Jag vill tacka mina handledare Sara Janhäll och Anders Genell. Anders var till stor hjälp i projektets initiala skede med vilken utrustning som krävdes, hur den skulle kopplas samman och hur datat skulle föras in i Pi:n. Han och även Sara skrev även grunden till en del av de program som hämtar data till Pi:n. Sara har bidragit med diskussion kring partiklar och inte minst med en evig entusiasm.
Jag vill även tacka min ämnesgranskare Jesper Rydén för ett tredje öra och åsikt kring utvecklingen av projektet, samt diskussion kring de statistiska momenten. Även Hung Nguyen och Erik Svensson på Miljöförvaltningen och Ingela Lundgren-Sandberg på Trafikkontoret i Göteborgs stad, för deras assistans med extern data och kalibrering.
Inte minst vill jag tacka min flickvän Cecilia och mor för stöd, uppmuntran och goda råd under hela våren.
65
9 Referenser
Alliance Protein Laboratories Inc. (den 28 Januari 2015). Laser Light Scattering. Hämtat från http://www.ap-lab.com/light_scattering.htm
Baldauf, R., Thomas, E., Khlystov, A., Isakov, V., Bowker, G., Long, T., & Snow, R. (2008). Impact of noise barriers on near-road air quality. Durham, NC, USA: National Risk Management Research Laboratory.
Donaldson, & Li. (1998). Ultrafine (nanometre) particle mediated lung injury. Journal of Aerosol Science.
Dutton, J. (den 24 September 2006). alsa-project.org. Hämtat från FramesPeriods: http://www.alsa-project.org/main/index.php/FramesPeriods
Eliasson, I., & Henningsson, M. (2006). Wind fields and turbulence statistics in an urban street canyon. Atmospheric Environment.
GlobalSat Tech. Co. (u.d.). Product Specification USB GPS Receiver BU-353, ver 1.03.
Gombrii, D. (2013). Underwater Propagation of Noise from Wave. Uppsala: Uppsala universitet.
Hinds, C. (1999). Aerosol Technology: properties, behavior and measurement of airborne particles, 2nd ed. John Wiley and sons inc.
Janhäll, S. (2002). Urban air pollution and emissions. Göteborg: Chalmers University of Technology.
Janhäll, S. (2015). Luftkvalitetsforskare, VTI. (D. Gombrii, Intervjuare)
Maynard. (2000). New directions: Reducing the toxicity of vehicle exhaust. Atmospheric Environment.
Miljöförvaltningen Göteborg. (den 15 April 2015). goteborg.se. Hämtat från Lägre halter av partiklar:
http://goteborg.se/wps/portal/invanare/miljo/goteborgs-miljomal/frisk-luft/partiklar/
Naturvårdsverket. (den 16 December 2014). Miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10 och PM2,5) i utomhusluft. Hämtat från
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Miljokvalitetsnormer/Miljokvalitetsnormer-for-utomhusluft/Miljokvalitetsnormer-for-partiklar-PM10-och-PM25-i-utomhusluft/
Naturvårdsverket. (den 31 Mars 2015). Partiklar i luft. Hämtat från
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=105&pl=1
Nguyen, H. (2015). Luftkvalitétshandläggare, Miljöförvaltningen, Göteborg. (D. Gombrii, Intervjuare) Ning, Z., Hudda, N., Daher, N., Kam, W., & Herner, J. (2010). Impact of roadside noise barriers on
particle size distrubution and pollutants concentrations near freeways. Los Angeles, CA, USA:
Department of Civil and Environmental Engineering, University of South California.
Product Technology Partners Ltd. (den 25 Februari 2013). ptpart.co.uk. Hämtat från Noise Measurement Briefing:
https://web.archive.org/web/20130225220126/http://www.ptpart.co.uk/noise-measurement-briefing/
Regeringskansliet. (den 13 April 2015). regeringen.se. Hämtat från Nya bullerregler gör det enklare att bygga fler lägenheter: http://www.regeringen.se/sb/d/20099/a/257208
66
Seinfeld, J. H. (1997). Atmospheric chemistry and physics: From air pollution to climate change. USA:
John Wiley & Sons Inc.
Socialstyrelsen. (2009). Miljöhälsorapport.
Svenska Miljöinstitutet AB. (2004). Luftkvalitét i tätorter. Göteborg: Naturvårdsverket.
Trafikverket. (den 17 Februari 2014). Fakta om buller och vibrationer. Hämtat från
http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Halsa/Buller-och-vibrationer/Fakta-om-buller-och-vibrationer/
Trafikverket. (den 31 Januari 2014). Hälsopåverkan från buller. Hämtat från http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Halsa/Buller-och-vibrationer/Halsopaverkan/
67
Appendix 1 Teoretisk koncentration från väg
Det är svårt att teoretiskt förutsäga koncentrationen på olika avstånd från vägen, då detta beror mycket på den specifika omgivningen kring vägen, såsom plank, hus, träd, osv. Vägen kan vara dragen på en mängd olika sätt, landskapet kan ha varierande topografi, och vinden kan blåsa från olika håll och skapa turbulens i vägens omgivning. Fordonen släpper ut en varierande mängd partiklar.
En mycket förenklad formel kan dock ställas upp. Denna antar att vägen är rak, omgivningen är platt och inga objekt finns kring vägen. Vinden antas också blåsa vinkelrätt från vägen. Vägen antas vara en konstant partikelkälla. Formeln visas i följande ekvation:
𝑐 = 2𝑞𝑙
√2π 1
𝑅𝑧𝑥𝑟𝑧 9.1
Här är ql [g/(ms)] linjekälltakten, x avståndet från vägen och Γ gammafunktionen. Rz och rz är
konstanter som beror på vädrets stabilitet. Rz har värden mellan 0,06 (stabilt) och 0,4 (instabilt) och rz
har värden mellan 0,5 (stabilt) och 1,4 (instabilt) (Seinfeld, 1997).
Denna ekvation är svår att göra exakta jämförelser med i detta projekt, då vinden måste blåsa vinkelrätt från vägen, vilket inte sker så ofta, och inga störande objekt får finnas vid vägen som kan skapa turbulens.
68
Appendix 2 Sammansättning av den portabla mätstationen och dess komponenter
Den portabla mätstationen kopplades ihop enligt skissen som visas i Figur 41. Figuren visar hur komponenterna strömförsörjs samt hur datasignaler skickas mellan dem. DustTrak:en, mikrofonen, ljudkortet och GPS:en beskrivs i närmare detalj i avsnitt 4.1.
Data sickas till Pi:n via USB. Instrumenten kopplas till Pi:n via en USB-hubb.
För att strömförsörja alla komponenter, vid mätning i fält, användes ett batteri. Batteriet kopplas till en spänningsomvandlare för att ge USB-hubben rätt spänning. USB-hubben strömförsörjer sedan alla komponenter.
A2.1 Raspberry Pi
För att samla in all data och omvandla den till text- och ljudfiler, användes en enkortsdator vid namn Raspberry Pi modell B från Raspberry Pi
Foundation, se Figur 42. En enkortsdator är en enkel och billig dator. Till den går att ansluta två USB-komponenter, men med en USB-hubb med
egen strömförsörjning går det att ansluta många fler USB-komponenter. I projektet användes även nätverkskontakten, för att ansluta till internet, och HDMI-kontakten, för att ansluta till en skärm.
Strömförsörjningen sker via en USB-mikro-kontakt. Den kan också få in data via signalpinnar med generella digitala signaler, så kallade GPIO (General Purpose Input/Output). Dessa användes dock endast till att sätta in en avstängningsknapp till Pi:n för att kunna stänga av den säkert ute i fält.
Datat på Pi:n sparas på ett minneskort (SD-kort).
A2.2 Batteri
Batteriet är av modellen Flightmax 8000 30C från tillverkaren Zippy och visas i Figur 43. Detta LiPo-batteri används normalt till drivning av radiostyrda helikoptrar, vilket gör att det har stort energiinnehåll och hög maximal urladdningsström. Det innehåller 8000 mAh. En mätning visade att hela mätstationen drog kring 800 mA från batteriet. Detta ger en körtid på 10 timmar.
A2.3 Batteriladdare
För att ladda batteriet krävs en batteriladdare som visas i Figur 44.
Laddarens maximala laddningsström är 5A laddare, vilket ger en laddningstid på 1 timme och 36 minuter. Men då de flesta laddningar skedde över natten, och en långsammare laddning är skonsammare för batteriet, laddades det på 0,5 A, vilket ger en laddningstid på 16 timmar.
Figur 41. Skiss över den portabla mätstationen i sin slutgiltiga form, alltså det som byggdes ihop till ett fungerade system. Pilarna visar hur informationen skickas från mätinstrumenten till Pi:n och hur alla komponenterna får ström via batteripaketet eller egna batterier.
Figur 42. Enkortsdatorn Raspberry Pi modell B, som användes för att få in data från mätinstrumenten och
omvandlade dem till text- och ljudfiler. Kontakten framtill i mitten är en HDMI-kontakt. Den främre kontakten till höger är en nätverkskontakt och den bakre är två USB-kontakter.
Källa: raspberrypi.org/
products/model-b/
69
A2.4 Spänningsomvandlare
För att kunna driva USB-hubben krävdes en spänning på 5 V. För att leverera detta användes en spänningsomvandlare, som omvandlar batteriets spänning på 6-8,4 V till 5 V. Spänningsomvandlaren visas i Figur 45.