Grundläggande för beslutet om primär-vårdsorganisation var att man ville säkerställa en primärvårdsutbyggnad enligt de olika principbeslut som tidi-gare var fattade.
Genom den lokala ledningsorganisa-tionen ville man vidare åstadkomma - ökat lokalt inflytande och lokal
för-ankrin8
- förbättrad kontakt mellan sjukvårds-styrelsen och den lokala vårdorgani-sationen
- kortare beslutsvägar
- bättre samverkansmöjligheter med lokala företrädare för personalorga-nisationerna
- kortare avstånd mellan allmänhet och vårdansvariga
- effektivare samverkan med andra huvudmän.
Tiblo
Tibro kommun är en geografiskt liten kommun mellan Skövde och Vättern.
Kommunen har ca 11.200 invånare, varav ca 85 °/o bor i tätorten. Möbelin-dustrin är den helt dominerande syssel-sättningsgrenen i kommunen. Innan starten av vårdcentralen var hälso- och sjukvårdsservicen i kommunen mycket dåligt utbyggd. Här fanns en distrikts-läkare som under 1979 hade ''hjälp" av 30-40 oJz.fta korttidsvikarierande läkare. Vidare fanns distriktssköterske-mottagning, mödravårdscentral samt två ordinarie tandläkare. Det samman-lagda antalet anställda inom primärvår-den i Tibro var då ca 30 personer.
Primärvårdsutbyggnaden i Tibro startade i februari 1980 med ianspråk-tagandet av en ny vårdcentral och avslutades i december 1980 i och med starten av ett sjukhem med 96 vårdplat-ser samt ett dagcentrum för äldre. På mindre än ett år hade då primärvårds-organisationen utvecklats till bla tre ordinarie distriktsläkare, en AT-läkare och en FV-läkare, sex ordinarie tandlä-kare, konsultlätandlä-kare, hälsovårdsmottag-ning, sjukgymnastik, arbetsterapi och ett sjukhem med 96 vårdplatser. Det
sammanlagda antalet anställda upp-gick då till ungefär 270 personer varav huvuddelen var anställda på sjukhem-met.
Primärvårdsnämnden i Tibro består av sju ordinarie ledamöter, varav samt-liga utom en bor i Tibro. Man samman-träder ungefär en gång per månad och samanträdena har hittills tagit ca 3-4 timmar i anspråk. I nämnden finns per-sonsamband med säväl primärkommu-nala som landstingskommuprimärkommu-nala styrel-ser och nämnder, tex kommunstyrelse, social centralnämnd och sjukvårdssty-relse.
Primärvårdskansliet leds som tidi-gare nämnts av primärvårdsdirektören,
:]Pä¥stt:L#phejräs]än:iåchkeafT;:£reetsthåanrd£i:
och ekonomiassistent. Pä grund av häl-so- och utbildningsfrågornas stora vikt inom primärvården finns from 1981 också särskilda funktioner som hälso-planerare och utbildningssekreterare.
Kanslitjänsterna har tillskapats dels genom omfördelning från central landstingsnivå, dels genom nyinrät-tande som en följd av den ökade admi-nistrativa service som den större drift-organisationen kräver.
Erfarenheter
Primärvårdsdireklör Lars Lundstedt:
''Skaraborgs satsning på lokal ledning av primärvården är sävitt jag vet den första konsekvent genomförda i landet.
Det säger sig självt att en så stor organi-sationsförändring tar tid att genomföra och hittills har vi bara varit igång i ungefär 1,5 år.
För primärvårdsnämndens del har denna första period i stor utsträckning inriktats mot en utbildning av ledamö-terna, vilka i de flesta fall tidigare ej sysslat med hälso-och sjukvårdsfrågor.
Varje sammanträde har därför hittills inletts med en presentation av olika funktioner inom primärvården av respektive funktionsansvarig, tex läkamottagningarna, distriktsvården, hälsovården, sjukhemmet. Denna uppläggning har visat sig vara mycket uppskattad av såväl ledamöter som de funktionsansvariga, som härigenom fått en direktkontakt med de ansvariga politikerna. I denna utbildning har också ingått en presentation av Hälso-profil Skaraborg ur Tibros synpunkt.
Vidare har i anslutning till ett av sam-manträdena bedrivits en studiedag i hälsofrågor.
SFAM.NYTT ` ÅRGÅNG 2 .1981
Primärvärdsnämnden har också tagit en del väsentliga beslut, tex budgetför-slag för 1981 och 1982, start av före-tagshälsovård i Tibro och ett verksam-hetsprogram för dagcentrum som utformats gemensamt med sociala centralnämnden. Under hösten 1981 har nämnden också tagit ett program för det förebyggande arbetet, benämnt
"För ett friskare Tibro''. Nämnden har också utgjort remissinstans för såväl primärkommunala som landstings-kommunala utredningsförslag. Genom diskussioner i nämnden kan vidare nämnas att vi kommit fram till en gemensam distriktsindelning mellan primärvårdsnämnden och den kommu-nala sociala hemtjänstens ansvarsom-råden.
Mina hittillsvarande erfarenheter är sammanfattningsvisattmanfrånlands-tingsledningens sida har en klart ut-talad strävan att vilja ge primärvårds-nämnderna reella befogenheter att så längt möjligt själva utfoma sin verk-samhet samt att nämnden både är in-tresserad av och beredd att axla detta ansvar. Det finns ett mycket stort in-tresse hos nämndledamöterna att skaffa sig ökade kunskaper om förhål-landen som påverkar befolkningens hälsa samt metoder att förbättra den.
