Tankesätt

Det skilda tankesättet som båda grupper har kan även förklaras utifrån hur de betraktar andra utöver sina gruppmedlemmar. De inrikes födda klassificerar de utrikes födda ungdomarna vara underordnade, då dessa har bebott landet under en kortare tid. De anser att de utrikes födda ungdomarna har brist på kunskap om det svenska samhället och de regler samt normer som gäller. Med detta menar de att dem utrikes födda ungdomarna inte har ett beteende och synsätt som ”krävs” för att de ska accepteras som likvärdiga individer. I och med detta betraktats dem inte att vara tillräckligt moderna.

... ja men du vet, de är inte som oss, de är omoderna, de beter sig som om de fortfarande bor i Irak. Och det finns också de som beter sig hur de vill, de får lite frihet och börjar flippa ur. Det funkar inte så i Sverige du vet. Det finns beteenden som kallas normala och onormala. De förstår sig inte på de här än. De vet inte hur man ska bete sig och prata här.

Vi i Sverige tar hänsyn till de här oskrivna reglerna, sitter man i tåget så beter man sig på ett sätt. Är man i skolan så beter man sig på ett annat sätt. Men de förstår inte riktig hur man ska bete sig i olika platser... (IK.1)

33

... nej men alltså jag vet inte, de måste förstå att i olika länder finns olika normer och regler för hur man ska bete sig och prata. De är inte i Irak längre, de kan inte förvänta sig att vi ska ta till oss deras omoderna sätt att tänka, de måste anpassa sig till oss...(IT.2) Skillnader som visar på hur ungdomarna från respektive grupp ser på saker och ting, är

exempelvis synsättet på kvinnan. De inrikes födda ungdomarna framhäver att de utrikes födda ungdomarna har ett ”omodernt tänkande”. Ungdomarna menar att uppväxten i Sverige har bidragit till att deras syn på kvinnans val och rättigheter är annorlunda till skillnad från hur exempelvis människor i mellanöstern ser på kvinnan. Detta kan vi illustrera bl.a.utifrån dessa uttalanden:

Vi som är födda och uppväxta i Sverige, har självklart ett annat synsätt på exempelvis kvinnan än de som kommer från mellanöstern. För det första, kvinnan har inte så stora rättigheter där. Hon kan knappt göra något, antingen får hon ett så dåligt rykte så att hennes liv förstörs, eller så dödas hon. Det är ju jätte synd. Men här i Sverige kan kvinnan göra mycket mer, hon kan jobba, plugga, festa, ha ett öppet förhållande utan att vara gift, bo själv, resa själv, och ja du förstår vad jag menar... (IT.1)

... det jag tycker är synd, är sättet kvinnan behandlas i exempelvis mellanöstern. Hon får knappt göra något, eller nu är det inte som förr, lite frihet har man trots allt, men det är fortfarande stora skillnader mellan Sverige och där. De får knappt bestämma vad de ska ha på sig, eller ens ha något som heter pojkvän. Det är antingen att man gömmer sig, eller måste gifta sig direkt. Här i Sverige är det ju inte så, självklart finns det vissa fall där de håller fast till deras regler. Men det jag försöker säga är att de är så omoderna, de tänker i samma banor som de gjorde i sina hemländer. Okej de umgås med killkompisar, men så fort de ser en tjej ha ett öppet förhållande så börjar de prata skit om henne bara för att de tycker att det är fel...(IK.2)

Citaten belyser de inrikes födda ungdomarnas syn kring skillnader och hur de betraktar de utrikes födda ungdomarna som omoderna tänkare. Eftersom de inrikes födda ungdomarna inte tycker sig ha ett gemensamt tankesätt med de utrikes födda ungdomarna, är dem därför hela tiden noga med att understryka skillnaderna mellan dem. Men värt att beakta är dock att under intervjuerna med

34

samtliga respondenter ställdes aldrig någon fråga om just kvinnor, det är därför särskilt

betydande att båda grupper väljer att lyfta fram just synen om kvinnan som en olikhetsfaktor.

Det var väldigt svårt att anpassa sig i början här i Sverige, jag tycker att alla var så konstiga för att det inte alls hur människor är i Irak. Men det var bara i början. Nu trivs jag bra och gillar det svenska samhället. Men däremot förstår jag mig inte på tjejerna som är födda här. De är så manliga, de är kaxiga, svär och högljudda. Så ska inte en tjej vara, hon ska vara lugn och fin… (UT.2)

...Typ en skillnad som finns mellan oss är sättet tjejerna beter sig. Tjejerna här skäms typ inte, de klär sig väldigt blottat, de svär för mycket, de är ute och festar hela tiden och dricker. Jag blev väldigt förvånad över att tjejerna som ändå har utländskt bakgrund beter sig så. Tycker inte att det är acceptabelt. Jag tycker att självklart ska tjejer kunna ha kul o så, men inte på det viset heller... (UK.2)

En intressant händelse under i intervjun, med de utrikes födda ungdomarna, är att de till en början är angelägna om att lyfta fram de skillnader som finns mellan dem och de inrikes födda ungdomarna. Men vartefter sker en märklig vändning, som leder till att de utrikes födda ungdomarnas uttalanden brister genom att de i samma stund ändå tar upp att det inte finns så stora skillnader som det tidigare har pekats på. Med hänsyn till detta ställde vi oss frågande till de utrikes födda ungdomarna, då de tycks ha något av ett paradoxalt synsätt. Detta gör att deras resonemang på så vis blir motsägelsefulla och som under intervjun leder oss in på vår följdfråga, då vi förklarar att vi upplever att deras utsagor inte riktigt går ihop.

Anledningen till att vi ställde oss ifrågasättande till detta beror dels på att vi ville förstå vad dem egentligen menade. Dels för att man inte heller kan förmoda att det kanske finns skillnader eller inte, när det handlar om en sådan konfliktfylld situation som råder mellan just dessa två grupper.

Men efter att de utrikes födda ungdomarna inser att deras utsagor innehåller avvikande

ståndpunkter, blir en omedelbar reaktion att noggrant och tydligt justera missuppfattningar. På samma gång görs även ett uttalande om att det faktiskt föreligger skillnader mellan båda grupper och varpå de utrikesfödda ungdomarna förklarar att konflikten inte kan undgås.

Vad gäller de inrikes födda ungdomarna, anför dem att en uteslutning av de utrikes födda ungdomarna sker bl.a. på grundval av olikheter i tankesättet. Genom att de väljer att utesluta

35

dem, markeras en så kallad överlägsenhet gentemot de utrikes födda ungdomarna, som dem är fullt medvetna om. Detta framgår tydligt genom dessa uttalanden:

… vår grupp, eller vårt folk syrianer, de ser sig som bäst, finast och vackrast. De ser sig vara överlägsna och bättre. De utrikes födda är olik oss, därför ser vi ner på dem. Det handlar om status du vet. Det blir att vi inte vill umgås med de andra och att de inte vågar gå fram till oss, de är rädda för responsen, rädda för att bli nekade av oss, för att vi är ju en majoritet i skolan och har därför övertaget… (IK.2)

… vi har övertaget i skolan, vi har hela nedre våningen, medan de gömmer sig i övre våningen, som är ju den mobbade, opopulära våningen, men samtidigt, vi har övertaget och vi gör ju också att de inte vill umgås med de, vi är inte direkt så snälla av

oss…(IK.1)

Vad gäller IK.2: s uttalande är vår bedömning att han har ett ödmjukt förhållningssätt och förhåller sig relativt opartiskt till situationen. Han uttalar sig om det syrianska folket i stort och förklarar samtidigt att han inte delar samma syn, utan försöker enbart att klarlägga hur det faktiskt är. En sådan bedömning kunde vi göra genom att studera IK.2: s kroppsgester,

