4.1 Regler
Beroende på hur taket är strukturerat och vilket material som används, finns det olika lösningar för att uppnå de krav som ställs [24]. När byggnaden uppförts och vilka ombyggnationer som gjorts påverkar vilka regler som gäller. Regler som gäller för taksäkerhet finner man i BBR. Reglerna är till för att skydda mot olycksfall när personer arbetar eller befinner sig på tak. Reglerna beskriver hur de fasta takskyddsanordningarna ska monteras och underhållas så att olycksfall inte ska inträffa. Underhåll kan t.ex. vara att se till att det inte bildas rost eller att hållfastheten försämrats.
4.2 Produkter för låglutande tak
I början av 1990-talet togs det fram flera nya produkter för taksäkerhet och fästanordningar [40]. Efter en tid när produkterna använts i stor utsträckning märkte man dess brister. På grund av detta anordnades år 1993 ett byggforskningsprojekt "Infästning av takskyddsanordningar" där man kom fram till att hela taksäkerhetsanordningen skulle agera som en enhet. Detta medförde att man uppnådde maximal säkerhet. En fördel är om samtliga fästanordningar har en stark och tydlig färg, vilket underlättar för dem som befinner sig på taket.
Under själva uppbyggnaden av taket är säkerhet en viktig del. Vanligast är att man använder sig av en säkerhetssele och runt taket har det satts upp ett skyddsstaket. Staketet är provisoriskt och kan vara uppbyggt av stående stålrör med liggande träplank.
Det alternativ som används vid byggnationen som undersökts är skyddsnät, vilket ligger runt vissa delar av byggnaden, se Figur 18 nedan. Nätet förflyttas med tiden som taket tar sin form. Man fäster nätet i kantbalken och i takstolen som ligger under TRP-plåten. En stor fördel är att arbetarna kan röra sig fritt på taket och på så sätt göra arbetet smidigare samt att de slipper koppla om sig. De personer vi har varit i kontakt med anser att skyddsnät är ett bättre alternativ än skyddssele. Nätet är alltid på plats och detta är även en trygghet för platschefen, då fusk med säkerhetssele ej kan förekomma. Vid fall är det även bekvämare att landa i skyddsnätet än att hänga över kanten i en sele. Skyddsstaket används överallt och är i stål med en röd och tydlig färg. Från fabriken kommer det fastsvetsade stålhylsor i kantbalken som staketet fästs i. Håltagningar och öppningar i taket täcks under byggnationen över med galler för att förhindra att personer faller ner, se Figur 19 nedan.
25
Figur 18: Säkerhetsnät
Figur 19: Galler över håltagning
Rekommenderat från Boverkets Byggregler (BBR) är ett alternativ där man monterar flera falsfästen i rad med ett visst mellanrum [40], se Figur 20 nedan. I ett av hålen på falsfästet monteras det in ett rör som sedan löper igenom övriga falsfästen (se figur 21 nedan). Fördelen med denna typ av lösning är att personen på taket kan röra sig fritt och omkoppling sker inte lika ofta. En platta läggs under ytskiktet och monteras fast i den bärande plåten. Där efter skruvas brickan fast i plattan.
26
Figur 20: Falsfäste på TRP-plåt
Figur 21: Falsfäste med monterat rör
Fästöglor är ett vanligt alternativ på låglutande tak [40], se Figur 22 nedan. De får max ha ett avstånd på fem meter mellan sig och tio meter från takfot eller takkant. Detta är en något enklare lösning jämfört med den tidigare beskrivna. Infästning av denna sker genom att en matta limmas fast ovanför stålanordningen. Säkerhetslinan kopplas endast fast i öglan, men när personen förflyttar sig en längre sträcka behöver denne byta ögla.
27
Figur 22: Fästögla enligt BBR [40]
Det tyska företag som lagt plåten har valt att använda sig av en annan typ av fästögla än vad som vanligtvis används i Sverige, se Figur 23 nedan. Infästningen av denna sker på så sätt att fästplåten skruvas fast i TRP-plåten.
Figur 23: Tysk variant av fästögla
4.3 Säkerhet vid snö
Snö och is kan vara farligt när det faller till marken, vilket i vissa fall kan leda till att personer kan bli allvarligt skadade [41].
Det är inte bara farligt att befinna sig under taket utan även på det. Risken för halka är stor på taket under vintern då det ofta bildats is. Tak med stor lutning är mer svårarbetat och risken för att en olycka ska ske är större än vid ett låglutande tak. Samarbete på taket är viktigt, på så sätt kan man undvika skador för personer som befinner sig på marken. Antalet personer som arbetar på taket beror på dess storlek. Det ska alltid finnas en person på marken som har kontakt med dem som skottar. Pålitliga arbetskamrater är ett måste då man kan vara säker på att säkerhetslinor förankrats på rätt sätt. Det är även en extra säkerhetsfaktor som förminskar risken till misstag [41].
Istappar kan vara farligt för allmänheten. Isen bildas vid kyla, värme, nederbörd eller otätheter. Det är fastighetsägarens ansvar att varna när det finns risk för snö och isras.
28
Fastighetsägaren måste åtgärda farorna direkt när de uppstår. Vikten för en istapp på två meter kan vara så stor som 50 kg [41].
Arbetsgivaren som tar sig an snöskottning skall ha undersökt taket innan han skickat upp sin personal. Han ska då kontrollera att alla säkerhetsanordningar är i bra skick. Arbetsgivaren ska även innan snöskottningen påbörjats informerat och varnat personalen om de risker som kan uppstå för att på så sätt undvika olyckor. Skyddsutrustning som används när man befinner sig på taket ska vara godkänd och i ett bra skick, vilket är arbetsgivarens ansvar [41].
Tak med en lutning under 6° kan utsättas för större snölaster än vad som är beräknat. Därför ska man vara extra vaksam vid snöbildning så att inte taket rasar in. Låglutande tak ska minst ha tillgång till förankring i öglor för säkerhetslina. Vid plåtbjälklag är det vanligt att plåtens överlapp ger vika på grund av de stora lasterna. För att undvika punktlaster tar man hjälp av snöslädar som underlättar snöns förflyttning till takets kant. Säkerhetslinan som används skall endast räcka till slutet av taket, justering av linans längd görs manuellt [41].
29