Som nämndes inledningsvis har denna studie sina begränsningar bland annat i att det inte varit möjligt att följa barnens språkutveckling. Det skulle naturligtvis vara intressant och önskvärt att studera sambandet mellan pedagogers arbetssätt och utfallsmått på barnens språkutveckling. Det skulle därför vara mycket intressant att få träffa barnen i studien på nytt för att se hur de utvecklats i sin flerspråkighet och/eller enspråkighet.
Som framkommit i studien är det av stor vikt att pedagogerna lyckas förmedla till barnens familjer att de är viktiga för barnets utveckling av sitt modersmål. Hur pedagogerna kan stödjas i att förmedla detta till föräldrar, liksom hur föräldrar tar emot pedagogernas kunskapsförmedling och vilka möjligheter de sedan använder sig av är frågor att utforska. Och hur det återverkar på barnens utveckling av sitt modersmål och av barnets hela språk- och kunskapsutveckling.
Ytterligare ett fält att utforska är hur kunskaper om språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga barn kan användas i arbetet med samverkan mellan skola och förskola. Genom en gemensam syn på hur flerspråkiga barn kan stödjas i sin utveckling kan förskolan påbörja ett arbete som sedan följs upp av skolan. Om man på så sätt kan fortsätta att ge barnet stöd och utmaning inom dess aktuella proximala utvecklingszon så underlättas utveckling istället för att avbrytas eller inaktiveras.
I denna studie har inte skillnader mellan flickors och pojkars språkkompetenser behandlats. Det finns forskning som påvisar att pojkar har en sämre språkutveckling och att den skillnaden grundläggs redan i förskolan. Pedagogerna samtalar mer med flickor än med pojkar, medan pojkarna får ta emot mer instruktioner och tillsägelser. Flickorna befinner sig oftare närmare pedagogerna medan pojkarna rör sig mer i periferin, något som får negativ betydelse för pojkarnas språkinlärning med hänvisning till att lärandet sker nära aktivitetens centrum.
Det kan uttryckas som att pojkar får mindre stöd och utmaning att utveckla sitt språk. Rapporter bekräftar att ett stigande antal pojkar får allt sämre betyg i skolan och lämnar grundskolan och gymnasiet utan de grundläggande kunskaper som krävs för att uppnå ”godkänt”. I den gruppen utgörs en allt större del av pojkar med flerspråkig bakgrund. Utifrån Vygotskijs teori och forskningsresultat i föreliggande
undersökning kan ett dåligt resultat i skolan tänkas vara en effekt av en språkutveckling med förhinder. Ett angeläget och intressant forskningsfält.
Under tiden undersökningen genomförts har vi kommit i kontakt med hur samhällets attityder och maktförhållanden påverkar till fördelningen av resurser på förskolorna. En del förskolor erbjuder modersmålsträning till sina barn. Finns det samband mellan vilka barn som erbjuds modersmålsstöd av modersmålslärare och teorier om skillnader i maktförhållanden i olika samhällsgrupper? Hur bidrar det i så fall till att konservera resurser inom redan resursstarka grupper och vad innebär det för framtiden? Vilka flerspråkiga barn är det som idag får tillräckligt med stöd för att utveckla sitt språk så att de kan dra
fördelar av sin flerspråkighet?
Att åren i förskolan har mycket stor betydelse för barnets språk- och kunskapsutveckling stöds av forskning, teorier och pedagogiska styrdokument. Men när det kommer till politiska och ekonomiska beslut med direktverkan på förskolans verksamhet så görs det inte sällan indragningar istället för satsningar. Vilka blir konsekvenserna?
Referenser
Abrahamsson, T. & Bergman, P. (2006). Tankarna springer före. Att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag.
Abrahamsson, T. (3 oktober, 2007). Föreläsning på Idébanken, Bromma.
Ahlström, M. (14 september, 2006). Föreläsning på Lärarhögskolan, Stockholm.
Arnberg, L. (2004). Så blir barn tvåspråkiga. Stockholm: Wahlström och Widstrand.
Axelsson, M., Rosander, C. & Sellgren, M. (2005). Stärkta trådar. Flerspråkiga barn och elever utvecklar
språk, litteracitet och kunskap. Stockholm: Språkforskningsinstitutet.
Bachman, L.F. & Palmer, A.S. (1996). Language testing in practice; Designing and developing useful
language tests. Oxford: Oxford University Press.
Bergman, P. & Sjöqvist, L. (2000). Att tänka på sitt andraspråk – kan man lära ut det? I H. Åhl (Red.),
Svenskan i tiden – verklighet och visioner. Stockholm: HLS förlag.
Bjar, L. & Liberg, C. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Bråten, I. (Red.). (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Collier, V. (1987). Age and rate of acquisition of second language for academic purposes. TESOL Quarterly 21:4.
Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och
skola. Doktorsavhandling Uppsala universitet. Stockholm: Elanders Gotab.
Gibbons; P. (2006). Stärk språket Stärk lärandet. Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med
andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren
Hyltenstam, K. & Lindberg, L. (Red.). (2004). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och
samhälle. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lenz Taguchi, H. (2004). In på bara benet. Introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS förlag.
Lindahl, M. (1996). Inlärning och erfarande. Ettåringars möte med förskolans värld. Doktorsavhandling. Institutionen för pedagogik vid Göteborgs Universitet.
Lindahl, M. (2002). Vårda-Vägleda-Lära. Effektstudie av ett interventionsprogram för pedagogers
lärande i förskolemiljön. Göteborg studies in educational sciences 178.
Läroplan för förskolan. Lpfö 98. (1998). Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Lökken, G. & Söbstad, F. (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Nordin Hultman, E. (2006). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera
en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson,I.& Lindahl,M. (1999). Att förstå det lilla barnets värld med hjälp av videon. Stockholm: Liber.
Proposition 1975:26. Regeringens proposition om riktlinjer för invandrar- och
minoritets- politiken. Stockholm: Riksdagsbiblioteket.
Proposition 1975/76:118. Proposition om hemspråksundervisning för invandrarbarn. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1992:24. Skola för bildning. Betänkande av läroplanskommittén. Stockholm: Allmäna förlaget. Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts. Tiller, T. (1999). Det didaktiska mötet. Lund: Studentlitteratur.
Tyrenberg, A.& Kareliusson, M. (2004). Språk och samspel hos förskolebarn med Vygotskijs teorier som
utgångspunkt. C-uppsats i specialpedagogik. Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Lärarhögskolan i Stockholm.
Tuomela, V. (2001). Tvåspråkig utveckling i skolåldern. En jämförelse av sverigefinska elever i tre
undervisningsmodeller. Doktorsavhandling Stockholms universitet. Stockholm: Centrum för
tvåspråkighetscentrum
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Viberg, Å. (1989). Vägen till ett nytt språk. Stockholm: Natur och kultur.
Viberg, Å, Tuomela,V. & Bergman, P. (1993). Tvåspråkighet i skolan. Bas-rapport 1. Stockholms Universitet: Centrum för tvåspråkighetsforskning.
Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Vygotskij, L. (1986). Thought and language. Cambridge, Mass.: MIT Press. Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wächter, A. (2001). Samtal pågår. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik. Etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.