Så väl under tiden då jag arbetat med den här studien som under de år jag varit ute i skolans värld och observerat samt praktiserat belöningssystem hos lågstadieelever har jag förundrats över elevernas tolerans mot varandra. Jag har sällan hört någon elev uttrycka avundssjuka över att en eller ett fåtal elever i klassen belönas för sina insatser i klassrummet, medan majoriteten elever får nöja sig med att de klarat uppgiften, och de allra flesta är också tillfreds med det. Barn fascinerar mig i sitt underbara sätt att agera. Jag ställde frågan till respondenterna vid intervjutillfällena om det här, och deras uppfattning var den samma som min. Men hur skulle eleverna svara om jag ställde frågan direkt till dem? Om jag skulle göra en observation av en klass där belöningssystem används, vad skulle jag få se då? De svar jag fick från respondenterna är ju trots allt deras version. Frågan är bara hur en sådan sak ska observeras och utvärderas. Jag har kvar intervjumaterial som jag kan använda i en sådan studie i framtiden, vilket vore en intressant uppföljning på den här studien.
Konklusion
Min uppfattning efter att ha tagit del av en liten del av den forsking som finns i dagsläget är att belöningssystem används och kommer att användas i framtiden också. Men forskningen går ständigt framåt kring så väl grit som motivation och de neurologiska orsakerna ( Klingberg. T, 2017) som ligger bakom de bekymmer som en ansenlig andel elever har med koncentrationssvårigheter, och min magkänsla här är att pendeln kommer att svänga om igen. I takt med att vi får mer kunskap om vad som händer i hjärnan kommer arbetet med motivation att ske på nya sätt och synen på belöningssystem kommer att fortsätta att variera i takt med vad forskningen säger. Några forskare kommer alltid påskina att de har evidens som styrker att belöningssystem är farligt.
Men det jag vet idag är att alla de fyra lärarna jag intervjuat under våren har använt sig av belöningssystem kontinuerligt i varierande utsträckning och i olika skepnader. Alla har ett konsekvenstänkande kring det vilket tyder på att samtliga reflekterar över det valda arbetssättet. Dessutom tror samtliga fyra att belöningssystem har en positiv påverkan för eleverna att uppnå målen i skolan.
Det faktum att alla de respondenter jag mött har använt sig av belöningssystem och anser att det har en positiv inverkan på elever med koncentrationssvårigheter när det gäller att just motivera dem att ta in kunskap, att anstränga sig och utmana sig själv i lagom stora doser åt gången för att i slutänden nå de mål som skolverket har satt upp för eleverna att klara och för lärarna att lotsa sina elever till att uppnå.
Den här studien avser enbart att redovisa hur tillfrågade lärare arbetar med belöningssystem och är alltså ingen generell undersökning av vad som är norm i landet, istället får vi se det som en liten inblick i hur ett litet delikat sällskap av lärare arbetar med metoden.
Gemensamt för alla respondenter samt den forskning jag tagit del av är att motivationen är stötestenen. Motivationen är också det skäl som mina respondenter anger som främsta skäl för att arbeta med belöningssystem, samtidigt som samtliga respondenter i likhet med forskningen höjer ett eller fler varnande fingrar för att den inre motivationen kan ta skada av att tillföra yttre motivation, det vill säga belöningssystem. Min slutsats blir därmed att alltid ha en riskanalys med mig innan metoden tillämpas. Det är alltid av största vikt att lära känna eleven och dess hemmiljö innan några slutsatser om vad som är lämpligt för den enskilde eleven tillämpas och att det är stor skillnad mellan olika typer av koncentrationssvårigheter och dessa vitt skilda variationer av behov.
Referenslista:
Litteratur:
Denckla, M. (1996) Attention, Memory and Exucutive Function - A theory and model for executive function. Red. G. Lyon & N Krasnegor, Baltimore, Paul H Brookes: 263-278.
Faraone, S., J. Biederman m.fl.(1997). Psykiatric, neuropscological, and psychsocial feautures of DSM-IV subtypes of attention-dificit/hyperactivity disorder. “Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psykiatry 37: 185-189
Kadesjö, B. (2009) Barn med koncentrationssvårigheter, 3 uppl. Stockholm: Liber AB. Kutscher, Martin L. (2008) ADHD att leva utan bromsar. Stockholm: Natur och kultur.
Kvale, S., Brindhamn, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun, 3 uppl. Lund Studentlitteratur AB.
Olsson, B-I., Olsson, K. (2013), Att se möjligheter istället för svårigheter – Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter, 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Skinner, Burrust Frederic. (2008) Undervisningsteknologi, Stockholm: Norsteds akademiska förlag. Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Stockholm.
Skolverket.(2011) Utvärdering av metoder mot mobbning, Stockholm. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Troutman, A, Troutman, C. (2003),Arranging consequences that decreases behaviour, 9 uppl. I
Martin Karlberg (red.). Applied Behavior Analysis for teachers. Harlow:Pearson, 249-294.
Avhandlingar:
Karlberg, M. (2011). Skolkomet - Tre utvärderingar av att program för Beteendeorienterat ledarskap i klassrummet. Uppsala: Uppsala universitet.
Webbreferenser:
Cognition Matters (2018). Forskningen bakom Vektor. Tillgänglig: https://cognitionmatters.org/se/about/ (2018-05-10).
Karolinska institutet (2015). Hjärnans utveckling och formbarhet. Tillgänglig: https://ki.se/forskning/hjarnans-utveckling-och-formbarhet [2018-04-01] Klingberg, T. (2017). Den lärande hjärnan - om hjärna, gener och motivation. Tillgänglig:
http://www.skolskoterskor.se/wp/wp-content/uploads/2017/04/Torkel-Klingberg.pdf [2018-04-19]
Krantz Lindgren. P(2011). Belöna ”rätt” beteende eller förstå vad barnet behöver? Tillgänglig:
http://petrakrantzlindgren.se/2011/03/23/belona-ratt-beteende-eller-forsta-vad-barnet-behover/ [2011-03-23]
Pedagogiska magasinet (2011). Behaviorismens återkomst i svensk skola. Tillgänglig:
https://pedagogiskamagasinet.se/behaviorismens-aterkomst-i-svensk-skola/ [2018-04-01] Pedagogiska magasinet (2011). ”Skol-Komet handlar inte om disciplinering”. Tillgänglig:
https://pedagogiskamagasinet.se/skol-komet-handlar-inte-om-disciplinering/ [2018-04-01] Science Direct (2016). Behavior and neuroimaging at baseline predict individual response to combined
mathematical and working memory training in children. Tillgänglig:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1878929316300500?_rdoc=1&_fmt=high& _origin=gateway&_docanchor=&md5=b8429449ccfc9c30159a5f9aeaa92ffb [2018-04-14] Special Nest (2016). Egenskapen “grit”- nyckeln till framgång. Tillgänglig:
https://www.specialnest.se/forskning/egenskapen-grit-nyckeln-till-framgang [2018-03-24] Vetenskapsrådet (2002). Forskartekniska principer - inom humanistisk samhällsvetenskapligforskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet