D/MR(band)
Denna knapp vaxlar mellan DIAL- och minnesmode (Memory Recall). Finns inget minne programmeratges felmeddelande("Err”)och radion forblir iDIAL-mode.
Knappen har ocksA en andrafunktion som byter band (UHF/VHF) om radion anvands somduobander.
REV(rpt)
Vaxlar till infrekvensen vidrepeaterlyssning (kvarstAr sA langeknappenhailsintryckt).Vidtryck pA REVoppnas brussparren for att lattare hora svaga/fl uttriga stationer.
Knappen harocksA en andrafunktion somnAs genom att trycka F innan, namligen vaxlingmellan simplex (inget skift) och duplex (repeaterskift,-600kHz). Att repeaterskift arinstallt indikeras av decimalpunkten pA sista frekvens-siffran tands ("5.750.”). Vid andring skriverradionocksA
"SI" eller ”du"enkortstundsamtidigtsomkvittens sker med enkel- ellerdubbelpip.Radion staller inrepeaterskift auto- matiskt om detar en repeaterfrekvens man stallt in idial mode. Naturligtvis gAr ettav radion ditlagtskift att tabort enligt ovan.
UP/DOWN
Dessa bAda knappar stegar frekvensen/minnet upp eller ner. I dialmode kan knappen hAllas intrycktforsnabbare bladdring.NAgon bandscanningfinns ejI Star radion i minnesmodestartasminnesscanning genom att haila UP intryckti nAgon sekund varvid radion piper och skriver SCANi sifferfonstret. Nar l/Pslapps startar minnesscanning.
Hails UPintryckt ett tag till andras minnessiffran till ett "r”. Nu kommer istallet aliarepeaterkanalerattscannas.
F/M
For att komma At andrafunktioner (repeaterskift, band- skifte) trycks knappen F/M. EttF tands i sifferfonstret varefter t ex REV kantryckasforatt komma Atfunktionen rpf.
Star radion iDIAL-mode och F/M hails intryckt ett par sekunder tands ett ”-”pA minnessiffrans plats. Slapps F/M blinkar minnessiffran och ett minnekan nu valjas att spara frekvensen imedUP och DOWN. Narett lampligt minne stegats fram trycks F/M igen kort varvid radion skriver
"done"som kvittens.For att istallet raderadetta minneh AI Is F/Mintrycktoch texten "done" byts mot ”clr"efterytterligare nAgon sekund.Minnetar nu raderat! Minnessiffran visar 0-9 for minne0-9och 0. - 5. forminne 10-15.
Tonecall
Trycks UP eller DOWNundersandning, dvs med PTT:n intryckt, lagger radion ut tonecall. Tonen hors aven i radions hogtalare.P.g.a. atttontutan armycket kritisk i frekvens kanprocessornintebAde lagga ut pulstAg for 1750 och uppdatera displayensamtidigt. Siffrorna slacks darfor sA lange knapparna hAlls intryckta och tonecall sands.
Konfigurering
Genom att hAlla t/Peller DOWN intrycktvid spanningspA- slag stalls radion om mellanatt scanna med tanda (l/P) eller slackta (DOWN) siffror. Programmeringen indikeras genom att radion skriver"done” och kvarstAr iinstalltlage tillsnastagAngden andras (oavsettspanningsbortfall).
Ett tryck pAknappenF/M under pAslag valjer om 70cm- stationenaravtypen 9200 eller 9300 (radion visar ”9200”
eller ”9300”).
HAlls D/MR intryckt kan styrning av 70cm kopplas till/
frAn. Radion visar ”2"alt”2 70" beroende pA installing.
Observera att minnet inte andras, dvs ett minnemed en sparad 70cm-frekvens kanfortfarandestallas in aven om 70cmstangsav.
Genom att trycka REV underspanningspAslagkan ra
dion fAsatt slacka displayen vid sandning pA 2m. Radions logik/LF-del ar namligen inte helt okansligfor HF, ochhar en installationgjorts darantennen "sanderin” iett enklare forlangningskablage etckandisplayswitchningssurret flo rasi sandning med stdrande nivA. Anslutningarna bor alltid forsesmedHF-filtrering,menom problemetinte kanlosas pAannatsatt kan man stalla in radion att sanda medslackt display.
