När jag skriver det här är jag precis i slutspurten på ramberättelsen och utmattningen är nära… När jag ser tillbaka på tiden som har varit är det många personer jag har att tacka som på olika sätt bidragit till min forskarutbildning och till avhandlingen. Först vill jag tacka de kvinnor som delat med sig av sina tankar, funderingar,
erfarenheter och kunskap. Det har varit spännande och kul att få möta er, både direkt och via chatten.
Carol, för din förmåga att vrida ett varv till och ifrågasätta vad jag menar. Tack för att du alltid delar med dig av din kunskap där du hela tiden lyckas vända på perspektiv. Du är en enormt skicklig forskare! Tack även för att du delar med dig av dig själv och ”livets goda”.
Britt-Marie, för din stora visdom och stöttning om att aldrig ge upp! Du ger kraft när man inte tror att man orkar längre! Tack för att du sedan C-uppsatsen hela tiden trott på mig och uppmuntrat.
Catarina, för din outtröttliga förmåga att hela tiden lyssna på mig och för att du delat med dig av din kunskap och engagemang om kvinnors hälsa. Tack även för ett gott och roligt medarbetarskap! Tänk vilka kulinariska kunskaper jag nu har fått. Medförfattare till artiklarna och kollegor i forskargruppen, Sven, Anette, Eva-Lisa och Amy. Tack för all hjälp och stöd samt intressanta diskussioner. Mira och Jennie, för att ni ville vara med och var så engagerade i projektet! Tack för alla skratt. Mina nära kollegor och vänner Inger och Karin som jag delat tårar och skratt i med- och motgång! Tack för alla samtal och galna upptåg. Alla mina lärarkollegor vid Hälsoakademin, Örebro universitet, speciellt tack till Agneta, Margareta A, Maria H, Inga-Lill, Margit, Margareta B-M, Margareta E, Ann, Birgitte och Lisbeth F.
Lars, till dig och Janne för middagar och samtal om både forskning och annat som berikat mina Stockholmsvistelser. Tack Lars även för den tekniska supporten de sista dagarna av ramberättelsen.
Forskargruppen VILS, som jag haft tillgång till och där jag varit mer eller mindre närvarande. Stort tack till dig Eva för att du har stöttat mig och hjälpt till med korrekturläsning. Tack till Jane, Birgitta A, Kristina, Elisabeth, Anette, Ida och Cecilia.
Stockholms sjukhem, FOUU-enheten som släppt in mig som en pendlande gäst, ibland intensivt närvarande. Jag har alltid fått er uppmuntran, stöd och nyfikenhet. Tack till Åke, Monica, Helena, Britt-Marie B, Malin, Sylvia, Ylva, Carina, Sara, Berit, Lisa, Tove, Marie-Louise, Staffan och Olav
Dåvarande enheten för Cancervård, NVS, KI där jag tillhört som doktorand. Tack för er förståelse över min icke närvaro och för alla glada tillrop. Till Lena, Eva D, Eva B, Kay, Kajsa, Ulrika, Carina, Agneta och Joakim. Andra kollegor som jag mött och delat med sig av sina kunskaper, vilket har betytt mycket för mitt avhandlingsarbete, Margareta M och Beatrice H.
Mina kära gamla ÖS kollegor som jag tror egentligen är ”skyldiga” till att jag valde denna väg. Britt-Marie B, Helena L, Helena F, Eva, Lisa, Susanne och Mia.
Nationella Forskarskolan i vård och omsorg, till de som kommit och gått under doktorandtiden, Jan, Birte, Carina D, Petter, Mats, Ingeborg och Lena. Klasskamrater i HK-04, jag kan stundtals sakna våra kurser där vi följdes åt. Till Inger –för
”mupparna på balkongen”. Till Britt-Marie, Malin och Johanna för vänskap och stöttning.
Den palliativa enheten vid USÖ, speciellt tack till Berit, Ulla och Ann-Christin. Ulrika, du finns i mina tankar och påminner mig om den smärta som kan finnas mitt ibland oss.