En svårighet i förverkligandet av intentionerna kan vara det delade huvudmannaskapet mellan kommun och landsting då man kommer in på ekonomiska mellanhavanden som berör de bäda huvudmännen. Exempel-vis har det Exempel-visat sig svårt att nå en över-enskommelse om ansvarsförhållan-dena i hemsjukvården trots att samtliga parter varit rörande ense om såväl det humanitärt som samhällsekonomiskt riktiga i denna satsning.
Fördelarna att som administratör vara placerad ute i primärvården upp-lever jag som alltmer uppenbara. Den dagliga direktkontakten med läkare och annan primärvårdspersonal i korri-dorer, matsal och vid mer fomella träf-far kan aldrig ersättas med telefonsam-tal eller brevkorrespondens. ]ag upp-skattar också samarbetet med de fack-liga organisationerna som på detta sätt kan bedrivas på ett infomellt och naturligt sätt. Närheten till verksam-heten gör att man som primärvårdsdi-rektör kan avbyråkratisera sitt arbete
:#ta.däÅigmeinnosFongöåappTåt::`iåtanmå:?
själv så . . .''.
PrimäTvårdschef Lars Beig:
"Sett ur läkarsynpunkt har erfarenhe- ternahittillsfråninrättandetavprimär-vårdsnämnd och primärvårdsbase-ringen av kansliet varit enbart positiva.
Eftersom primärvårdsnämndens ar-bete måste ses ur ett mera långsiktigt perspektiv kanske 11/2 års erfarenhet är något kort, men man kan ändå peka på några konkreta fördelar. Genom att primärvårdschefen är adjungerad till näm ndsammanträd ena tillgo do s es läkarintressena både vad det gäller
SFAM-NYTT ` ÅRGÅNG 2 .1981
infomation från landstingshåll och möjlighet att delge nämnden synpunk-ter på medicinska och värdorganisa-toriska förhållanden. Primärvårds-nämndens områdesansvar samt denna direkta kontakt kommer med all säker-het att vara ytterst värdefull när det gäl-ler att axla det fullständiga hälsoansva-ret för befolkningen inom primärvårds-området.
Det förhållande som ur läkarsyn-punkt hittills varit mest påtagligt är dockutlokaliseringenavkanslifunktio-nen. Direktkontakten med ''lands-tingets förlängda am'' innebär påtag-liga fördelar. Genom att den lokala administrationen redan har etablerade kontakter med övriga administrativa funktioner inom landstinget och kän-nedom om olika kontaktvägar kan man lösa problem och frägeställningar på ett snabbare och effektivare sätt. Framför allt upplever man att man inte längre fastnar i någon byråkratisk djungel.
Vidare förs infomation om aktuell pla-nering inom landstinget ut i ett mycket tidigare skede med en ökad möjlighet
attÄPvtvnerikap|baens::it:ä;n av arbetet på
vårdcentralen och i själva ledningen av primärvården är kansliet till avsevärd hjälp. Kansliet har utnyttjats en hel del för att ta fram planeringsunderlag. Pri-märvårdsdirektörens aktiva deltagande har även inneburit avlastning i led-ningsfunktionen av vårdcentralen, och själva ledningsfunktionen har mer och mer blivit ett teamarbete där samarbe-tet fungerat så komplikationsfritt som man kan önska.Inför framtiden kan man konstatera att hittillsvarande erfarenheter av pri-märvårdsnämnd och -kansli skapat en mycketfingrundförfortsattutveckling av primärvården i Tibro. Vid starten av den nya organisationen uttalades från vissa håll farhågor att den skulle leda till en alltför uttalad bypolitik med stora skillnader mellan primärvård§-områdena som följd eller till ett tung-rott samarbete. Fortsätter det enligt den här i Tibro utstakade vägen tycker jag man nu kan konstatera att dessa farhå-gor på intet sätt behöver bli besan-nade„.
Framtid
Våra hittillsvarande erfarenheter gör att vi helt tror på den organisation för primärvården som Skaraborgs läns landsting håller på att genomföra. Här-igenom får primärvården en egen poli-tisk och administrativ plattfomi som hittills saknats och man har äntligen möjlighet att vända den omtalade vård-pyramiden rätt så att det är befolk-ningens behov som styr hälso-och sjuk-vårdens utformning och inte tvärtom.
]ust nu är det väl framför allt bristen på allmänläkare - vi har fortfarande tre vakanser - som hindrar oss att ta detta steg fullt ut.
Den lokala politiska förankringen tror vi blir allt viktigare i tex det före-byggande arbetet och inom
äldre-omsorgen. Avgörande för förverkligan-det av primärvårdens mål på dessa områden är ju en intim samverkan med primärkommunen och andra organ inom kommunen. Här kommer den lokala knytningen att vara ovärderlig.
Problemet med det delade ekono-miska huvudmannaskapet mellan pri-märkommun och landsting bör också gå att lösa genom att ge primärvårds-nämnderna en total budget för hälso-och sjukvården för kommuninvånarna.
Då får man möjlighet att välja mellan att tex köpa dyr akutsjukvård i stället för att ordna hemsjukvärd i hemkom-munen eller att betala vård på intensiv-vårds- och ortopedavdelningar i stället för att ändra en trafikfarlig korsning.
Kanske Gösta Tibblins "|ärvmonpro-jekt" blir först till genomförandet i Ska-raborgs län. Förutsättningarna finns.
Författarpiesentation
Lars Berg har sedan hösten 1980 en tjånst som distriktsläkare vid vård-centTalen i Tibro. Han äT tiltika
pri-män)årdschef inom kommunen.
Lars Lundstedt är sedan 1980 anställd som primärvårdsdirekför i Tibro.
Dess-f örinnan hade han det administrativa ansvaiet för staiten av Tibro
vårdcent-rum.145