Kretsschemat
Kretsschemat serkanske ganska komplicerat ochrorigt ut vid en forsta anblick.Titta dA istallet pAblockschemat for att sehelheten och jamfor sedanmed kopplingsschemat. Alla
trimpunkterarutsattai blockschemat for att lattare forstA vad som trimmas. Hela radiodelen arskarmad och alia signaler till denna (utom antennanslutningen) gAr via genomforingskondensatorerforatt ingenHFskall komma pA villovagar.
Mottagaren
PA radionsblockschema kan vi se att det rorsigom en vanlig dubbelsupermottagaremedforsta mf pA 10,7MHz och andra pA 455 kHz. Eftersom 455 kHz ar standard pA smalbands-FM kommer sakert mAnga av er att hitta filter och kristaller igamlaskrotade apparater (MTD, sokare, scannersm.m.).
Signalenpasserar antennvaxlingsrelat och gAr vidare in iHF-steget dar den forstarks (c:a 15dB). Kopplingen Aterfinnsi mAnga preamp’s som man kan kopa som tillbehor. Signalen begransasav D1/D2om denna mot formodanskulieoverstiga +/- 0,6V. C1 /L7utgor ett band
passfilter pA ingAngen,liksom L8/C6 pA utgAngen. Dessa ger tillsammans en dampingav 10,7 MHz-spegeln pA c:a 45-50 dB(ffspegel] =f[rx]-2xf[mf], dvs vid 145 MHz ar f[spegel] = 123,6). Genom att anslutaantennens 50 Ohm lAngtnerpAspolen transformeras impedansen till c:a200 Ohm, vilket passarresonanskretsenoch transistorn battre.
MotstAndet R95 (150 Ohm) ser tillatt resonanskretsen fortfarandehar endefinierad belastningaven om antennen dras ur. HF-steget kanannars sjalvsvangaidetta lage eftersom Q-vardet ar hogtoch ingen definieradbelastning (antennens 50 Ohm) finns. Den somjagar kanslighet kan komma neri0,13uV om R95 tasbort,men risk finns dA for instabilitetutanantenn.
Den forstarktaantennsignalen gArvidare till U9, NE612, sominnehAller bAde blandare och mf-forstarkare. Antenn signalen blandas med lokaloscillatorsignalen frAn VCO:n (VoltageControlled Oscillator, spanningsstyrd oscillator) somskallligga 10,7 MHzlagrean vAronskade mottagnings-frekvens. MAnga undrar kanskevarfor inte oscillatorni NE612anvants (detfinnsfaktiskten sAdan). Orsaken aratt man mycket lattfArinstorningar nar signalen tappas utoch forstarks tillt ex en sandare omman inte anvander en separat oscillator.
Blandningsprodukten (10,7MHz) gAr vidare till ett billigt 10,7 MHz-filter. Detta gerden nodvandiga dampningen av spegelfrekvensen orsakad av mottagarensandramf.Denna hamnar namligen 2 x 455 kHz d.v.s. 910 kHz under mottagningsfrekvensen,och det ar latt att rakna ut hur en stark packetstation pA 144,650 hors vid lyssning pA 145,550...
Ett filter dampardenna c:a 55-70 dB beroende pA typ.
Detta lAter inte mycket men narhandapparater av kant japanskt marke kontrollerades nAdde flera inte ens 50 dB.
Den som andAvill oka pA dampningen kan kopplain ett likadant filter till i serie med det andra (se felsokningsav-snittetidel3). Bandbredden pA de foreslagnafiltren ar 150-250 kHz.