förhållningssätt och tonfall, vilka alla indikerade på neutralitet samt att han inte heller avsåg att förespråka den egna folkgruppen. Med utgångspunkt i IK.2 och IK. 1: s uttalanden kan man fästa uppmärksamheten på hur två olika grupper ställs i kontrast mot varandra, nämligen de inrikes födda ungdomarna som en majoritetsgrupp och de utrikes födda ungdomarna som en minoritetsgrupp. Vad som bidragit till att de inrikes födda ungdomarna definieras sig själva som en överlägsen grupp och den andra gruppen som underlägsen, är framförallt att de är infödda i landet. Då de bott i Sverige en mycket längre tid än den utrikes födda gruppen, tycker dem sig ha mer kunskap om det svenska samhället och de regler samt normer som råder. I linje med detta accepteras de inte som jämlika individer, eftersom de inte betraktas ha ett sådant beteende och synsätt som krävs för att accepteras.

36 6.4 Klädstil

Ytterligare en faktor där ömsesidiga värderingar inte delas, är klädstilen. De inrikes födda ungdomarna förklarar att klädstilen i Södertälje utgör en viktig faktor för acceptans. Med detta menas att klädstilen anses vara centralt för huruvida en person blir accepterad och populär i samhället. Vidare pekar det på att de utrikes födda ungdomarna inte tycks ha en ”modern”

klädstil. Vi ställde frågan vad som utmärker Södertälje beträffande klädstilen och hur en typ av stil kan leda till att man antingen blir accepterad eller betraktad som avvikande. Ungdomarna från gruppen inrikes födda, förklarar att detta frambringats genom att folkslaget syrianer

konstruerat en slags norm om vikten av en mode rik klädstil. De menar att klädstilen hos syrianer är en viktig del i livet, det vill säga att klä sig efter modet.

Vidare förklaras att de som har en annorlunda klädstil, avviker på så sätt från modet och anses därmed ha en omodern klädstil. I linje med detta betraktas personer som är dylika beskrivningen ovan, vara omoderna och avvikande. Liknande beskrivning går även att urskiljas i Lalander &

Johanssons (2002:71) studie, som förklarar vilken effekt en klädstil har på individens position i samhället. Han menar att en ungdomsgrupp bedöms synnerligen utifrån klädstilen. Bedömningen i sin tur avgör vilken position gruppen har i ungdomshierarkin. Vi har tidigare påpekat att

ungdomarnas skillnader i tankesättet,leder till att de inrikes födda ungdomarna kategoriserar de utrikes födda ungdomarna som underordnade. Men faktum är att även klädstilen utgör en omständighet som förstärker denna klassificering, då de inrikes födda ungdomarna anser

klädstilen hos den andra gruppen vara omodern. Således vittnar detta för att även klädstilen utgör en betydelsefull faktor i konflikten mellan grupperna. Citaten nedan styrker därmed denna uppfattning och visar hur de utrikes födda ungdomarna bedöms tillhöra en låg position i ungdomshierarkin.

... för det första så tänker de inte som oss, för det andra så kan dem inte bra svenska. Och sist men inte minst så klär de sig fult. De vet knappt vad mode är. Det visar att de inte anpassat sig till modet som finns i Sverige, det blir ju pinsamt att umgås med dem. De klär sig som om de fortfarande bodde i Irak... (IK.2)

... i Södertälje är det jätte viktigt att man har kläder från det senaste modet, speciellt hos syrianerna. Har man inte det så får man oftast negativa kommentarer och blickar. De

37

andra har en omodern stil, de klär inte sig som oss, det därför de hamnar utanför för de inte ses ha hög status... (IT.1)

För att kunna bedöma huruvida det finns likheter eller skillnader i synsättet på klädstilen mellan grupperna, frågade vi samtliga utrikes födda ungdomar hur deras syn är vad gäller klädstil och mode. I och med att ungdomarna inte självmant lyfte fram klädstilen som ett ämne, kände vi ett behov att få fram deras tankar kring klädstilen. På så sätt fick vi detta besvarat.

... något som jag märkt och fått uppleva hos de andra tjejerna, är att de tittar snett och kan kalla mig för olika saker för min klädstil. De kan skrika ut en massa elaka kommentarer där de säger att min stil är ful och att jag borde skicka tillbaka de till Irak. Men helt ärligt, jag tycker inte att det finns stora skillnader mellan min klädstil och deras klädstil. Vi köper från samma stan och från samma affärer, förstår inte varför de ska hålla på det viset och såra en för hur man klär sig... (UT.1)

Citatet visar på hur en av ungdomarna från den utrikes födda gruppen resonerar kring en likhet som hon finner med den andra gruppen, men som hon dock upplevt vara en skillnad i den andra gruppens mening. Liknande uttalanden fann vi hos alla gruppmedlemmar som är utrikes födda, som menar att deras klädstil uppfattas vara annorlunda av den andra gruppen, men som de inte alls tycker stämma. Vidare förklarar UT.1 att det inte är en skillnad i klädstilarna mellan grupperna, eftersom de trots allt handlar ifrån samma affärer. Med hänsyn till respondent UT.1 uttalande framstår en tydlig observation att de två grupperna resonerar på helt skilda sätt. Med detta menas att UT.1 å ena sidan inte finner klädstilen som en särskiljande faktor, då hon alltså inte tillmäter klädstilen en stor tyngd eller betydelse som en orsak för att skilja dessa grupper åt.

Medan de inrikes födda ungdomarna å andra sidan utgår ifrån ett annat resonemang, vari dem tydligt rangordnar ungdomar i ett hierarkiskt system utifrån klädstilen. I sin tur visar detta återigen på hur båda grupper skiljer sig i tankesättet.

Situationen som de utrikes födda ungdomarna befinner sig i kan förklaras något ytterligare med hjälp av undersökningen The CulturalNegatiationsOf Korean Immigrant Youth(2005:172–182), som belyser svårigheterna som unga sydkoreaner fick uppleva i samband med invandringen till USA. Ungdomarna kände sig diskriminerade, vilket berodde främst på deras utseende och klädstil. Sambandet mellan den undersökningen och vår studie, är att ungdomarna invandrat från

38

ett land till ett annat, som lett tillatt de nyanlända upplevde sig diskriminerade. Detta då de etablerade ungdomarna inte ansett att de nyanlända ungdomarnas klädstil hade likheter med den dåvarande klädstilen, i det amerikanska samhället. En personlig bedömningssynpunkt är därmed att när något är främmande är det oftast lättare att betrakta det som onormalt och därav hellre stöta bort det, än att acceptera det. Ett liknande beteende går att urskilja även hos de inrikes födda ungdomarna, som stöter ifrån de utrikes födda ungdomarna bl.a. på grund val av klädstil.

6.5 Etablering och Normer

De inrikes födda ungdomarnas starka gruppsammanhållning är även vad som bidragit till att deras grupp har förstärkts som homogen och välkomnar därför inte in ”nya” medlemmar. Detta går också att urskilja i Elias (1999:116–117, 167) studie som beskriver att en stark

gruppsammanhållning skapar ett maktförhållande som leder till att en grupp kan utesluta den andra gruppen, genom exempelvis att stigmatisera den andra gruppen. I detta fall är det de inrikes födda ungdomarna som stigmatiserar de utrikes födda, för att de inte tycks nå upp till samhälleliga normer om bland annat klädstilen. Elias belyser att om ungdomarna brister i sin förmåga att uppnå de samhälleliga normer som finns, resulterar detta i att ett ”vi och dem”

tänkande konstrueras. På så vis sker en uppdelning som utgår ifrån ”vi och dem”. I anknytning till detta utgör Svenssons (2007:19,50) perspektiv om det normala och onormala en betydelsefull förklaring till vad som orsakar en uppdelning, d.v.s. ett ”vi- och dem” tänkande. Svensson menar att det”normala” och ”onormala” utgör två olika kategorier. Det normala brukar förklaras utifrån ens uppväxt, samhället, sedvanor etc. Men det är framför allt normer som finns uppsatta i

samhället,vilka fungerar som anvisningar för hur man bör handla och uppföra sig, som därmed också visar vad som är normalt. Följer man normerna i samhället är det lättare att bli accepterad som normal.

Men eftersom de utrikes födda ungdomarna är nya i samhället och inte hunnit ta del av alla normer som råder, har dessa blivit kategoriserade som avvikande. För att kunna ta del av vad som betraktas vara normalt kan man tycka att tålmodighet är en möjlighet för de nyanlända att skolas in i och ta del av det, som för dem, förmodligen är nytt samt främmande. Vi har även ställt oss frågande till varför de inrikes födda ungdomarna inte uppfattas vara tillmötesgående och välkomnande mot de utrikes födda ungdomarna. På det sättet skapar de inrikes födda

ungdomarna ett hinder för att integreras med ungdomarna i den utrikes födda gruppen.

39

Ur en synpunkt kan den inrikes födda gruppens förhållningssätt tyckas vara förvånande, eftersom de är trots allt medvetna om de utrikes födda ungdomarnas distinkta övergång och svåra

anpassning ifrån ett land till ett annat. En annan synpunkt är dock att vi samtidigt har en viss förståelse för de inrikes födda ungdomarnas beteende. Detta, med grund i att Sverige är det enda hem som dem någonsin känt till och som infödda i ett svenskt samhälle skapat trygghet samt etablerat sig. Det kan därför uppstå svårigheter när någon främmande kommer och ställer anspråk på en plats som för dem är trygg likaså säker. I det ledet torde detta medföra att de inrikes födda ungdomarna kan uppleva sin trygga omgivning och tillvaro att utmanas, på så sätt blir det istället enklare att avfärda interaktionen med en annan grupp.

I sin helhetär en bedömning att kategoriseringar av grupper och normer har bidragit till en uttaladojämlikhet mellan dessa grupper.Detta kan vi relatera till Svensson (2007:38,88) som behandlar att grupper i regel kategoriseras som antingen aktiva eller passiva. Med detta menas att som en outsider kategoriseras man i en passiv grupp, eftersom de har egenskaper och beteenden som skiljer sig ifrån den aktiva gruppen.Medan den aktiva gruppen däremot består av insiders, dvs. en etablerad grupp vars beteenden och normer ska följas. Detta är även illustrativt för grupperna i vår studie, eftersom den inrikes födda gruppen klassificeras som insiders m.a.o. den aktiva (majoritets) gruppen och de utrikes födda ungdomarna som den passiva gruppen i form av outsiders.Men de utrikes födda ungdomarna upplever dock inte situationen på samma sätt, eftersom dem inte ser på sig själva som en passiv grupp. Derasuppfattningär istället att dem är aktiva inom den egna gruppen, inom vilken de således är populära.

I skolan är dem majoriteten, de är fler och alla syrianer känner varandra. För att dem är fler, så tror dem att dem kan bestämma och att dem är populärare än oss. Men vi ser det inte på det sättet. De kanske är populära allmänt men det är inget vi bryr oss om. Vi har vår egen grupp där vissa är mer populär än andra… (UK.2)

... bara för att de kan mer om oss om allt möjligt i det här landet, tror dem att de

bestämmer. Dem tror att vi e mobbade typ. Men det är vi verkligen inte. Vi har jätteroligt tillsammans, och här på det över planet i skolan är alla mycket trevligare. Våra

förutsättningar har sett likadana ut och därför finns det en speciell gemenskap mellan oss.

Men vi är verkligen inte mobbade, vi är ju precis som dem, jag tycker faktiskt att det är jobbigt att dem ser på oss på det sättet… (UT.1)

40

Eftersom gruppen med inrikes födda ungdomar är en majoritet i skolan, leder det till att ”vi och dem” tänkandet förstärks. Anledningen till det är främst för att majoriteten betraktas vara vanliga och normala, till skillnad ifrån minoriteten vilkenses som annorlunda. Eftersom de inrikes födda

Eftersom gruppen med inrikes födda ungdomar är en majoritet i skolan, leder det till att ”vi och dem” tänkandet förstärks. Anledningen till det är främst för att majoriteten betraktas vara vanliga och normala, till skillnad ifrån minoriteten vilkenses som annorlunda. Eftersom de inrikes födda