Vi vill tacka jättestort av vår handledare Karim Najar som har vart med oss hela vägen och hjälpt till och stött oss med olika saker under denna process. Sedan vill vi tacka Maria Carman från Peab AB som har vart med och hjälpt oss med alla underlag vi behövde. Vi tackar även Malin Olin, Asaad Almssad och Kenny Pettersson som har vart jättesnälla och hjälpt oss med olika frågor.
45
9.References
Abudaff, A. (2018). Möjligheter med betong vid miljöcertifiering. En studie om hur en betongleverantör till byggindustrin kan bidra till en miljöcertifiering.
Stockholm: KTH Vetenskap och Konst. Hämtat från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1237578/FULLTEXT01.pdf [2020-09-08]
Afshar S. & Alaoui Y. (2016). Jämförelser mellan massivträ- och betongstommar i flerbostadshus. Bedömning av byggtid, väderkänslighet, arbetsmiljö, bekant byggteknik, installation, projektering, spännvidder, flexibilitet, brandsäkerhet, ljudisolering och fuktsäkerhet. Stockholm: KTH Vetenskap och Konst. Hämtat från:https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:972182/FULLTEXT01.pdf [2019-04-26]
Ajeel R. & Karlsson M. (2019). Färjestadsskolan – en jämförelse av stommaterial. En ekonomisk och miljömässig jämförelse av stommaterialen prefabricerad betong och KL-trä. Karlstad: Karlstadsuniversitet. Hämtat från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1341665/FULLTEXT01.pdf [2020-09-10]
Altun T. & Utriainen T. (2013). Prefabricerad eller platsbyggd stomme. En jämförelse ur ett ekonomiskt perspektiv. Jönköping: Tekniska högskolan. Hämtat från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:608491/FULLTEXT01.pdf [2019-04-15]
Axelsson J. & Olsson J. (2017). Åtgärder för minskad klimatbelastning i anläggningsprojekt. Trafikverkets ökade krav på klimatgasreducering genom Klimatkalkyl. Examensarbete vid Karlstads universitet. Hämtat från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1136651/FULLTEXT01.pdf
46
Björk V. & Karlsson C. (2012). Kostnadsstyrning i Byggprojekt. Med analys av riskhantering. Stockholm: KTH. Hämtat från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:548483/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR24iHQjB exf3Qevz1WOjSJgvrq6JP57qtIcZZesR9pRiVet7SlY2COiTbQ [2020-09-11]
Bohlin P. & Lindroth O. (2012). Moderna trä- och betongstommar i flerbostadshus
Hämtat från:
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:550356/FULLTEXT01.pdf [2019-04-27]
CBI Nytt. CBI Betonginstitutet AB, Stockholm, Tidning ISSN 0349-2060.
Danielsson E. & Robertsson H. (2008). Prefabricerad produktion med betongelement.
En Kostnadsutvärdering mellan prefabricerad och platsbyggd. Västerås:
Mälardalens Högskola. Hämtat från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:133608/FULLTEXT01.pdf [2020-09-10]
Deleskog A. & Svantorp D. (2017). Problematik vid användning av väderskydd.
Stockholm: KTH. Hämtat från:
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1137379/FULLTEXT01.pdf [2020-09-10]
Friblick F. (209). Planering i byggproduktion, Sveriges Byggindustrier i samarbete med FoU Väst. Hämtad från: Klimatpåverkan från nybyggda flerbostadshus. Hämtat från:
https://www.ivl.se/download/18.72aeb1b0166c003cd0d1d5/1542035270063/
C350.pdf [2021-03-15]
Gustafsson A. (2017). KL-trähandbok, Fakta och projektering av KLträkonstruktioner.
Hämtat från: https://shop.svenskttra.se/media/1098/kl-trahandbok.pdf [2019-03-22]
47
Hellgren O. & Larsson E. (2019). Tidsåtgång vid stommontage. En jämförelse mellan KL-träelement och platsgjuten betong. Examensarbete vid örebro universitet.
Hämtat från: http://www.diva
portal.org/smash/get/diva2:1353068/FULLTEXT01.pdf [2020-11-20]
Hilding, A. & Skoogh, M. (2009). Stommaterial för villor - trä eller betong?. Jönköping:
Tekniska högskolan. Hämtat från: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:223571/FULLTEXT01.pdf [2019-03-07]
Holmström L. (2017). Dimensionering och praktiska försök av kopplingar i
hd/f-plattor. Hämtat från:
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1112902/FULLTEXT01.pdf [2019-04-22]
Abetong (u.å.a). Betongstommar till flerbostadshus. Hämtat från:
https://www.abetong.se/sv/betongstommar_till_flerbostadshus [2021-03-15]
Husain A. & Husain A. (2011). Egenskaper för betong i ung ålder. Hållfasthets- och värmeutveckling. Examensarbete vid Luleå tekniska universitet. Hämtat från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1021108/FULLTEXT02 [2020-09-11]
Sveriges Byggindustrier (2017).Bostadsbyggande kostnadsfördelning hämtat från:
https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/94699f56-8493-4afd-
8251-2980d459cd12/FinalReport/SBUF%2012666%20Broschyr%20Bostadsbyggande%20 begrepp%20och%20kostnader.pdf. [2021-02-21]
Hulten E. och Nilsson A. (20016). Jämföelseanalys av lastbörande betongstommar.
Examensarbete vid Halmstad. Hämtad från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:944374/FULLTEXT02 (2021-02-19) Anes Z. & Nermin C. (2017). En jämförelse mellan håldäck- och platsgjutnabjälklag:
en fråga om byggtid, ekonomi och kvalité. Examensarbete vid Örebro Universitet.
Hämtad från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1351650/FULLTEXT01.pdf
48
Isaksson, Mårtensson & Thelandersson (2017). Byggkonstruktion. Lund::
Studentlitteratur. .
Islamovic M. (2013). Cross-Laminated Timber – En fallstudie av Hyttkammaren samt en jämförelse med prefabricerat betongelement ur platsomkostnadsperspektiv. Examensarbete vid Högskolan i Halmstad.
Hämtat från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:655775/FULLTEXT02 [2020-09-22].
Jansson J. & Jumlin K. (2009). Nyckeltal inom projektering. En undersökning av uppdelade kostnader för projektering av förskolor och skolor. Examensarbete
vid Uppsala universitet. Hämtat från: betongstomme för kv. Kleopatra Västerås. Arbetsmiljö, Kvalitet, Tidplanering - kostnader och Miljö. Examensarbete vid Mälardalens Högskola. Hämtat från:
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:221089/FULLTEXT01.pdf [2020-09-10]
Koshdel K. & Kader N. (2016). Fuktsäkerhet inom nyproduktion Väderskydd.
Examensarbete vid högskolan i Borås. Hämtat från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1191683/FULLTEXT01.pdf [2020-11-16]
Lundström C. & Oghana K. & Al-doori M. (2012). Jämförelsestudie av betongkonstruktioner i eurokod och bkr Hämtat från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:606315/FULLTEXT01.pdf [2019-05-04]
Miljöbyggnad 3.0 (2017). Bedömningskriterier för nyproduktion. Hämtat från:
https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/07/Milj%C3%B6byggnad-3.0-Nyproduktion-vers-170915.pdf [2019-04-21]
Mohammad H. (2014). Optimering av produktionstidsplan. Studie baserad på implementering av ny planeringsteknik i Peab Sverige AB. Karlstad:
Karlstadsuniversitet. Hämtat från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:725854/FULLTEXT01.pdf [2020-09-11]
49
Nilsson, H. (2012). Optimering av industriväggar i prefabricerad betong.
Hämtat från:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3357885
&fileOId=3357886 [2019-04-28]
Olsson, S. (2017 ). Trä som stommaterial. Karlstad: Karlstad universitet, Fakuliteten för hälsa- , natur-, och teknikvetenskap.
Paroc. (2020a). Ljudisolering. Hämtat från:
http://www.paroc.se/knowhow/ljud/ljudsiolering [2020-09-09]
Peab AB (2019). Brandskyddsbeskrivning. Hämtat från: file:///G:/Kau-H%C3%B6gskoleingenj%C3%B6r%20Byggteknik/%C3%85r%203/Examensar
bete/KL-tr%C3%A4%20Peab/Brandskyddsbeskrivning,%202019-05-17%20%20BH.pdf [2020-11-17]
Persson K. & Öman E. (2016). Effektivisering av produktionsplanering. Fallstudie vid SMT-Borrstål. Examensarbete vid högskolan i Gävle. Hämtat från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:945795/FULLTEXT01.pdf [2020-09-12]
Renström G. & Töttrup H. (2018). Möjligheter med KL-trä. Hur en betongstomme kan omformas till en KL-trästomme. Examensarbete vid KTH. Hämtat från:
50
Svenska miljöinstitutet. (2013). Sveriges betongkonstruktioner tar upp 300 000 ton
koldioxid per år. Hämtat från:
https://www.ivl.se/toppmeny/press/pressmeddelanden-och- nyheter/nyheter/2013-10-30-sveriges-betongkonstruktioner-tar-upp-300-000-ton-koldioxid-per-ar.html [2020-11-20]
Träguiden. (2017a). 1.6.1 Hållfasthetsegenskaper. Hämtat från:
https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/kl-tra-som-konstruktionsmaterial/1.6-egenskaper/1.6.1-hallfasthetsegenskaper/
[2019-03-09]
Träguiden. (2017b). 1.6.4 Brandegenskaper. Hämtat från:
Träguiden. (2017e). Samverkansbjälklag. Hämtat från:
https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/bjalklag/5.1-bjalklag---oversikt/5.1.3-samverkansbjalklag/ [2019-03-26]
51
10. Bilagor
Bilaga 1.
52
Bilaga 2. Färdigställningsbild av Södra skolan
53
54
Bilaga 3. Kostnadsresultat för KL-trä skolan
55
Bilaga 4. Tabeller och Diagram
1.2 EUROKOD 5.2.1 Eurokod – Tabeller
56
57
58
59
60
61
Bilaga 5. Resultat från Powerprojekt
62
Bilaga 6. Resultat från Bidcon
63
Bilaga 7. Lastkombinationer och dimensionerande last i brottgräns Variabla laster
Variabla lasterna som är förekommande i en byggnadskonstruktion är snölast, vindlast och nyttiglast.
Snölast:
Är variabel och dess grundvärde på mark är utgångspunkt vid beräkning Vindlast
Takinfästning och fasaden påverkas av sugkrafter som är orsakad av vinden.
Nyttiglast:
Det finns olika slags nyttig last men den vanligaste sorten är inredning och personer som kan ändras med tiden. Denna sort av last består vanligtvis av två delar, en del som personer som rör sig omkring och andra delen utgörs av inredning som är bunden.
Permanentalaster
De permanenta lasterna i en byggnad utgörs av egentyngden, vattentryck och jordlast.
Egentyngd:
Vid dimensionering så egentyngden antas som bunden och permanent last. Summan av bärverk utgör egentyngden medan för betong EK används 25 KN/m3.
vattentryck:
Är de konstruktioner som är delvis eller helt byggs under vatten och utsätts för vattentryck.
Jordlast och jordtryck:
Jordlast räknas som permanent eller bunden last och verkar antingen horisontell eller vertikal last.
Här nedan kommer de formler som har använts vid beräkning av lasterna samt förklaring för beteckningar som har använts.
Egentyngd har beräknats med formel 1:
𝐺𝑘 = V ∗ γ (1) V Volym
γ Tunghet 𝐺𝑘 Tyngd
64 Nyttiga lasten:
Nyttiga lasten fås genom att kolla på tabellen för karakteristiska laster och reduktionsfaktorer för nyttig last och sedan hitta rätt kategori och detta beror på vilken typ av byggnad det är. I detta fall blir den valda kategori C1 för lokaler i skolor.
𝛼𝐴 =5
Snölasten har beräknats med följande formel 3:
S = Ce∗ Ct∗ Sk∗ μ (3)
Ce Exponeringsfaktor beroende av omgivande topografi, normalt fall 1,0.
Ct Termisk koefficient beroende på energiförluster genom tak, allmänhet 1,0.
Sk Karakterisk värde för snölast på mark.
μ Formfaktor beroende av takytans form och risk för snöanhopning.
