1990-talets gymnasieskola
När den nya gymnasieskolan skulle organiseras i Ulricehamn (1993) behövde skolan för en gång skull inte vända sig till Skolöverstyrelsen utan till kommun-fullmäktige med sina önskemål om vilka program som skulle erbjudas.
Den utbildningshistoriskt mest signifikanta förändringen i och med den nya gymnasieskolan var att särskola för gymnsieungdomar integrerades i samma skolform som övriga frivilliga utbildningar. (Se nästa avsnitt.)
Omvårdnadsprogrammet, som mer eller mindre var en sammanslagning av vårdlinjen och social servicelinje, hade startat redan 1992 inom ramen för en försöksverksamhet (ÖGY). Det nya omvårdnadsprogrammet kom att innebära en grund för bredare kompetens och möjligheter till fler eftergymnasiala
utbild-
96 Skolstyrelsen 1987-01-21
97 Skolstyrelsen 1989-10-25
ningsvägar än tidigare. Enligt en intervju i Ulricehamns Tidning i samband med utbildningsstarten ville de flesta eleverna bli barnmorskor.98
Övriga nya program i Ulricehamn var barn- och fritidsprogrammet, elpro-grammet (grenarna automation, elteknik och elektronik), estetiska proelpro-grammet (grenarna bild och form samt musik; en teatergren startade några år senare), fordonsprogrammet (personbilsteknik), handels- och administrationsprogram-met, industriprogramadministrationsprogram-met, naturvetenskaplig respektive teknisk gren på naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet med grenarna språk, ekonomi och samhällsvetenskap och individuella programmet, avsett för elever i avsaknad av behörighet till de nationella programmen. Textil- och beklädnadsteknisk linje blev kvar som lokalt program under namnet textil- och beklädnadstekniskt program.
I frågan om estetiska programmet fördes i gymnasienämnden99 långa diskussioner om vilket elevantal som skulle utgöra gräns för att starta programmet. Ursprungligen föreslogs att ett visst antal elever skulle krävas per inriktning men resultatet blev, på initiativ av nämndsledamoten Thomas Hjalmarsson, att man beslöt starta programmet under förutsättning att åtminstone tio elever, oavsett inriktning, sökte utbildningsplats på programmet.
Ämnesansvariga vid de olika inriktningarna blev musikläraren Jörgen Sandblom, teckningsläraren Sylvia Wahlgren (senare efterträdd av Ingegerd Härgestam), och några år senare då den tredje inriktningen startade, teater-läraren Birgitta Fernström.
Medieprogrammet startade i Ulricehamn 1995; de första tre terminerna var programmets karaktärsämnesundervisning förlagd till Bogesundsskolan.
1997 fattades beslut om att från och med hösten 1998 inrätta ett special-utformat industriprogram med utökat teoretiskt innehåll för att utbilda industritekniker. Kommunstyrelsen hade året innan tilldelat gymnasienämnden 50 000 öronmärkta kronor till ett projekt som benämndes ”Höj ribban” och särskilt syftade till ”att stärka ortens näringsliv”; en miljon kronor sköts till för att införskaffa teknikerutrustning. Inriktningen avvecklades när teknikpro-grammet inrättades 2002.
Liksom under 1980-talet led teknik- och industriföretagaren brist på kval-ificerad arbetskraft, varför den ökade tillströmning av elever till tekniska utbildningar, som blev följden av det nyinrättade teknikprogrammet, var synner-ligen välkommet.
98 Ulricehamns Tidning 1992-08-20
99 När skolan kommunaliserades avvecklades skolstyrelserna och länsskolnämnderna. I Ulricehamn övertog några år senare en gymnasienämnd ansvaret för gymnasieskolan, medan barn- och utbildningsnämnden ansvarade för barnomsorg och övriga skolformer. Så småningom avvecklades gymnasienämnden och barn- och utbildningsnämndens ansvar utvidgades till att omfatta även gymnasiet. 2001-2007 ansvarade en lokal styrelse för flera frågor som tidigare hade åvilat gymnasiets rektor och nämnd; ledamöterna utgjordes av personal, rektor och elever. Eleverna var i majoritet och en elev innehade ordförandeposten.
Näringslivet har i Ulricehamn ända sedan yrkesskolans första dagar haft en nära relation till stadens utbildningsväsen. Ett särskilt steg togs i mars 1994 när föreningen Företagarna i Ulricehamn vände sig till kommunstyrelsen med förslag om att starta ett företagargymnasium på Tingsholmsgymnasiet. Man betonade särskilt att ”arbetslösheten är besvärande hög och nyföretagandet inom kommunen är exceptionellt lågt” och att näringslivsfrågorna borde prioriteras.
Ett ökat nyföretagande var målet. Kommunstyrelsen såg gillande på idén och tillskrev skolstyrelsen i frågan: ”En sådan inriktning skulle vara helt i linje med den kultur som finns i Ulricehamn”.
Ung företagsamhet (UF) hade drivits på skolan sedan 1988, bland annat på ekonomilinjen men också på textil- och beklädnadsteknisk linje, där företaget Young Designers, som tillverkade och sålde stickade lusekoftor, under läsåret 1994/1995 blev Sveriges bästa UF-företag.
År 1998 kunde företagargymnasiet starta som en särskild profil på samhälls-vetenskapsprogrammets ekonomiinriktning. UF kom att utgöra en central del av utbildningen. Tre år senare utsågs skolan till årets UF-skola i Sverige och år 2005 ombildades utbildningen till ett specialutformat program med namnet företagarprogrammet. I och med 2011 års gymnasiereform motsvaras utbild-ningen av Ekonomiprogrammet.
År 1995 ändrade textil- och beklädnadstekniskt program namn till Design och mode med inriktning mot trikå (förkortat DM); syftet var uttryckligen att locka fler elever. Men textilbranschen var inte längre vad den hade varit och behovet av utbildning av det här slaget hade förändrats; två år efter namnändringen föreslog kommunens näringslivssekreterare Bengt-Olof Foss att programmet skulle läggas ned och att skolan bättre skulle ta tillvara på näringslivets behov genom enstaka kurser i bl.a. tyglära och eventuell utlandspraktik; näringslivet menade samtidigt att utbildningar i elektronik, handel, språk och data bättre skulle rusta eleverna för arbetsmarknaden än en produktionsinriktad teko-utbildning. Förslagen vann uppenbarligen gehör för snart togs beslut om nedläggning av programmet och försäljning av programmets inventarier.
Lokalerna skulle delvis som tidigare nämnts omvandlas till ett IT-center, delvis övertas av estetiska programmets teaterinriktning, som först liksom medie-programmet hade huserat på Bogesundsskolan.
Samtidigt beslöt gymnasienämnden utreda ett eventuellt inrättande av hotell- och restaurangprogrammet. Förhoppningen var att spara in på de förhållandevis höga interkommunala ersättningar som var förenade med att ca 30 elever per år gick samma utbildning i Borås. Såväl konsult som markingenjör knöts till utredningen och kontakter togs för att hyra eller köpa Hotell Bogesund R40; i lokalhänseende var även Lassalyckans Fritidsgård (nuvarande Nya Kurhotellet) föremål för visst intresse.
Resultatet av utredningsarbetet blev emellertid att man fattade beslutet att det av ekonomiska skäl inte var motiverat att göra någon satsning på att starta programmet vid Tingsholmsgymnasiet.
2003 startade Natur- och samhällsvetenskapligt program (specialutformat) med grenarna samhällsvetenskap och naturvetenskap. Sista årskullen togs in läsåret 2008/2009.