Resten av mottagaren Aterfinns inuti U10, NE605(se blockschemat). Den filtrerade 10,7 MHz-signalen blandas med 10,245 MHz(kristalloscillator) varvid skillnaden455 kHz f As. Denna filtreras i tvA kaskadkopplade,smalbandiga filter (CFU455) vilkahar en bandbredd pA +1-7,5kHz (455E) eller +/-10 kHz (455D). E-typen arnaturligtvis battre, men att anvanda 455D fungerarocksA.Signalen forstarks ochpasserarytterligare ett 455 kHz-filterinnan den nAr FM-detektorn. Denna fungerar sA att 455 kHz-signalen passerar en resonanskrets (L29 med inbyggd kondensator, 180 pF) som vid exakt 455 kHz fasvrider signalen 90° mellan ben10och11 pANE605. Andras frekvensen frAn 455 kHz (som vid FM) kommer ocksA fasskillnadenmellansignalerna att andras frAn90°. For- starks nu skillnadenmellan signalen pA ben10 och 11 fAr vi ut en455kHz-signal som aramplitudmoduleradmedvAr FM-modulation. Signalen filtreras fri frAn 455kHzi C98 som aven ger frekvenskorrigering (se nedan) genom att mer eller mindre kortsluta alia hoga frekvenser till jord.
C98 bildaralltsAtillsammans med NE605:sutimpedans (c:a50k) ett lAgpassfilter som dampar diskanten och stAr fordens.k. de-emphasingen, en frekvenskorrigering. Vid smalbands-FM okas signal/brusforhAllandet pAungefar samma satt som Dolby-B i kassettbandspelare. Vid inspel-ning/sa nd ning dampas basen medan diskanten hojs (pre emphasis). Nar signalen sedan tas emot/spelas uppar forhAllandet detomvanda;basenhojsoch diskanten, och darmed bruset, sanks I Nackdelen kan vara att konden-satorerna infor vissa fasvridningar vilket kan stalla till
problemvid t ex9600-packet. Dar kor man ibland utan frekvenskorrigering eller gor denna pA annat,mer fasrent, satt. Frekvenskorrigeringen sanker diskanten medc:a 6 dB/oktav frAn ett parhundraHz och uppAt.
LF-utgAngen kanstangas av genom att aktivera MUTE-signalenfrAnprocessorn vid t ex stangd squelch eller sandning. Det finns ocksA en annan, icke avstangbar, LF- utgAng pA NE605 som har anvands for att detektera brusinnehAllet i LF-signalen. Ljudet skickas viatvA filtertill OP-forstarkaren U11. Filtret ar ett bandpass (egentligen ett LP+HP)somslapperigenomfrekvensermellanc:a 20- 50 kHz. Eftersom vArmodulation inte pA lAngavagar stracker sig hit uppar det enda vi kan hitta har signalens brus. 455 kHz-komponententas effektivt bort i filtrets lAgpassektion. Det framfiltrerade bruset likriktasoch for- starksiandrahalvan av U11 med kringkomponenter, och sloas slutligenner genom kondensatorn C122. Overdenna kommer nu attfinnas en likspanningsomar proportionell mot signalens brusinnehAII (0V =brusfritt).Vid100%brus skall spanningen varakring2,5V.DennanivAjusteras med R59 som helt enkelt stryperljudet mer ellermindretill brusdetektorn som darmedandrarutspanningen vid 100%
brus.
NE605 har en mycketbralogaritmisk faltstyrkeutgAng (RSSI) somiochforsig skulle kunna anvandas som s-meter. Problemet ar att squelchen styrsav samma signal, och en okad signalnivA iluftenbehover ju inte nodvandigt- vis vara en riktig signal. Datorer,spanningsomformare m.m. laggeruten brusmatta med en vissfaltstyrka, ochdet skulle isAfallgora attsquelchen oppnar menihogtalaren hors barabrus.
Ljudet frAnmottagarkretsenskars av i basengenom C97/R53 (-6dBvidc:a200Hz) och forstarks iU8B.Efter forsta rkare n laggs signalenihop med BEEP-utgAngen frAn processorninnan det mixade ljudet gAr vidare via JP5 till volymkontrollen. Efterdenna kommer signalen tillbaks genom JP5, filtreras frAn ev.hogfrekventa komponenter via R41/C18 (-6dBvidc:a 4 kHz)och gAr slutligen till U1 (LM386)somdriverhogtalaren.
