Taffeta är ett av de FM raster som FujiFilm Sverige AB tillhandahåller sina kunder. Det är detta raster som kommer att användas som jämförelse mot traditionellt AM raster vid denna studie. Då det ligger sekretess bakom utvecklingen av Taffeta kommer detta kapitel att handla om en studie hur rastret beter sig i de bilder vi har tryckt på Norrköpings Tryckeri. Då vi i fortsättningen skriver om FM raster i tester och de provtryck som genomförts menar vi FujiFilm:s Taffeta raster.
2.6.1
Ett andra generations FM raster
Taffeta är ett andra generationens FM raster, vilket innebär förbättrad punktupp- byggnad till skillnad mot första generationens FM raster. I andra generationens FM raster varierar storleken på punkterna och dessa grupperar sig på ett sätt att det blir bättre jämnhet efter tryck och det erhålls god tryckbarhet. Detta bi- drar till att behålla en god jämnhet i rastret samt att vinna tryckbarhet genom att göra vissa punkter större. Även punktförstoringen minskar när rasterpunktens storlek ökas då detta medför att antalet punkter i tonen minskas för att bibehålla jämnheten, detta ses i rampen i figur 2.17(c) och 2.17(f).
2.6 Taffeta 39
2.6.2
Punktuppbyggnad av Taffeta
Genom att studera punktuppbyggnaden av Taffeta (se figur 2.15(e), 2.15(f), 2.16(e), 2.16(f), 2.17(c), 2.17(f)) går det att se att det råder god tryckbarhet. Punkterna grupperar sig på ett vis som leder till att det inte kommer att slå igen med färg i tryckpressen. Detta eftersom punkterna är placerade bredvid varandra och bildar en större rasterpunkt. Som inte innehåller små “vita” ytor där färgen kan “kladda igen” vid tryck.
Omkretsen av punkterna i Taffeta kommer att minskas då de placeras på ovan nämnda vis, detta är bra då en mindre omkrets bidrar till en kortare kant på rasterpunkten där punktförstoring kan inträffa.
FujiFilm beskriver i [14] hur Taffeta rastrerar i två olika steg. Vid steg 1 ge- nomförs rastreringen som bygger på att skapa ett jämnt brus som är optimerat mot ögats perception. I steg 2 skapas en god balans mellan punktfördelningen och tryckbarheten, detta genom att “gruppera” punkterna, skapa punkter som har god form som är tryckbara. För att se skillnaden mellan god tryckbarhet kan jämförelser ske mellan ett första generationen och andra generationens FM raster i figur 2.15(c) respektive figur 2.15(e).
2.6.3
Erfarenheter av Taffeta från Strands tryckeri i Lindes-
berg
Vid studiebesök i Lindesberg hos Strands tryckeri diskuterades för och nackdelar för Taffeta. Strands tryckeri har lång erfarenhet av rastret då det idag används till all offset produktion i tryckeriet i Lindesberg. Vid besöket träffade vi Mikael och Thomas Strand som driver företaget.
Företaget tycker idag att produktionen har blivit stabilare med användning av Taffeta än tidigare, det uppstår mindre antal fel som moaré och liknande problem som uppstår vid AM rastrering. Detta har bidragit till minskade kostnader för feltryck uppger Mikael och Thomas.
Angående reproduktion av tonplattor, homogena ytor, menar Thomas att det fungerar lika bra som tidigare då de använt AM raster. Vissa färger, så som mörk- blå, blir även enklare att återge med Taffeta än tidigare då de har varit tvungna att ibland skifta ordningen på färgerna, cyan och magenta, i tryckpressen.
Att Taffeta sparar färg är de övertygade om, de uppger att efter kalibrering av ICC-profilerna för tryckpressarna har färgmängden minskat med ca 20%. Detta har lett till minskade kostnader i produktionen.
Vad gäller tryckkvaliteten ger Taffeta en bättre detaljrikedom i tryck samt en bättre återgivning i skuggor och högdager än det traditionella AM rastret säger Mikael och Thomas.
Vissa problem har uppstått med bilder som använder JPEG kompression. Vissa defekter, då bilderna blivit för hårt komprimerade, har då kommit fram i rastret eftersom det återger detaljer så väl.
Alla tryckproduktioner trycks med Taffeta, Thomas och Mikael är speciellt nöjda med hur Taffeta reproducerar tryck i svartvitt. De hävdar att det idag inte finns någon anledning att använda både AM och FM raster då Taffeta hanterar
Kapitel 3
Provtryck
Under två dagar i augusti skedde installation av FujiFilm:s rastreringsprodukt Taf- feta och provtryck vid Norrköpings Tryckeri. Installationen utfördes under första dagen, den andra dagen användes för provtryck av testark för denna studie. Fredrik Gustafsson och Leif Olsson från FujiFilm Sverige AB utförde installationen.