Vindlasten har beräknats med följande formel 4:
𝐹𝑤 = 𝑊𝑘∗ A (4)
𝑊𝑘 = qp(z) ∗ (Cpe+ Cpi) (5) qp(z) Karakterisk hastighetstryck
Cpe, Cpi Formfaktor för utvändig och invändig vindlast 𝑊𝑘 Karakterisk värde för vindlast
z Referenshöjd
𝐹𝑤 Totala vindlast
A Area
Lastkombination 6.10a – dimensionerande last i brottgräns (6) Lastkombination 6.10b – dimensionerande last i brottgräns
65
𝜓0,1 Reduktionsfaktor för variabel bilast 𝛾𝑑 Partialkoefficient för säkerhetsklass
Enligt EK:s lastkombinationer antas en av de variabla lasterna som huvudlast och resten blir bilaster. Bland de variabla laster som har provats väljs det största värdet som dimensionerande. För att ta reda på den värsta fallet krävs det att prova både lastkombinations fallet 6.10a och 6.10b. En del parametrarna som multipliceras med laster variera och hämtas från olika tabeller (Lundström & AL-Doori & Oghana, 2012).
Bilaga 7. Lastnedräkning enligt Eurokod-EK
66 Nyttig last
qsamlingslokaler = 3,0 KN/m2
Permanenta laster Egentyngder
q HDF = 3,6 KN/m2 qk tak = 2 KN/m2 Kombinationsfaktor Ψ0, snö = 0,7
Ψ0, samlingslokaler
𝑠 = 𝜇 ∗ 𝑐𝑒 ∗ 𝑐𝑡 ∗ 𝑠𝑘
𝑠 = 0,95 ∗ 1 ∗ 1 ∗ 2,5 = 2,4𝐾𝑁
𝑚 𝑓𝑠 = 2,4 ∗ 10,8 = 12,83𝐾𝑁
𝑚
67
68 Vindlast som huvudlast
6.10b: 𝑁𝑒𝑑 = 𝛾𝑑 ∗ [1,2 ∗ 𝑓𝑔, 𝑡𝑎𝑘 + 2(1,2 ∗ 𝑓𝑔, 𝑏𝑡𝑔, 𝑏𝑗ä𝑙𝑘𝑙𝑎𝑔) + 2(1,2 ∗ 𝑓𝑔, 𝑏𝑡𝑔, 𝑣ä𝑔𝑔) + 2(1,5 ∗ 0,7 ∗ 𝑓𝑁𝐿) + 1,5 ∗ 𝑓𝑠 + 1,5 ∗ 𝑓𝑉𝐿] ∗ effektiv last längd
6.10b: 𝑁𝑒𝑑 = 1 ∗ [1,2 ∗ 10,8 + 2(1,2 ∗ 19,44) + 2(1,2 ∗ 13,13) + 2(1,5 ∗ 0,7 ∗ 13,5) + 1,5 ∗ 0,7 ∗ 12,83 + 16] ∗ 1,77 = 263,6KN
Väggskiva med öppning
En väggskiva kan difineras som en hög balk om dess spännvidd är tre gångar tvärsnitets totalhöjd.
𝑙 ℎ < 3
Figur 13. Väggen som dimensioneras enligt högbalk mentod
Fackverksmodell och krafter
Tryck och dragsträvor kallar för de fackverks stänger i fackverksmodellens kraftlinjer och tvärgående krafterna som orsakar böjningar i kraftlinjerna. För att kunna använda fackverksmetoden krävs det några regler.
Reglerna som ska tillämpas är följande:
• Vid mötande av trycksträva och dragstag rekomenderas en vinkel θ på 60o men 45o≤ θ ≥ 70o.
69
• Om en trycksträva gå in mellan dragstag som är vinkelrätt mot varandra rekommenderas en θ på 45, men 30o≤ θ ≥ 45o.
Beräkning av stödreaktioner och identifiering av tillhörande laster
Skivan är statiskt bestämd, stödreaktioner blir:
𝑅𝐴 =𝑞𝑑∙𝑙
2 (54) Snitt där tvärkraftern är noll bestäms med följande formel:
𝑥𝑜 =𝑅𝑎
𝑞𝑑 (55)
Laster som verkar till höger om lastdelaren går till stöd B och lasten till vänster till stöd A.
Detta förhållande påverkas inte av döröppningen.
Inläggning av kraftlinjer
Utan döröppning, väggen i brotgränstillstånda ska ha fungerat som ”båge med dragband”. Lasten som angriper i underkanten skall hängas upp med upphäningsarmering till tryckfälten i skivans övre del. I figur(12) represneteras upphängningsarmeringen av resutltaneterna i respektiv del av skivan.