Syntesen/VCO
Helasyntesen (VCO +synteskrets)sitter separat monte- rade pA kortet pA egna jordplan. Syntesdelen har ocksA en egen 6V-stabilisering. Atgardernaar nodvandiga for att hAlla storningarna nere eftersom det pA kortet bAdefinns hoga HF-strommar ochskarpadigitala signaler.
Hjartat i radion arVCO:n,den spanningsstyrda oscillatorn.
Uppbyggnaden ar enkel ochvalkand, en colpitt-oscillator uppbyggd med FET (BF245C). Genom att de bAda kapacitansdioderna andrar kapacitans proportioned mot denspanningen som laggsover dem /sparriktningen kan resonansen,och darmed frekvensen,forskjutas. Anled- ningen till att tvA motriktade dioder anvands ar att minska denpAverkan pA kapacitansen som vaxelspanningen pA transistorns gate skullekunna ge. Fenomenet brukargora oscillatorn osedvanligt brusig och iblandaveninstabil.
Signalen forstarks iQ5 och buffrasslutligen i Q6. UtnivAn frAn oscillatorn ar c:a600mV (rms).
SynteskretsenU5 delar nerfrekvensenfrAn den anslutna 4 MHz-kristalleniden programmerbara s.k. referensdela-ren (inuti kretsen). Resultatet, referensfrekvensen, mot-svararminstainstallbara frekvensstegning. Eftersomvivill ha 12,5kHz programmerar processorn in del ni ngstalet 4 / 0,0125 =320 seriellt ireferensdelaren.VCO:nsutsignal gAr via R46/C27 till en annan frekvensdelaringAng i U5.
Kretsen kommer att jamfora resultatet frAn debAda de-larna och ge en etta ut om VCO-frekvensens delade utsignal ligger overrefernsdelarens (som vi satte till 12,5 kHz)och pA sammasatt en nolla om den liggerunder.
Systemet aralltsA i balans om de bAdadelarnaligger lika ifasoch frekvens (PLL,Phase Locked Loop).DA vet vi ocksA hurfrekvensdelaren skall programmeras for enVCO- frekvens pA t ex145,000MHzeftersom n = f[vco] /12500.
n= 145 MHz /12500 Hz ger n = 11600 ! PA detta satt kan VCO:nstyras till rattfrekvens;okasdelningstaletmed 1 minskasVCO-frekvensen med12,5 kHz. Nuharvi tillgAng till massor av frekvenser,aliamedkristalI noggrannhet (de styrsju av referensdelaren).
ForattinteVCO:nskallhoppasom en jo-jo nar syntes
kretsen slAr om mellan 1/0 (hoj/sankfrekvensen) gAr signalen via ett s.k. loopfilter (R19/C40/R18+C41) som sloarner signalen ochger en lAngsamt svepandespan ning. Enmatning avdenna spanning(TP1) geren uppfatt-ning om oscillatorn ligger naragransfrekvensen- en span ningnara0V vid lAsning pA viss frekvens visar att det inte
QTCNr8 1996
33
QTCNr81996
C116 2:
R65 68k
C115 ylnF
ylOOnF FL2 CFU4
FL 3 CFU455E
FL4 CFU455E
NOISE DETECTOR
D22 D23 D2 6
MAN364
FRONT PANEL
POWER SWITCH
l~ I
-OO SW4 REV 7*5
SW5 r/n -O~o
-£P-6. 2 1 4 3 6 5 8 7 10 9 12 11 14 13 16 15 1817 20 19 2221 2423 2625 (mirrored) ( /46 )
C74
k
+11
lOOnF
—TP1 -j— U (vco )
C50 ___
22k 22k C117 220pF AMP
ylOnF
ylOnF
ylOnF
ANT
BFR520 L2VTX
SYNT
a.0 0 MHz
-T- ,T
TX 3 0 0mW
JOQmW LOOOuF
LEVEL g-j.-sv Beep/pom
MUTE to P.X
vcco
74AC138 Modula 11on
4.OUMHz
utag) /rn ,77,.
IOOuF
SPEAKER
r
GNDtopnF E.O VCO
BEEP from UP
Ar R.v.
♦ 12VO 12VSW
C94 IOOuF
MIC INPUT
W2
GND
C21 _4 7pF
DI DO SK CS ORG
C72 47 0pF
YO A Y1 B Y2 C Y3 Y4 Y5 G1 Y6 G2A Y7 G2B
DIR G
B8 A8 B7 A7 B6 A6 B5 A5 B4 A4 B3 A3 B2 A2 Bl Al
|O>JXo
u>
*< a Om a "Xmq>KU q■0
az
u ih
/ a Dl<
►
A"
f D15 A"
a D16 a di?
C Die
KD19 a D2C
Teknik
Display ochfrontpanel styrs av ettbakgrundsprogram i processorn U6. Dettastegar U7 att i tur och ordning lagga ut en nolla pd Y0-Y6for att utfora olika rutiner. Stegningensker800 ggr/sekund och fungerar i stora drag pd sa sattsom visashari tabellen.
sjalva slutsteget och ett for drivsteget. Genom att sanka spanningen pd drivstegsbenet kan uteffekten reduceras vilket germojlighet till Idgeffekt. Denna trancseiver utnytt- jar dockinte den mojligheten, utan modulens drivsteggdr pci fullmatningsspanninghelatiden.
Sandarsignalen passerar slutligen ett Idgpassf ilter som dampar overtonerna frd n slutsteget. Filtret stjal lite effekt, men denslutliga uteffekten liggeri allmanhetpd 15-20W.
Logik/frontpanel
Radion styrs av en enchipsprocessor frdn SGS/Thom-son, ST62T25.En avfordelarna med denna ar attflera av l/O-pinnarna kan stallas om till olika moder; med pull-up, utan pull-up, analog (8-bitars)i ng Ang, open-collectorutgdng m.m. Inte minst viktigt arocksdhogdrivformdgasamt att denstor minimalt pd145 MHz !
Processornanvander ett litet seriellt EEPROM, 93C46, for att spara data om minneskanaler, repeaterskift m.m.
Minnet ar Idngsamt och litet(128x8)men det racker och blir over for vdrapplikation samtidigt somprisetar Idgt.
Display och frontpanel styrs av ett bakgrundsprogram i processorn U6. Detta stegar U7 att i tur och ordninglagga uten nolla pa Y0-Y6 foratt utforaolika rutiner. Stegningen sker800ggr/sekund och fungerari stora drag pd foljande satt somvisashar ovan i tabellen.
Egentligen blinkar alltsd aliasiffrornaocharbaratanda en liten kort stund varje gang, men eftersomdettasker mycket snabbtuppfattar ogat det hela som fast lysande.
Forattokastrbmmentillsegmentenanvandsen74AC245 som drivkrets.Denna kan "vandas”, vilket arnodvandigt i steg 6 ovan,nar tangenterna skalllasasav("DIRection” -ingdngen pd U12). Foratten ingang som inte ar lagd till jord via en intryckt tangent skall lasassom Tanvands fem pu 11 -up-motstdndR83-R87.
Processorn mater ocksdvia detta program kontinuerligt spanningen f ra n squelchpot’en (4,5-6,0 V) och jamfor detta med brusnivdn for att oppna/stanga squelchen. Ar squelchspanningen lagre an 3,0V tolkar U6 detta som att PTT:n tryckts. PS sd satt sparas en extra ingang till U6.
Eftersomsquelchpotentiometern endast bar okritisk lik-spanning kan den (liksom restenav panelen) placeras med flera meter kabel till radiokortet.Anvandheist separat skarmad kabel forPA0-PA7,Y0-Y6 samt en annan skar- mad kabel for squelch- ochvolympotsignalerna.Enritning overlampligt forlangningskablage kommersenare.
Strdmfdrsbrjningen
Direkt pd spanningsingdngensitter en kraftig zenerdiod, 15V/1.3W(D21).Denna kortsluter matningsspanningen for att dra sonder sakringen om radionf£rmer an 15V.
Dioden mdste vara pd minst 1W eftersom mindre zenerdioder oftast gdr tillavbrott istallet forkortslutning om de brinner. Spanningen filtreras med C55 som reducerar merhogfrekventastorningarsom t exgeneratortjut.
For att kunna anvanda en Id ng ochganska klen kabel till strombrytaren bryter denna endast 12V till logiken och mottagaren. Nar antennvaxlingsrelat drar (vilket det bara kan goraomlogiken har spanning)forser det sandaren med 12V.
12V-spanningen tasner till +6V via en vanlig 7806-stab.
Mottagaren gdr direkt pd denna spanning. Logikens+6V passerar ett filter (R58/C114/, R42/C59) for att spikar och storningarfrdn displaydrivningen inteskall gd baklanges via6V-ledningen till mottagaren ochsyntesen. Av den anledningen ar ocksd t exjord till logiken ansluteni en speciellpunkt, vilket kommer attframgd pd kretskortet.
/ nasta del skall vi borja montera kortet!
U6 lagger ut displayinformation till U6
U6 U6 U6
”MHz” -siffran D22pdPA0-PA7
”100-kHz” -siffran D23
"10-kHz” -siffran D24
”1-kHz” -siffran D25 minnes- siffran D26
U6 lagger ut ettor pd PA0-PA7 for de lysdioder iS-meter m.m. som skall vara tanda U6 andrar PA0-PA7till ingdngar (aven drivkretsen U12 vands) och kontrollerar darefter om ndgon ingdng gdr Idg. Denna tangent ar dd tryckt!
UP
DISP DRIVER
0B0E 01
FRONT PANEL
RX Mute
Noise level
finns mycket marginal kvar for synteskretsen om den behover sanka VCO:n ytterligare i frekvens.P.g.a. det enkla loopfiltretfinns ganska mycket12,5kHz-rester kvar pd VCO:ns avstamningsspanning. Selektiviteten hosmot
tagaren begransas i huvudsak av denna rest och inteav 455kHz-filtren till 60-70dB vid+/- 25kHz. Ett aktivt loopfilter med tierbrytfrekvenser skulle ge en avsevard forbattring, menradion ligger andd ganska val till ijamforelse med mdnga kopta apparater.
Kristallfrekvensen 4 MHz kan finjusteras med C38 sd att radion ligger ratt i frekvens.
Sandaren
Mikrofonljudet frekvenskorrigeras (pre-emphasis) med C52som skar basenmed 6dB/oktav. OP-forstarkaren U8A forstarker de n svaga signalen tilluppdt ndgon volt (topp-till-topp). Ar modulationen mycket kraftig rundastopparna av tackvare D12/D 13somvidc:a 1,2 Vt-t borjarleda till jord (1,2Vt-t ger c:a 5 kHz deviation). Mikrofonsignalen sanks inivd igen genomR34/R35 och av R91/R90 (den hoga nivdnvarnodvandig for att diodbegransarenskall fungera), och overlagras pd avstamningsspanningen till VCO:n.
Denna kommer dd att forskjutas lite i frekvens itakt med amplitudforandringen ivdrmikrofonsignal- FM I
BEEP/TONE-signalen frdnprocessorn laggs ocksd in i mikrofonforstarkaren via R45.Pd detta satt kan processorn
"tuta" isandning ocksd, vilket arnodvandigt om tonecallet skall gd ut.
Utfrekvensen frdnVCO:n gdr viaC29 till forstarka rsteget kringQ1. Detta ar ett vanligt, oavstamtbredbandssteg som forstarker nivdntill c:a 50-80mW.Denna effekt driver steget kringQ2, som avendetar linjart (ndja, ndgorlunda), via resonanskretsen L4/C32. Q-vardet pd denna aringet vidare, men det arheller inte nodvandigt. Q2kundeocksd kortsiklass C(ingen tomgdngsstrdm, emittern direkt till jord) men detta skulle krava en noggrannaretrimning och spektrumanalysatoreftersom ettfeltrimmatstegkan "busa”.
Efter Q2 foljer en serieresonanskrets bestdende av L10/
C34. Den sominte vill anvanda slutstegsmodulkanlagga en koax harifrdn (W6) till modulens utpinne (anslutning W11).Drivsteget lamnar normalt mellan 200-400mW i 50 Ohm. Slutstegsmodulen kraver ingentrimningutanar en helt fardig enhetavstamd till144-148 MHz.Garanterad uteffektar 14Wvid12V, menden ger ipraktikenc:a 20W vid 13,5V. Modulen har tvd matningsspanningsben, ettfor
Blockschema 2m-transceiver
U1O + 12V
osc GND
10.245MHz
VOLUME
L25
| + 6V
mf 455kHz___ mf DET.
U1O
AMP AMP
vco SYNT .
133.3 -145.9875 MHz
hQh
4.00 MHz
EEPROM LF
AMP
P. A.
(module)
NOISE DET.
LP 50kHz
HP 20kHz
AC/DC
O■«-C\JCO’d'IDCO
QTCNr8 1996
Teknik
Du och andra CW-kompisar som ligger pa lagre delen av 80 metersbandet brukar ge mig fina rapporter pa min tyska quad. Det gladjer mig for det ar en utmarkt allroundantenn. Dar- for kan det tyckas som en paradox att den ocksa ar anledningen till min 2-bandsvertikal! Jag aterkommer till skalet!
Tyska quaden, eller ’’lazy loop” som jag fore- drar att kalla den, ar ju ett horisontellt quadele
ment for 80 meter. Dvs i luften horisontellt liggande fyrkantig loop med 21,7 meters sida.
I mitt fall hanger ena hornet i ett trad och de tre ovriga i mina 10 meters gamla GP-ror, som jag dragit med mig fran tiden i Norrland da jag korde fasade vertikaler pa 40 meter. Med hjalp av slangklammor, snorstump och 1 inhj ul hanger homen pa loopen en meter eller mer fran roren.
Mojligheten (eller farhagan?)att loopen skulle paverkas av roren har inte kunnat bekraftats.
Och loopen ar faktiskt valdigt bradx-antenn for 40 meter. Nyligen hade jag QSO med EM 1AK (Sydpolen), VK, ZL, TI, CE, CO, CX, JA, 8R1, CYOAA, mm och naturligtvis USA. Jag kor med Drake R4C och T4XC plus hembyggt slutsteg pS 600 watt. Slutsteg arju bra men man ska ju hora dx:en ocksa!
Kan det vara sa att de vertikala roren, som ju ar en kvarts vaglangd ISnga for 40 meter, bildar parasitiska element och hjalper till pa nat satt?
Bryter ned stralningsvinkeln? Vad sager Du?
Vad ar dina erfarenheter?
Loopen ar faktiskt den basta tradantenn jag nagonsin haft. Jamfort med dipoler, zepp, windom, ordinara longwires, etc, ar det den klart basta tradantenn jag nagonsin haft. Den har resonans pa - eller nara - vara amator- frekvenser. Jag matar den med oppen stege och en hembyggd ’’enspole Z-match” som fanns
beskriven i QTC 1995 nr 1 sid 35 och QTC 1993 nr 11 sid 44.
Den har balanserad utgang som passar steg- mataren och loopen. Padetsattet kanjagstamma av den pa alia band, aven WARC-banden, och fa en utmarkt energioverforing med sm& forlus- ter.
Under en period testadejagmed koaxmatning och balun. Jag byggde en balun, med oms- sattning 1:2,5, enligt artikeln i QTC 1982 maj- numret sidan 173. Dar laste jag for forsta gSngen om tyska quaden och dess balun- matning. Pa lokala QSO:n markte jag ingen skillnad annat an minskat brus fran elnatet i mitt hus eftersom koaxens skarm skyddade.
Daremot gick det inte lika latt att fangadx:en pa 40 meter langre. Jag gjorde ingen mera nog- grann studie eller jamforelse utan bytte tillbaka till stegmatning och Z-match! Nu var det som forr igen! Dx:en var tillbaka!
Den amerikanska ’’Antenna handbook” be- skriver antennen under namnet ’’Skywire loop”
och avrader bestamt fran att anvanda balun.
Daremot matar man antennen med koax som ansluts direkt till loopen.
PS de hoga banden farju loopen karaktaren av en ’’rombic”. Jag tycker det ar mycket latt att kora dx aven dar men jag ar egentligen ointres- serad av de banden.
VittnesmSl fran amatorkollegor och artiklar i amatorpressen bekraftar slutsatsen att det inte ar sarskilt kritiskt vilken form loopen har. I varje fall inte pa de lSga banden.
VSr van SM5AZS, Lasse i Norrkoping, haren ISngsmal loop med indragna kortsidor. Uppi- frSn har den formen som ”ett ISgt och brett timglas med grov midja”. Nestom SM7EY, Bruno i Kalmar har dragit trSden genom buskar och trad i tradgSrden pS 5-7 meters hojd och tycker det fungerar utmarkt.
"Top-hat* linor Antennen ar uppenbarligen mycket tolerant for olika ’’lo
kala anpassningar” som kan vara moti verade av fruar och/
eller geografi.
I tidskriften
”73 Magazine’
1996 majnumret sidan 18 skriver Dan Frazier NH6XK om sin ISngsmala loop. Den ar ca 30 meter lang, 17 resp 8 meter pa kortandama. Han harentotal- langd pa 86.7 meter och far da
1-2cm mellan ledarna
Innerl edare SkSrm
TV-mastror Koax
resonans pa 3530, 7050, 1060, 14100, 17630, 21160, 24680 och 28200 kHz. Han ar ocksS mycket ndjd med den.
Observera att i QTC-artikeln ar den 4 meter kortare vilket beror pS att man lagt den pa SSB- delen och anvander balun. Jag har ocksS kon- staterat i egna matningar att balunen sanker resonansfrekvensen, dvs man mSste kapa trS- den nSgra meter for att hamna ratt.
I bSda artiklama beskriver man att antennen har flera db:s forstarkning, olika for varje band, vilket jag ocksS tycker att jag kan bekrafta utan att ha gjort nagra matningar.
Tillbaka till paradoxen!
Trots att loopen gar bra pa al la band, aven 80 m dx, sa malde hela tiden tanken att anvanda GP- roren till nSgonting spannande i antennvag!
Dar stod ju redan tre st 40-meters GP pa plats och vantade!
For att fa extra hojd hade jag stallt roren i grenklykor i trad och surrat roren mot stammen hogre upp. Pa det sattet hade jag rorens nedre anda ca 1,5 meter over marken.
Tank! Bara hanga pS radialer och koax!
Til 1 historien hor ocksS att jag skaffat ett antenn- matinstrument typ Autek Research RF-1 Ana
lyst. Det blev plotsligt sS enkelt att mata impedansen i matningspunkten, hitta lagsta SWR, gora stubbar, osv. Tank att antligen veta nSgorlunda vad man gor och inte langre famla i blindo!!
Jag kom over den lilla boken ’’All about verticals” dar ’’gurun” W6SAI William Orr sammanstallt en rad artiklar om vertikal- antenner. Bl a en artikel frSn Ham Radio Sep
tember 1979 dar W6PYK Paul Scholz beskrivit den antenn jag byggt och nu ska beratta om.
Iden med den antennen gar ut pS att man i toppen av en 40-meters GP (drygt 10 meter hog) satter en sparrkrets for 40 meter. PS sparr- kretsens ’’andra sida” drar man ut 2 st linor pa ca 9 meter vardera som bildar en ’’top hat” och ger resonans pS 80 meter.
Top-hat tr3d ca 9 meter
Slangklamma (slits i rSret)
Detalj pa isolator pa 80 och 40 m GP
*--- Isolator Plastmaterial eller
trS - kokad i vax
TSta med eltejp
Forfattaren berdttar om sina erfarenheter med Lazy Loop - antennen och hurhan byggt en 2-bands GPfor40och 80 meter.
Den kan vidareutvecklas till en riktantenn for de "laga banden "
med hjdlp av en hybridfasare.
for 80 -o<h 40- metersbanden
"IAZY LOOP" om hembyggd
lirgggJr- Av SM7CBS Tore Sandstrom
^"DQnUS Ur Runsback 6067, 386 93 FARJESTADEN. Tel 0485-38389
Lddstailen
Koronaring formad av innerledaren
Tata dar innerledare gSr upp i ringen.