• No results found

Hur talar och relaterar barn och lärare till könsstereotyper inom Disney?

3 Metod och genomförande

6.1 Hur talar och relaterar barn och lärare till könsstereotyper inom Disney?

Barn kan relatera till Disneys sagor genom att de kan hitta sig själv i figurerna. Det finns alltid en karaktär som passar något barn. Rönnberg (1999) skriver att flickor har lättare att frigöra sig från sina föräldrar medan Ward (2002) skriver att Nala ur Lejonkungen inte är en självständig kvinna utan följer Simba hela vägen. Vi håller med Rönnberg (1999) om att flickor är självständiga eftersom Nala i Lejonkungen är självständig för det är hon som letar mat när Scar har tagit över lejonklippan. En man som viker av när det gäller den manliga normen är Flynn Rider ur filmen Trassel. Flynn Rider framstår först som modig och stark men visar sig ha en svag när det gäller hans utseende på efterlysningsbilderna,där Flynn Rider uttrycker sig att ”de får aldrig min näsa rätt”. Efter att busarna i filmen räddat honom och han landar på hästen Maximus så säger han till hästen ”Kom du tillbaks för mig? Tack.” Flynn Rider visar en mjukare och mer känslomässig sida. En fråga som dök upp när vi läst Rönnberg (1999) respektive Ward (2002) var är verkligen pojken det starka könet? Eller är barnen mer jämnlika än vad de blir sedda som?

En av flickorna som var med i våra intervjuer berättar att hon lär sig att simma genom att titta på Ariel och vi tror mycket väl att barn kan lära sig av att se på film eller tv. Barn plockar upp information från olika ställen, till exempel från tv, tidningar, filmer, skolan men även mycket från föräldrarna. Denna information hjälper barnen att veta hur man ska uppföra sig men även så lär sig barnen hur pojkar och flickor ska vara plus att det är okej för flickor att testa på pojksaker och pojkar får lov att testa på flicksaker. Som läraren ovan berätta så är det lärarnas ansvar att hjälpa barnen om de vill testa på. Att pröva nya saker, få nya erfarenheter men att inte behöva tänka på om det är ”normalt”. Lärarna måste ge barnen möjligheter att forma sin identitet efter deras behov, drömmar och önskemål.

34

6.2 Könsstereotyper

Utifrån intervjuerna med barnen respektive lärarna och efter vi kopplat ihop det med teori så har det kommit fram att ett ”traditionellt” könsmönster fortfaranade existerar i barnens liv och lek. Som en av lärarna ovan säger i sin intervju så ska läraren hjälpa barnen i deras identitetsutveckling. Vill pojkar testa på att vara prinssessa eller en flicka testa på att vara Buzz Lightyear så är det helt okej. Där är fortfarande ett mönster att flickor dras per automatik mot prinsessornas håll och pojkarna är mer intresserad av Bilar och Toy story. En del pojkar respektive flickor har börjat visa intresse för det ”motsatta” könets favoritfigurer. Det upplevs som att könsstereotyperna inte ändrats något märkvärt utan fortfarande följer samma mönster. I skolans värld är det fortfarande så att pojkar är aktiva och busiga medan flickor är lugna och stillsamma. Det finns undantag för båda könen. Där finns tjejer som är jätteaktiva och busiga och pojkar som är lugna och stillsamma.

Vi håller inte med Rönnberg (2006) om att skurkarna i Disney filmer är 50:50 män respektive kvinnor utan vi anser att det är fler kvinnor som är skurkar. genom att vi tog och skrev upp de filmer barnen och lärarna sagt och räknade dem, där vi fick fram att var femte film var det manen som var skur. Vi känner att Disney vill framställa kvinnan som mer onda i jämförelse med mannen. Männen framställs som modiga och riddarmaterial. Vi upplever också att de vill göra de elaka figurerna fula till utseende och de goda som vackra och gudomliga. Kan det inte vara tvärtom?

Vår första tanke när intervjuerna var gjorda och barnen hade påpekat att det som var ”annorlunda” var inget av intresse. Var en pojke intresserad av flickfilmer så var det inte ”rätt” eller tvärtom. Allt det som bröt från normen gjorde så att barnen bakade undan och allt det var fel att vara annorlunda. Det kom upp en fråga, ska inte filmerna vara ”könslösa” och locka båda könen? Vi håller med Evenhaug och Hallen (2001) att pojkar respektive flickor ska få testa på allt. Vill en pojke till exempel klä ut sig i prinsesskläder eller flickor klä ut sig till Buzz Lightyear så är det helt okej och ska uppmuntras av lärare och av föräldrar. Persson (2000) skriver hur viktigt det är för barn att få utveckla sin identitet

35

genom att träffa olika personer, testa på olika saker men även få värderingar och kunskaper i skolan.

Utifrån barnens och lärarnas svar och ut ifrån filmerna ger Disney en bild av att, de flesta kvinnorna ska vara söta, duktiga, lydiga och försiktiga. Manen ska ta rollen som modig, självsäker, stark och att det är manen som skall rädda prinsessan och dagen. Tankar utifrån intervjuerna och filmerna ger oss frågan hur påverkarkas barnen? I skolan får barnen höra att man är lika viktig oavsett kön, medan Disney visar tvärtom. Flickornas favoritkaraktärer är överlag prinsessorna och älvorna som flickorna anser är söta, hjälpsamma och duktiga. Pojkarna har bilar och superhjältar som favoritkaraktärer som i deras ögon är coola, snabba och starka. Det fanns pojkar som uppskattade älvorna och prinsessorna mer än bilarna och superhjältarna, men även flickor som drogs till bilarna och superhjältarna,

Related documents