Figur 14. inläggning av kraftlinje utan dörröppning
70
Dörröppningen påverkar verkningsättet för den vänstra delen av skivan för att tryckbågen inte kan bildas i området. Kraftspelet i den högra delen kommer att vara påverkat, däremot den vänstra delen skall utformas så att halva tryckbågen i den högra delen kan stöttas, se figur (13) den vänstra delan skall utformas som en del av ram som sträker sig över dörröppningen. Tryckkraften som förs mot dörröppningen från högra delen måste överföras som tvärkraft i pelaren till vänster om dörröppningen till stöd A. Sedan den ramformade delen används dels för att ta hand om den balanserade horisontella tryckkraften och dels för att föra lasten med hjälp av överliggare på den högra delen såväl dirket som genom upphängning. Lasten från underkant av öppningen skall bäras av plattan till öppnings kanter och lyftas med upphängningsarmering på både sidor av öppnongen.
Figur 15. inläggning av kraftlinje med dörröppning
71
Fackverksmodell
Fackverksmodellen konstrueras utifrån kraftlinjerna och balanserande sidokrafter.
Figur 16. fackverksmodell för väggskiva med öppning
.
Tvärkraften är noll vid L/2.
Välj avlänkningsvinkel θ mellan dragstag och sned trycksträva enligt ovan kring 60o,
vilkoret skall 45o≤ θ ≥ 70o uppfyllas.
inre hävarm Z, som är avstånd mellan dragstagets centrum och trycksträvans bestäms av:
Tan(θ1)= Z/(L/4) då Z<h Resterande vinklar
θ2 =
arctan ∗
zxo1+x03−x02 θ2>450
𝜃
3= arctan
ℎ−𝑧−𝑎𝑠1−𝑎𝑠2𝑥01+𝑥02−𝑥01 (56)
Med hjälp av trigonomerti kan även drag krafterna T och tryckkrafterna C beräknas.
Nod A:
72
Kraftern C3 delas upp i komposanter som snittkrafter i änden på ramdelen.
𝐶31= 𝐶3∙ 𝑐𝑜𝑠𝜃3 (64)
Dimensionering av dragstag enligt EK2, avsnitt 6.5.3.
Dragstat T1: 𝐴𝑠1 = 𝑇1
𝐹𝑦𝑑 (68) Dragstat T2: 𝐴𝑠2= 𝑇2
𝐹𝑦𝑑 (69)
73 Upphängningsarmering, dragstagen 𝑇3, 𝑇4 𝑜𝑐ℎ 𝑇5: Dragstat T1: 𝐴𝑠1 = 𝑞𝑑
𝐹𝑦𝑑 (70) Upphängningsarmering, dragstagen 𝑇6 𝑜𝑐ℎ 𝑇7 ∶
Armering i ramdelens ytterkant
Enligt EK2, avsnitt 9.7, höga balkar ska bestättas med rutarmering nära vardera ytan med en area av minst
As, dbmin = 0,001∙t Där, t är väggskivans tjocklek (73)
Största centrumavstånd
Centrumavståndet mellan armeringsstänger bör ej överstiga det minsta av två gångar balktjockleken och 300 mm.
Smax = Min{ 2∙t, 300mm } (74) Kontroll av noder
I denna raport dimensioneras noder enligt EK2, avsnitt 6.5.4. för kontroll av spånningar hänvisas till huvuddel 1. Nod L är en trycknod. Noderna A och B är noder med förankrad armering i en riktning. Nod K G och O är koncentrerade nod med armering i två vinkelräta riktnigar. Resterande noder är utbredda noder som inte behöver kontrolleras.
Nod L
74
Denna typ av noder förekommer i ramar med stängd moment.
σRd,max = fcd
𝜎
𝑐𝑐=
𝐶2∙𝛼𝑐∙𝑡
(75) Tryckarmering krävs att läggas för att avlasta tryckstävaninom den valda tryckzonen.
Dessutom kan ökas måtet på 𝛼𝑐 då omräknig av krafterna behövs.
Nod A
Dimensionerande hållfasthet för nodermed förankrad armering i en riktning.
𝜎𝑅𝑑,𝑚𝑎𝑥 = 𝐾2∙ 𝑣′∙ 𝑓𝑐𝑑 = 0,85(1 −𝑓𝑐𝑘
250) (76) Där K2 = 0,85
När vinklarna mellan tryckstävor och dagstaf är ≥ 55o då ökas grundvärdet med 10 % (EK2 6.5.4. (5).
Figur 17. Tryck-/ dragnod med arnering ( ytternod)
𝑢 = 2 ∙ 𝛼1 (77) 𝛼1= 𝑙𝐴∙ sin 𝜃1+ 𝑢𝑐𝑜𝑠𝜃1 (78) Upplagstryck:
𝜎𝑐𝑐𝐴=𝑙𝑅𝐵
𝐴∙𝑡 𝜎𝑐𝑐𝐴≤ 𝜎𝑅𝑑,𝑚𝑎𝑥 (79) Tryck från sned tryckstäva:
75 𝜎𝑐𝑐𝑙=𝛼𝐶1
𝑙∙𝑡 𝜎𝑐𝑐𝑙≤ 𝜎𝑅𝑑,𝑚𝑎𝑥 (80)
Nod B
Nod B är typ nod A men med flera ingående trycksträvor.
Det är enklast att konrolera huvudspänningarna för nod B. Noden innehåller tre trycjkinjer där den horisontella huvudspänningen ges av horisontella kraftern Chor mellan de två trycklinjerna till vänster. Avjämviktsskäl måse tryckkraft varla lika med dragkraften i dragstaget i överkant mellan både trycklinjer.
Figur 18. fler ingåend trycksträvor i en nod
Upplagstryck:
𝜎𝑐𝑐=𝑙𝑅𝐴
𝐵∙𝑡 ≤ 𝜎𝑅𝑑,𝑚𝑎𝑥 (81) Huvudspänning i nod B:
𝜎𝑐𝑐0,𝐵=𝐶𝑢∙𝑡ℎ𝑜𝑟 ≤ 𝜎𝑅𝑑,𝑚𝑎𝑥 (82)
Nod L:
Dimensionering hållfasthet för nod med armering förnakrad i mer än en riktning:
76 𝜎𝑅𝑑,𝑚𝑎𝑥 = 𝐾3∙ 𝑣′∙ 𝑓𝑐𝑑 = 0,75 (1 −𝑓𝑐𝑘
250) 𝑓𝑐𝑑 (83) Där K3 = 0,75 ( nationell parameter, enligt
Figur 19. nod med armering förankarad mer än en riktning
Bockningsdiameter enligt EK2
Minsta diamter enligt EK2 8.3(3), risk för brott i betongen
∅𝑚,𝑚𝑖𝑛≥𝑓𝑐𝑑𝐹𝑏𝑡(𝛼1
𝑏+2∅1) (84) Där α = dm*sin θ
θ = den mindre av vinklarna θ2 and θ3
dm = bockningsdiametern vid bockning av armeringen Tryck från sned tryckstäva C1:
𝜎𝑐=𝑎∙𝑏𝐶 (85) Kontroll av strävor
Villkor för trycksrävor behandlas i EK2, avsnitt 6.5.2. I övergången mellan sträva och nod A, där strävans bredd är minst har den sneda tryckstävan C1 maximal tryckspänning.
Tryckzonens kapacitet utan tryckarmering:
𝑁𝑅𝑑,𝑐 = 𝑓𝑐𝑑∙ 2𝑎𝑐∙ 𝑡 (86)
77 Behov av tryckarmering:
𝑁𝑅𝑑,𝑐 = 𝐹𝑐− 𝑁𝑅𝑑,𝑐 (87)
𝐴´𝑠=𝑁𝑅𝑑.𝑠
𝑓𝑦𝑑 (88)
I överliggaren är motsvarande behov
𝑁𝑅𝑑,𝑐 = 𝐹𝑐− 𝑁𝑅𝑑,𝑐 (89)
𝐴´𝑠=𝑁𝑅𝑑.𝑠
𝑓𝑦𝑑 (90)
I ramdelen överförs tvärkraft av sneda
I ramdelen överförs tvärkraft av sneda trycksträvor. Som skall dimensioneras som strävor i sprucken tryckzon med tvärågende dragspänning. Eftersom strävorna representerar ett utbrett spänningsfält är det lämligt att tillämpa EK2 ekvation (6.9) för Vrd,max i konstruktionsdel med tvärkraftsarmering.
Överliggaren: