna relevant fakta att bidra med. Det är också intressant att se att de kommuner som arbetar mest aktivt med
jämställdhetsintegrering var de som svarade på enkäten. Undantaget kan tyckas vara Hallstahammar, men som det går att se i tabell 2 arbetar kommunen med uppföljning av jämställdhet i planprocesser och i förskolan. Salas kommun som inte har ett aktivt arbete med jämställdhetsintegrering besvarade också enkäten. Kommunen har dock antagit CEMR- deklarationen för två år sedan och ska nu påbörja ett arbete med jämställdhetsintegrering. Efter att ha undersökt kommunerna och landstinget fann jag det föga förvånande att Västerås, länets största kommun befolkningsmässigt, arbetar mest aktivt med jämställdhetsintegrering. Att Skinnskatteberg, länets minsta kommun befolkningsmässigt, är en av kommunerna som verkar arbeta minst aktivt med jämställdhetsintegrering är inte heller förvånande. Förutom Skinnskatteberg finns det andra kommuner som i dagsläget inte antagit ett styrdokument för vare sig jämställdhet eller jämställdhetsintegrering. Dessa kommuner är Köping, Norberg, Surahammar och Hallstahammar. Av dessa är det bara Hallstahammar som svarat på enkäten. Kommunerna som har antagit ett styrdokument är Arboga, Fagersta, Kungsör, Sala och Västerås samt landstinget. Av dem här har fyra kommuner, Fagersta, Kungsör, Sala och Västerås, svarat på enkäten. En hypotes är att de kommuner som arbetar med jämställdhet i en någorlunda stor utsträckning finner det lättare att svara på enkäten då frågorna är mer aktuella för dem. De kanske också besitter större kunskap i ämnet och känner sig bekväma i frågorna. En intressant iakttagelse som blir tydlig i tabell 2 är hur tre kommuner har styrdokument, struktur, uppföljning och konkreta exempel. De har också fått finansiella medel från SKL. Med hänvisning till tidigare forskning som nämns i avsnittet med samma namn menar Olofsdotter Stensöta (2009, 2. 39) att bakom ett framgångsrikt arbete med
jämställdhetsintegrering beskrivs ledningens stöd som det viktigaste. Fagersta, Kungsör och Västerås är tre kommuner som antagit övergripande styrdokument för
jämställdhetsintegrering. I samtliga av dessa kommuner har kommunfullmäktiga ansvaret för undertecknandet av styrdokumenten. Detta gör att Olofsdotter Stensötas teori stämmer i Västmanlands län. När ledningen stödjer arbetet med jämställdhetsintegrering går detta lättare ut bland verksamheterna. Skillnaderna mellan de här tre kommunerna är att det i Västerås och Fagersta finns konkreta exempel från effekter på medborgarnivå, vilket det inte gör i
Kungsörs kommun. Sala kommun har antagit CEMR-deklarationen. Anledningen till varför detta ännu inte resulterat i något på verksamhetsnivå är att ingen handlingsplan utifrån deklarationen tagit fram. Det finns alltså inget färdigt styrdokument att handla utifrån. Landstinget är undantaget här. Trots att landstingsfullmäktige antog en jämställdhetspolicy har inte mycket konkret arbete dokumenterats.
En besvikelse i studien var att strategin jämställdhetsintegrering inte verkar särskilt utspridd i länet. Landstinget skriver till exempel att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra alla beslut på alla nivåer. Detta beskriver jämställdhetsintegrering men eftersom inte landstinget använder det begreppet ville inte jag göra det när jag skrev om hur landstinget arbetade. Det var även trist att det bara var Västerås kommun som arbetade med gender budget. Det hade varit intressant att få en bild av hur det arbetas med verktyget i andra kommuner.
Ett flertal kommuner har planer att under året författa ett styrdokument. Kommunerna det gäller är Hallstahammar, Köping, Sala och Surahammar. I Salas fall handlar det om att författa en handlingsplan med utgångspunkt i CEMR-deklarationen. Detta vore intressant att följa upp och något att forska vidare på.
Ett problem med jämställdhetsintegrering som tagits upp under tidigare forskning är hur jämställdhetsintegrering kan leda till att reproducera könsskillnader istället för att utmana dem. Med könsuppdelad statistik och pratet om kvinnor och män som två kön finns risken att den stereotypiska bilden av hur kvinnor och män är, upprättas. Jämställdhetsintegrering ligger inom ramen för genusvetenskapen som i sin tur vill röra sig bort från den stereotypiska synen på kön. Problematiken här blir att jämställdhetsintegrering bygger på att synliggöra
könsskillnader vilket då kan reproducera dem. Å andra sidan skulle inte
jämställdhetsintegrering få en effekt om inte dessa skillnader uppmärksammades och analyserades. Detta skulle vara ett intressant ämne att basera framtida forskning på.
9. Referenser
Arboga kommun. (2008). Jämställdhetsplan. Arboga kommun. (2010). Årsredovisning 2009.
Bacchi, C., & Eveline, J. (2009). Gender Mainstreaming or Diversity Mainstreaming? The Politics of ”Doing”. NORA- Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 17(1). doi:10.1080/08038740802689133
Booth, C., & Bennett, C. (2002). Gender Mainstreaming in the European Union. Towards a New Conception and Practice of Equal Opportunities? The European Journal of Women´s
Studies, 9(4), 430-446. doi:10.1177/13505068020090040401
CEMR. (2006). Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på
lokal och regional nivå.
CEMR. (u.å). Presentation. Hämtad 2015-05-20, från http://www.charter-equality.eu/atlas-of-
signatories-of-the-charter/presentation.html
Crisbi, N. (2009). Kartläggning av europeiska organisationers och EU:s medlemsstaters
arbete med jämställdhetsintegrering (Program Jämi)
Esaiasson, P., Gilljam, M, Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan: Konsten
att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts Juridik AB.
Fagersta kommun. (2013). Fagersta kommuns strategi för jämställd kommun år 2025. Fagersta kommun. (2013). Jämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun. Gemzöe, L. (2013). Feminism. Stockholm: Bilda Förlag
Gizelis, T., & Pierre, N. A. (2013). Gender Equality and Postconflict Reconstrucionn: What Do We Need to Know in Order to Make Gender Mainstreaming Work? International
Interacions: Empirical and Theoretical Research in International Relations, 39(4), 601-611.
doi:10.1080/03050629.2013.805324
Hallstahammar kommun. (2012). Årsredovisning 2011.
Hallstahammar kommun. (2015). Välfärdsbokslut: Hallstahammars kommun 2013-2014. Hallstahammar kommun. (2015). Årsredovisning 2014
Hankivsky, O. (2005). Gender vs. Diversity Mainstreaming: A preliminary Examination of the Role and Transformative Potential of Feminist Theory. Canadian Journal of Politival
Science, 38(4), 977-1001. doi.10.1017/S0008423905040783
Hankivsky, O. (2013). Gender Mainstreaming: A Five-Country Examination. Politics &
Joachim, J., & Schneiker, A. (2012). Changing Discourses, Changing Practices? Gender Mainstreaming and Security. Comparative European Politics, 10(5), 528-563.
doi:10.1057/cep.2011.35
Jämställ.nu. (2013). Jämställdhet. Hämtad 2015-04-29, från http://www.jamstall.nu/fakta/jamstalldhet/
Jämställ.nu. (2014). Gender Budgeting. Hämtad 2015-05-05, från http://www.jamstall.nu/verktygslada/gender-budgeting/
Jämställ.nu. (2014). Jämställdhetspolitiska mål. Hämtad 2015-05-20, från http://www.jamstall.nu/verktygslada/jamstalldhetspolitiska-mal/
Jämställ.nu. (2014). Könsuppdelad statistik. Hämtad 2015-05-05, från http://www.jamstall.nu/verktygslada/konsuppdelad-statistik/
Kenney, S. (2002). Breaking the Silence: Gender Mainstreaming and the Composition of the European Court of Justice. Feminist Legal Studies, 10, 257-270
Kungsörs kommun. (2010). Sammanträdesprotokoll
Kungsörs kommun. (2012). Handbok för jämställdhet Kungsörs kommun med Kungsörs
kommuns jämställdhetsplan 2012-2014
Kungsörs kommun. (2014). Årsredovisning 2013 Köpings kommun. (2013). Mål och budget Köpings kommun. (2015). Årsredovisning 2014
Landstinget Västmanland. (2011). Årsredovisning 2010 Landstinget Västmanland. (2012). Delårsrapport 1 år 2012 Landstinget Västmanland. (2013). Jämställdhetspolicy Landstinget Västmanland. (2013). Årsredovisning 2012 Länsstyrelsen, Västmanland (2015). Missiv
Lombardo, E., & Mergaert, L. (2013). Gender Mainstreaming and Resistance to Gender Training: A Framework for Studying Implementation. NORA – Nordic Journal of Feminist
and Gender Research, 21(4), 296-311. doi:10.1080/08038740.2013.851115
Motion 2014. Checklista för jämställda beslut. Tillgänglig:
http://www.surahammar.se/download/18.1290a9414cb1e4fbc6b601a/1429257422583/Motion -Checklista+för+jämställda+beslut.pdf
Mushaben, J.M. (2006). Girlpower and Gender Mainstreaming: Looking for Peace in New Places Through a European Union Lens. Peace & Change, 31(3), 368-389.
Norberg kommun. (2010). Årsredovisning 2009
Norberg kommun. (2012). Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier Norrbin, C., & Olsson, A. (2010). Forskning saknas. (Program Jämi, 2010:03). Göteborg, Litorapid Media AB
Olofsdotter Stensöta, H. (2009). Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheters verksamhet (Program Jämi, 2009:04). Göteborg: Livréna AB
Olsson, A. (2010). Slutrapport (Program Jämi, 2010: 04). Göteborg: Listorapid Media AB Pollack, M. A., & Hafner-Burton, E. (2011). Mainstreaming Gender in the European Union.
Journal of European Public Policy, 7(3), 432-456. doi:10.1080/13501760050086116
Prop. 1993/94:147. Delad makt - delat ansvar. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop- 199394147-Jamstalldhets_GH03147/
Rees, T. (2006). Reflections on the Uneven Development of Gender Mainstreaming in Europe. International Feminist Journal of Politics, 7(4), 555-574.
doi:10.1080/14616740500284532
Regionfakta. (2014). Västmanlands län – Fakta och perspektiv. Hämtad 2015-05-11, från http://www.regionfakta.com/Vastmanlands-lan/Befolkning-och-
hushall/Befolkning/Folkmangd-31-december-alder/
Sala kommun. (2009). Sammanträdesprotokoll. Tillgänglig:
http://www.sala.se/Global/1%20SALA%20KOMMUN/11%20Protokoll- kallelser/09%20VON/Protokoll/2009/VON20090416.pdf
Sala kommun. (2011). Genusarbete i förskolan
Sala kommun. (2012). Plan för Sala stad- Miljökonsekvensbeskrivning och redogörelse av
hur planen förhåller sig till mål och strategier
Sala kommun. (2014). Interpellation. Tillgänlig:
http://www.sala.se/Global/1%20SALA%20KOMMUN/11%20Protokoll- kallelser/01%20KF/2014/141124/KF-interpellation_CEMR.pdf
Sarikakis, K., & Nguyen, E. T. (2009). The Trouble with Gender: Media Policy and Gender Mainstreaming in the European Union. Journal of European Integration, 31(2), 201-216. doi:10.1080/07036330802642771
SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm. Kulturdepartementet Skinnskattebergs kommun. (2014). Översiktsplan 2014
Surahammars kommun. (2015). Yttrande över motion Checklista för jämställda beslut. Tillgänglig:
http://www.surahammar.se/download/18.1290a9414cb1e4fbc6b601a/1429257422583/Motion -Checklista+för+jämställda+beslut.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). Strategiskt jämställdhetsarbete. Lärdomar från
en utbildningssatsning.
True, J. (2010). Mainstreaming Gender in Global Public Policy. International Feminist
Journal of Politics, 5(3), 368-396). doi:10.1080/141674032000122740
Västerås stad. (2013). Jämställdhetspolicy för Västerås stad.
Walby, S. (2005). Introduction: Comparative Gender Mainstreaming in a Global Area.
International Feminist Journal of Politics, 7(4), 453-470. doi:10.1080/14616740500284383
Wedin, E. (2015). Missiv
Woodward, A. E. (2008). Too Late for Gender Mainstreaming? Taking Stock in Brussels.
Journal of European Social Policy, 18(3), 289-302. doi:10.1177/0958928708091061
Zalewski, M., (2010). ’I don´t even know a gender is’: a discussion of the connections between gender, gender mainstreaming and feminist theory. Review of International Studies