3.1
Installation av Taffeta
Målet med installationen av Taffeta är att tryckeriet ska kunna använda rastret separat, samt ha möjlighet att kombinera tryck med AM rastrering och FM rastre- ring. För att ett kombinerat tryck ska kunna genomföras och att gamla projekt ska kunna tryckas med det nya rastret krävs det att Taffeta justeras till att lik- na ett tryck med AM rastret. Med likna menas i huvudsak att punktförstoringen har en liknande kurva i både AM rastret och Taffeta, samt att Taffeta har en färgrepresentation som liknar AM rastrets.
Mjukvaran för att kunna använda Taffeta var sedan tidigare installerad på tryckeriet. För att gå vidare med justeringar och anpassning av Taffeta krävdes en linjärisering av CtP:n. Detta som en kontroll att inga andra problem existerade i flödet samt för att kunna skapa en bra exponering på plåten.
Linjäriseringen skedde genom att producera en plåt där olika täckningar fanns representerade både i AM raster och FM raster (Taffeta). Därefter gjordes mät- ningar på rasterpunkterna i de olika täckningarna för att kontrollera punkternas storlek och form. Täckningarna kontrollerades på det sätt att de exakt uppfyller kommenderad täckning. Även en kontroll av PH värde på framkallningsvätskan och rengöring av matningsrullarna i CtP:n utfördes.
För att ta fram underlag för kompensering av Taffeta krävdes ett antal prov- tryck. För att ta fram en kompenseringskurva för bestruket papper samt för obe- struket papper användes följande steg vid provtryckningen med Taffeta.
1. Initial kompensering av punktförstoringen för Taffeta 2. Rastrering av testark (kombinerade med AM och Taffeta)
3. Provtryck med intag i tryckpressen för justering av punktförstoring enligt ordinarie AM raster
4. Uppmätning av punktförstoring och densitet för AM och Taffeta 5. Justering av kompensationskurva för Taffeta
6. Rastrering av testark med nya kompensationskurvan
7. Provtryck med intag i tryckpressen för justering av punktförstoring enligt ordinarie AM raster
8. Kontroll av punktförstoring och densitet för AM respektive Taffeta
3.1.1
Kompensation
Eftersom ett FM raster ger en större punktförstoring än ett AM raster, se kapitel 2.5, krävdes en kompensation av Taffeta för att nå en liknande punktförstoring som det ordinarie AM raster som användes. Kompensationsinställningar görs i RIP:en, där sker kompensering av de delar av materialet som ska tryckas med Taffeta innan rastrering.
För att ta fram en slutgiltig kompensation för Taffeta, skillnaden i punktför- storing mellan AM rastret och Taffeta, krävdes provtryckningar där kontroll av skillnaderna kunde ske. Genom erfarenheter från tidigare installationer skedde en initial kompensation inför den första provtryckningen. Justeringarna inleddes med att skapa en profil för bestruket papper där Taffeta trycktes med 20µm som minsta punktstorlek och AM rastret trycktes med 175 lpi. Vidare en profil för obestruket papper där Taffeta hade en minsta punktstorlek på 30µm och AM rastret trycktes med 150 lpi.
Varje profil skapades genom att trycka testarket i tryckpressen, Komori 428, med den initiala kompenseringen. Därefter skedde mätningar av densitet på 25%, 50% och 75% täckning för respektive färg (c, m, y och k). Skillnaden i densitet och punktförstoring mellan AM rastret och Taffeta togs fram för täckningarna och justering av kompensationskurvan gjordes för att minska skillnaderna. De nya värdena för kompensationen registrerades och efter en omrastrering i RIP:en av testarket skapades nya plåtar med den nya kompensationen. En ny omgång av testarket trycktes och kontrollmätningar utfördes.
För att hitta de slutgiltiga värdena för respektive täckning och ett resultat som även upplevdes subjektivt som bra, det vill säga så likt som möjligt för motsvaran- de AM raster, krävdes tre justeringstryck för bestruket papper och två justerings- tryck för obestruket papper. I figur 3.1(a) och 3.1(b) syns tydligt att den svarta färgen (k) blir mer kompenserad i båda profilerna. Kompensationen mellan AM rastret och Taffeta är totalt sätt mindre i figur 3.1(b) vilket innebär att skillnaden i punktförstoring är mindre mellan AM rastret och Taffeta vid obestruket papper.
3.2 Testark 43