Mina vänner, Lena och Richard med familj. Tack för allt stöd och hejarop! Lena, tack för att du alltid ställer upp utan krav på mig och för att du även vågar ifrågasätta mina val. Nu är det snart dags för en ny duell. Åsa och Stefan med familj, för alla goda middagar och utflykter. Nu väntar nya resmål! Hela kompisgänget som stöttat mig: Anna, Ronny, Susanne och Jan, Madde och Håkan, Ulla och Anders, Danne, Mats, Tina, Eva och Janne, Rolf, Susanne och Lars-Inge, Carina och Jens. Tack Mia för alla samtal under tågresorna, det har givit energi.
De styrelser där jag fått förmånen att vara styrelseledamot i och få tänka i andra banor än forskningen. Tack för allt stöd. SMÅ IF: Sofia, Helena, Johanna och Björn, Ann- Marie, Inger och Mikaela. Mosjö FK: Per-Anders och Mona, Lena och Anders, Tomas, Thomas, Morgan, Mats och Annelie, Peter B, Mattias, Carina, Peter A. Astrid Svangren för inspiration genom dina målningar och för möjligheten att ha din bild på framsidan.
Sist men absolut störst, kärleken till min familj:
Astrid och Björn som ställer upp och skjutsar så att logistiken har fungerat när jag befunnit mig i Stockholm eller på annan ort. Tack även till alla goda nybakade bullar! Annelie och Bjørnar och mina härliga systerbarn Benjamin och Adam. För att ni finns där trots ibland långa uppehåll och för att du Annelie är min syster i vått och torrt. Christer, min bror, trots att du inte funnits fysiskt närvarande så har du funnits med i mina tankar, likaså Bengt och Margareta.
Min mamma och pappa för att ni alltid trott på mig och gett mig tro på att allt är möjligt, bara man vill. Jag har lärt mig så mycket av er och tack för all kärlek! Jag älskar er!
Min egen klan, med all kärlek och outtröttliga stöttning jag fått trots att jag ibland varit mindre kul att umgås med. Jag älskar er! Julia och Lovisa för allt kul vi gör tillsammans och er omtanke om alla och om mig! Fanny, för att du hänsynslöst visar både kärlek och krav på uppmärksamhet. Tack för att du visar mig ”världen”.
Lars-Göran, jag har imponerats av ditt sätt att både ro i land ”markservicen” med allt vad det innebär och samtidigt ge så mycket kärlek och stöttning till våra barn och mig, trots att jag tagit en stor del av utrymmet i vår familj. Tack för allt roligt vi gör ihop och jag älskar att umgås med dig! Älskar Dig!
REFERENSER
Ackerson, K., & Preston, S.D. (2009). A decision theory perspective on why women do or do not decide to have cancer screening: systematic review. J Adv Nur, 65(6), 1130-1140.
Agurto, I., Bishop, A., Sanchez, G., Betancourt, Z., & Robles, S. (2004). Perceived barriers and benefits to cervical cancer screening in Latin America. Prev Med, 39(1), 91-98.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Armstrong, N. (2007). Discourse and the individual in cervical cancer screening.
Health (London), 11(1), 69-85.
Armstrong, N., & Murphy, E. (2008). Weaving meaning? An exploration of the interplay between lay and professional understandings of cervical cancer risk.
Soc Sci Med, 67(7), 1074-1082.
Asink, A.C., Tolhurst, R., Haque, R., Saha, S., Datta, S., & van den Broek, N.R. (2008). Cervical cancer in Bangladesh: community perceptions of cervical cancer and cervical cancer screening. Transactions of the Royal Society of
Tropical Medicine and Hygiene, 102, 499-505.
Bailey, C. (2001). Cancer, Care, and Society. I J. Corner, & C. Bailey (red.),
Cancer Nursing. Care in Context (sidan 26-45). Oxford: Blackwell Science. Bell, S., Porter, M., Kitchener, H., Fraser, C., Fisher, P., & Mann, E. (1995).
Psychological response to cervical screening. Prev Med, 24(6), 610-616. Berglund, A., Lundberg, G., Sandén, E., Lindroth, M., Lindholm, E., & Nilses, C.
(2008). Mödravårdens utveckling och uppdrag. I A. Andersson-Ellström (red.),
Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa. Stockholm: Svensk förening för obstetrik och gynekologi.
Berterö, C. (1999). Caring for and about cancer patients: Identifying the meaning of the phenomenon ”caring” through narratives. Cancer Nursing, 22(6), 414-30. Blaxter, M.(2004). Health Cambridge: Polity Press.
Boorse, C. (1977). Health as a theoretical concept. Philosophy of Science, 44, 542- 573.
Bos, A.B., Rebolj, M., Habbema, J.D., & van Ballegooijen, M. (2006).
Nonattendance is still the main limitation for the effectiveness of screening for cervical cancer in the Netherlands. Int J Cancer, 119(10), 2372-2375.
Boseley, S. (2009). Jade Goody: celebrity's fatal illness changed cervical cancer attitudes. Jade Googy's well-publicised condition sparked renewed interest in screening and changed NHS policy, The Guardian.
www.guardian.co.uk/society/2009/mar/22/jade-goody-cancer-nhs.
Bottorff, J.L., Balneaves, L.G., Sent, L., Grewal, S., & Browne, A.J. (2001).Cervical cancer screening in ethnocultural groups: case studies in women-centred care.
Women & Health, 33(3-4), 29-46.
Boyer, L.E., Williams, M., Callister, L.C., & Marshall, E.S. (2001). Hispanic women's perceptions regarding cervical cancer screening. J Obstet Gynecol
Neonatal Nurs, 30(2), 240-245.
Brody, S. (1982). Obstetrik och gynekologi. Medicinsk grundutbildning Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Burnard, P. (1994). The telephone interview as a data collection method. Nurse
Education Today, 14, 67-72.
Bush, J. (2000). "It's just part of being a woman": cervical screening, the body and femininity. Soc Sci Med, 50(3), 429-444.
Calnan, M. (1987). Health & Illness: the lay perspective. London: Tavistock Publications.
Cameron, K.A., Salazar, L.F., Bernhardt, J.M., Burgess-Whitman, N., Wingood, G.M., & DiClemente, R.J. (2005). Adolescents' experience with sex on the web: results from online focus groups. J Adolesc, 28(4), 535-540.
Charoenkwan, K., Ninunanahaeminda, K., Khunamornpong, S., Srisomboon, J., & Thorner, P. (2008). Effects of gel lubricant on cervical cytology. Acta Cytol, 52(6), 654-658.
Chinn, P.L., & Kramer, M.P. (2008). Integrated theory and knowledge development
in nursing. Missouri: Mosby Elsevier.
Clifford, G.M., Smith, J.S., Plummer, M., Munoz, N., & Franceschi, S. (2003). Human papillomavirus types in invasive cervical cancer worldwide: a meta- analysis. Br J Cancer, 88(1), 63-73.
Coleman, D., Day, N., Douglas, G., Farmery, E., Lynge, E., Philip, J., & Segnan, N. (1993). European guidelines for qualitative assurance in cervical cancer screening. Europe against cancer programme. European Journal of Cancer, 29A (Suppl 4), S1-38.
Cote-Arsenault, D., & Morrison-Beedy, D. (2005). Maintaining your focus in focus groups: avoiding common mistakes. Res Nurs Health, 28(2), 172-179.
Creswell, J. (1998). Qualitative inquiry and research design. Choosing among five
Traditions. California: Sage Publications.
Crossley, M.L. (2002). 'Could you please pass one of those health leaflets along?': exploring health, morality and resistance through focus groups. Soc Sci Med, 55(8), 1471-1483.
Cutler, L.R. (1999). The contribution of nursing to cancer prevention. J Adv Nurs, 29(1), 169-177.
Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande-det onödiga lidandet. Vård i Norden, 22(1), 4-8. Davies, K. (1996). Capturing women's lives. A discussion of time and methodological
issues. Women's Studies International Forum, 19(6), 579-588.
Day, N.E. (1984). Effect of cervical cancer screening in Scandinavia. Obstet Gynecol, 63(5), 714-718.
Denberg, T.D., Wong, S., & Beattie, A. (2005). Women's misconceptions about cancer screening: implications for informed decision-making. Patient Educ
Couns, 57(3), 280-285.
Dillner, J. (2000). Cervical cancer in Sweden. European Journal of Cancer, 36, 2255- 2259.
Draper, J. (2003). Blurring, moving and broken boundaries: men's encounters with the pregnant body. Sociology of Health & Illness, 25(7), 743-767.
Duggleby, W. (2005). What about focus group interaction data? Qualitative Health
Research, 15, 832-840.
Eaker, S., Adami, H.-O., & Sparén, P. (2001). Reasons women do not attend
screening for cervical cancer: A population-based study in Sweden. Preventive
Medicine, 32, 482-491.
Ekwall, E., Ternestedt, B.M., & Sorbe, B. (2007). Recurrence of ovarian cancer- living in limbo. Cancer Nurs, 30(4), 270-277.
Elmberger, E. (2004). Att som förälder få en cancersjukdom (doktorsavhandling). Institutionen för omvårdnad, Karolinska institutet, Stockholm.
Emami, A., & Tishelman, C. (2004). Reflections on cancer in the context of women's health: focus group discussions with Iranian immigrant women in Sweden.
Women & Health, 39(4), 75-96.
Eriksson, K. (1996). Hälsans idé. Stockholm: Liber/Almqvist & Wiksell.
with a reduced likelihood of cervical cancer screening? J Fam Pract, 51(10), 827-831.
Farquhar, C. (1999). Are focus groups suitable for 'sensitive' topics? I R.S. Barbour, & J. Kitzinger (red.), Developing focus group research. Politics, theory and
practice (sidan 47-63). London: Sage.
Fawcett, J. (1984). The metaparadigm of nursing: present status and future refinements. Image J Nurs Sch, 16(3), 84-89.
Fawcett, J. (2005). Contemporary nursing knowledge. Analysis and evaluation of
nursing models and theories. Philadelphia: F.a. Davis Company.
Ferlay, F., Bray, F., Pisani, O., & Parkin, D.M. (2004). GLOBOCAN 2002: Cancer
Incidence, Mortality and Prevalence Worldwide. Lyon: IARCPress. Fern, E.F. (2001). Advanced Focus Group Research. London: Sage. Flick, U. (2006). An introduction to qualitative research. London: SAGE
Forbes, C., Jepson, R., & Martin-Hirsch, P. (2002). Interventions targeted at women to encourage the uptake of cervical screening. Cochrane Database Syst Rev(3), CD002834.
Forss, A. (2001). Cervical Cancer screening from the lay perspective
(licentiatavhandling). Institutionen för omvårdnad, Karolinska Institutet, Stockholm.
Forss, A., Tishelman, C., Widmark, C., Lundgren, E.-L., Sachs, L., & Törnberg, S. (2001). "I got a letter..." A qualitative study of women's reasoning about attendance in a cervical cancer screening program in urban Sweden. Psycho-
Oncology, 10, 76-87.
Forss, A., Tishelman, C., Widmark, C., & Sachs, L. (2004). Women's experiences of cervical cellular changes: an unintentional transition from health to liminality?
Sociol Health Illn, 26(3), 306-325.
Forss, A. (2005). At the margins of health and normality: women's encounters with
biomedical technology in the realm of cervical cancer screening
(doktorsavhandling). Institutionen för omvårdnad, Karolinska Institutet, Stockholm.
Forss, A. (2007). What's in a Pap smear? Biology, culture, technology and self in the cytology laboratory. I S. Olin Lauritzen, & L.C. Hydén (red.), Medical
technologies and the life world. London: Routledge.
Fox, F.E., Morris, M., & Rumsey, N. (2007). Doing synchronous online focus groups with young people: methodological reflections. Qual Health Res, 17(4), 539- 547.
Frazer, I.H., Cox, J.T., Mayeaux, E.J., Jr., Franco, E.L., Moscicki, A.B., Palefsky, J.M., Ferris, D.G., Ferenczy, A.S., & Villa, L.L. (2006). Advances in
prevention of cervical cancer and other human papillomavirus-related diseases.
Pediatr Infect Dis J, 25 (2 Suppl), S65-81.
Friedman, A.L., & Shepeard, H. (2007). Exploring the knowledge, attitudes, beliefs, and communication preferences of the general public regarding HPV: findings from CDC focus group research and implications for practice. Health Educ
Behav, 34(3), 471-485.
Frih, A. (2007). Flickan i medicinen: ungdom, kön och sjuklighet 1870-1930 (doktorsavhandling). Humanistiska institutionen, Örebro universitet.
Galaal, K.A., Deane, K., Sangal, S., & Lopes, A.D. (2007). Interventions for reducing anxiety in women undergoing colposcopy. Cochrane Database Syst Rev(3), CD006013.
Gilson, M., Desai, A., Cardoza-Favarato, G., Vroman, P., & Thornton, J.A. (2006). Does gel affect cytology or comfort in the screening Papanicolaou Smear?
Giordano, L., Webster, P., Anthony, C., Szarewski, A., Davies, P., Arbyn, M., Segnan, N., & Austoker, J. (2008). Improving the quality of communication in organised cervical cancer screening programmes. Patient Educ Couns, 72(1), 130-136.
Goldsmith, M.R., Bankhead, C.R., Kehoe, S.T., Marsh, G., & Austoker, J. (2007). Information and cervical screening: a qualitative study of women's awareness, understanding and information needs about HPV. J Med Screen, 14(1), 29-33. Gordon, S. (2006). The new cartesianism. Dividing mind and body and thus
disembodying care. I K. Nelson, & S. Gordon (red.), The complexities of care.
Nursing reconsidered. ITHACA: ILR Press.
Graffigna, G., & Bosio, A.C. (2006). The influence of setting on findings produced in qualitative health research: a comparison between face-to-face and online discussion group about HIV/AIDS. International Journal of Qualitative
Methods, 5(3).
Gray, N.M., Sharp, L., Cotton, S.C., Masson, L.F., Little, J., Walker, L.G., Avis, M., Philips, Z., Russell, I., Whynes, D., Cruickshank, M., & Woolley, C.M. (2006). Psychological effects of a low-grade abnormal cervical smear test result: anxiety and associated factors. British Journal of Cancer, 94(9), 1253-1262. Gray, S.H., & Walzer, T.B. (2004). New strategies for cervical cancer screening in
adolescents. Curr Opin Pediatr, 16(4), 344-349.
Gustafsson, L., Ponten, J., Zack, M., & Adami, H.O. (1997). International incidence rates of invasive cervical cancer after introduction of cytological screening.
Cancer Causes Control, 8(5), 755-763.
Haglund, B., Pettersson, B., Finer, D., & Tillgren, P. (1993). "We can do it!" from the 3rd International Conference on Health Promotion, Sundsvall, Sweden, June 9- 15, 1991. Sundbyberg: Institutionen för socialmedicin, Karolinska Institutet. Hall, B., Howard, K., & McCaffery, K. (2008). Do cervical cancer screening patient
information leaflets meet the HPV information needs of women? Patient Educ
Couns, 72(1), 78-87.
Hange, D. (2009). Psychosomatic aspects of women's health - results from the
prospective population study of women in Gothenburg (doktorsavhandling). Institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet.
Henderson, Z., Irwin, K.L., Montano, D.E., Kasprzyk, D., Carlin, L., Greek, A., Freeman, C., Barnes, R., & Jain, N. (2007). Anogenital warts knowledge and counseling practices of US clinicians: results from a national survey. Sex
Transm Dis, 34(9), 644-652.
Hesselius, I., Lisper, H.-O., Nordström, A., Anshelm-Olson, B., & Ödlund, B. (1975). Comparison between participants and non-participants at a gynaecological mass screening. Scandinavian Journal of Social Medicine, 3, 129-138.
Hilden, M., Sidenius, K., Langhoff-Roos, J., Wijma, B., & Schei, B. (2003). Women's experiences of the gynecologic examination: factors associated with discomfort.
Acta Obstet Gynecol Scand, 82(11), 1030-1036.
Hildingh, C., Luepker, R.V., Baigi, A., & Lidell, E. (2006). Stress, health complaints and self-confidence: a comparison between young adult women in Sweden and USA. Scand J Caring Sci, 20(2), 202-208.
Hirdman, Y., Bohman, K., & Rörslett, M.B. (1995). Påminnelser om kvinnors liv i
Sverige. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Hounsgaard, L. (2004). Potentiel sygdom saetter spor. Kvinders oplevelse af sygdom
i et forlöb med celleforandringer efter screening for livmoderhalskraeft
(doktorsavhandling). Århus universitet, Århus.
cervix. Women's Studies International Forum, 24(1), 97-110.
Högberg, T., Sorbe, B., & Åvall-Lundqvist, E. (2008). Gynekologisk onkologi. I U. Ringborg,T. Dalianis, & R. Henriksson (red.), Onkologi. Stockholm: Liber. Idestrom, M., Milsom, I., & Andersson-Ellstrom, A. (2003). Women's experience of
coping with a positive Pap smear: A register-based study of women with two consecutive Pap smears reported as CIN 1. Acta Obstet Gynecol Scand, 82(8), 756-761.
Ideström, M., Milsom, I., & Andersson-Ellström, A. (2002). Knowledge and attitudes about the Pap-smear screening program: a population-based study of women aged 20-59 years. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 81, 962-967. Im, E.O., & Chee, W. (2006). An online forum as a qualitative research method:
practical issues. Nurs Res, 55(4), 267-273.
Isaksen, L.W. (2002). Toward a sociology of (gendered) disgust - Images of bodily decay and the social organization of care work. Journal of Family Issues, 23(7), 791-811.
Jackson, K.B., & Fraser, D. (2009). A study exploring UK midwives' knowledge and attitudes towards caring for women who have been sexually abused. Midwifery, 25, 253-263.
Jepson, R.G., Hewison, J., Thompson, A.G.H., & Weller, D. (2005). How should we measure informed choice? The case of cancer screening. Journal of Medical
Ethics, 31, 192-196.
Jepson, R.G., Hewison, J., Thompson, A., & Weller, D. (2007). Patient perspectives on information and choice in cancer screening: a qualitative study in the UK.
Soc Sci Med, 65(5), 890-899.
Johannisson, K. (1997). Kön och ohälsa: ett historiskt-kulturellt perspektiv. I Nordiska hälsovårdshögskolan, Göteborg (red.), Kön och ohälsa : historiskt,
nutids- och framtidsperspektiv: rapport från seminariet på Nordiska
hälsovårdshögskolan i Göteborg den 30 januari 1997 (sidan 9-27). Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan.
Juraskova, I., Butow, P., Sharpe, L., & Campion, M. (2007). 'What does it mean?' – Uncertainty, trust and communication following treatment for pre-cancerous cervical abnormalities. Psycho-Oncology, 16(6), 525-533.
Kahn, J.A., Chiou, V., Allen, J.D., Goodman, E., Perlman, S.E., & Emans, J.S.
(1999). Beliefs about Papanicolaou Smears and compliance with Papanicolaou Smear follow-up in adolescents. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 153, 1046-1054.
Kaplan, C.P., Bastani, R., Belin, T.R., Marcus, A., Nasseri, K., & Hu, M.Y. (2000). Improving follow-up after an abnormal pap smear: results from a quasi-
experimental intervention study. J Womens Health Gend Based Med, 9(7), 779- 790.
Kavanagh, A.M., & Broom, D.H. (1997). Women's understanding of abnormal cervical smear test results: A qualitative interview study. British Medical
Journal, 314(7091), 1388-1391.
Kavanagh, A.M., & Broom, D.H. (1998). Embodied risk: My body, myself? Social
Science & Medicine, 46(3), 437-444.
Keighly, T. (2006). From sickness to health. I S. Nelson, & S. Gordon (red.), The
complexities of care. ITHACA: ILR Press.
Kelly, B.J., Leader, A.E., Mittermaier, D.J., Hornik, R.C., & Cappella, J.N. (2009). The HPV vaccine and the media: How has the topic been covered and what are the effects on knowledge about the virus and cervical cancer? Patient Educ
Strategies in Social Science Research. I A. Tashakkori, & C. Teddie (red.),
Handbook in Mixed Methods In Social and Behavorial Research (sidan 273- 296).
London: Sage.
Kenny, A.J. (2005). Interaction in cyberspace: an online focus group. J Adv Nurs, 49(4), 414-422.
Kirby, P. (2004). A guide to actively involving young people in research: For
researchers, research commissioners, and managers. Hampshire: INVOLVE. Kitzinger, J. (1995). Qualitative research. Introducing focus groups. Bmj, 311(7000),
299-302.
Kitzinger, J., Barbour RS (1999). Introduction: The challenge and promise of focus groups. I R. Barbour., & J. Kitzinger (red.), Developing Focus Group Research.
Politics, Theory and Practice (sidan 1-20). London: Sage Publications. Kleinman, A., Eisenberg, L., & Good, B. (1978). Culture, illness, and care: clinical
lessons from anthropologic and cross-cultural research. Ann Intern Med, 88(2), 251-258.
Kvale, S. (1996). Interviews: an introduction to qualitative research interviewing Thousand Oaks: SAGE.
Kyrgiou, M., Koliopoulos, G., Martin-Hirsch, P., Arbyn, M., Prendiville, W., & Paraskevaidis, E. (2006). Obstetric outcomes after conservative treatment for intraepithelial or early invasive cervical lesions: systematic review and meta- analysis. Lancet, 367(9509), 489-498.
Källström Karlsson, I.-L. (2009). Att leva nära döden: patienters och
vårdpersonalens erfarenheter inom hospicevård (doktorsavhandling). Hälsoakademin, Örebro universitet, Örebro.
Lagerlund, M., Widmark, C., Lambe, M., & Tishelman, C. (2001). Rationales for attending or not attending mammography screening--a focus group study among women in Sweden. Eur J Cancer Prev, 10(5), 429-442.
Lawler, J. (1991). Behind the screens: nursing, somology, and the problem of the
body. Melbourne: Churchill Livingstone.
Lawton, J. (1998). Contemporary hospice care: the sequestration of the unbounded body and 'dirty dying'. Sociology of Health & Illness, 20(2), 121-143.
Lee, P.W., Kwan, T.T., Tam, K.F., Chan, K.K., Young, P.M., Lo, S.S., Cheung, A.N., & Ngan, H.Y. (2007). Beliefs about cervical cancer and human papillomavirus (HPV) and acceptability of HPV vaccination among Chinese women in Hong Kong. Prev Med, 45(2-3), 130-134.
Lehtinen, U. (2004). Behöver genusmedicinare ett delvis annat kroppsbegrepp än
andra genusvetare? I Vetenskapsrådet (red.), Medicinsk genusforskning-teori och begreppsutveckling. Stockholm.
Lincoln, Y.S., & Guba, E.G. (1985). Naturalistic inquiry London: Sage Publications. Lindwall, L. (2004). Kroppen som bärare av hälsa och lidande (doktorsavhandling).
Åbo Akademi, Åbo.
Lippman, S.M., & Hawk, E.T. (2009). Cancer prevention: from 1727 to milestones of the past 100 years. Cancer Res, 69(13), 5269-5284.
Lockwood-Rayermann, S. (2004). Characteristics of participation in cervical cancer screening. Cancer Nursing, 27(5), 353-363.
Lovejoy, N.C. (1994). Precancerous and cancerous cervical lesions: the multicultural "male" risk factor. Oncol Nurs Forum, 21(3), 497-504.
Loxton, D., Powers, J., Schofield, M., Hussain, R., & Hosking, S. (2009). Inadequate cervical cancer screening among mid-aged Australian women who have
experienced partner violence. Prev Med, 48(2), 184-188.
resonemang och kvinnors erfarenheter och upplevelser på den
populationsbaserade cervixscreeningen i Stockholm (licentiatavhandling). Institutionen för omvårdnad, Karolinska Institutet, Stockholm.
Lundgren, E.L., Tishelman, C., Widmark, C., Forss, A., Sachs, L., & Törnberg, S.