Utvärdering: H, Ö, S och F uppfyller detta krav. E uppfyller detta krav, men är mer
tidskrävande än övriga tekniker.
4.2.7 Slutsats fysiologiska metoder
HRV och SCR – metoderna måste kombineras med andra metoder för att nå en godtagbar nivå av tillförlitlighet. En kombinering av flera metoder leder till att mätningarna blir mer påträngande och påverkar därigenom både testdeltagaren och mätningarna negativt, eftersom tillförlitligheten minskar om testdeltagaren inte är bekväm i situationen.
fNIRS är den metod som är mest flexibel, då den har störst portabilitet och kan användas inom samtliga domäner. Även EEG och ögonmätningar tillåter mätning inom samtliga
domäner, men med större begränsningar än fNIRS – metoden. EEG och fNIRS – metoden har störst tillförlitlighet i sensitivity. Ögonmätningar uppfyller Global sensitivity kravet
bristfälligt, medan EEG och fNIRS uppfyller kravet bäst. Ögonmätningar har visuell
diagnostisity medan EEG har hög genomgående diagnostisity detta stödjer troligtvis även
fNIRS. Tillförlitligheten i ögonmätningar är dock oklar. De fysiologiska metoder som visat sig pålitligast vid mätningar av interaktionskvalitet är EEG och fNIRS. I förhållande till fNIRS får EEG minus för att metoden är påträngande och har tidskrävande förberedelser, men plus för en hög precision. fNIRS får minus för oklar diagnostisity, men plus för flexibel
transferability och portabilitet och icke-påflugenhet.
5. Slutsats
Subjektiva metoder innefattar en risk att arbetsbelastningsbedömningar kan bli relaterade till uppgiftens utförande, vilket innebär att deltagare som presterade dåligt på den primära uppgiften kan komma att bedöma arbetsbelastningen som väldigt hög. Subjektiva
bedömningar kan också resultera i felaktiga bedömningar av mental arbetsbelastning, då instruktioner förmedlats bristfälligt eller det skett en missuppfattning mellan testledaren och
testdeltagaren. Felaktiga bedömningar kan också ske då en värdering av arbetsblastning sker efter utförandet av uppgiften, då det finns en risk att testdeltagare glömt den uppfattade belastningen. Samtidigt finns det brister i en administrering under utförandet av uppgiften.
Brister i fysiologiska bedömningar av arbetsbelastning kan vara att de inte tar hänsyn till eller upptäcker skillnader i testdeltagares kunskap, engagemang eller träning i uppgiften. Oavsett hur mycket eller lite arbetsbelastning en fysiologisk mätmetod påvisar, är det endast en subjektiv bedömning som kan avgöra hur användare uppfattar ett gränssnitt. Samtidigt är det i många fall endast de fysiologiska mätningarna som har hög precision och som kan definiera vad det är som påverkar denna belastning, d.v.s. var felet ligger. Därför bör
subjektiva metoder kombineras med fysiologiska för att kontrastera och komplettera varandra och för att öka pålitligheten i mätning av interaktionskvalitet.
För mätning av interaktionskvalitet rekommenderas en kombination mellan EEG, fNIRS och NASA TLX. Denna kombination tillåter mätning av interaktionskvalitet med hög tillförlitlighet då de kompletterar varandra.
Medan EEG mäter elektrisk aktivitet, mäter fNIRS blodsyresättning i hjärnan. (Giriuard et al, 2009-09-03) fNIRS ger en annan informationskälla om hur hjärnan fungerar. Metoden bör kombineras med EEG som ett komplement för att överkomma tekniska och praktiska
begränsningar i EEG och andra tekniker som övervakar hjärnaktiviteten. fNIRS är portabel och möjliggör mätningar i vardagliga situationer, medan EEG är stationär och inte kan erbjuda denna möjlighet. fNIRS är en relativt ny metod, vilket gör att den inte har studerats lika mycket som EEG. I vissa fall lämpar sig den ena tekniken mer än den andra.
För en hög tillförlitlighet vid mätning av interaktionskvalitet krävs en kombinering av subjektiva och fysiologiska metoder. Denna kombination kräver mer tid vid mätning, men investeringen är välbehövlig för en pålitlig mätning. Eftersom syftet var att hitta en metod, alternativt en kombinering av flera för universell användning, är denna kombinering optimal. Mätningarna av interaktionskvalitet måste sedan anpassas efter specifik undersökning.
Den subjektiva metoden NASA TLX är enkel och kostnadseffektiv. Den tillför
mätningarna en subjektiv dimension av interaktionskvalitet. Om endast en av de fysiologiska metoderna fNIRS och EEG finns att tillgå kan NASA TLX – metoden kombineras med en av dessa.
Kombineringen av de tre metoderna möjliggör studier av interaktionskvalitet i fysiska och digitala miljöer och ger möjlighet att studera flera aspekter; testdeltagares subjektiva
bedömning och en objektiv bedömning kombinerat med observation under genomförandet av testen, vilken även kan ske efteråt om testen videoövervakats. Möjligheten att titta på flera
aspekter ger oss en pålitlig och användbar information som vi sedan kan använda vid
förbättring av interaktionskvaliteten i interaktiva, fysiska eller digitala användargränssnitt. På så vis kan dessa anpassas efter individens behov och möjligheter.
6. Referenser
Internet EEG: http://sv.wikipedia.org/wiki/Elektroencefalografi", 2009-09-11 EEG: http://en.wikipedia.org/wiki/Eeg, 2009-09-11 Interaktion: http://www.ne.se.support.mah.se/l%C3%A5ng/interaktion/212337, 2009-07-13 Interaktion: http://sv.wikipedia.org/wiki/Interaktion, 2009-07-13 Kommunikation: http://www.ne.se, 2009-07-13 Kommunikation: http://www.wikipedia.org, 2009-07-13 KTH:s lexikon: http://www.nada.kth.se/~konrad/GI/mdi2/tsld017.htm, 2009-09-09 SCR: http://en.wikipedia.org/wiki/Skin_conductance_response, 2009-09-14 ArtiklarGevins A., Smith M.E., Mc Evoy L. & Yu D., 1997, High-resolution EEG Mapping of Cortical Activation Related to Working Menory: Effects of Task Difficulty, Type of Processing, and Practice, Cerebral Cortex, 7, 374-385.
Jensen, J. F., 1998, Interaktivitet & interaktive medier. I: J. F. Jensen (red.), Multimedier, hypermedier, interaktive medier, Volume 3 of FISK serien, s. 199–238. Aalborg, Denmark: Aalborg: Universitetsforlag. Kantowitz, B. H., 1992, Selecting measures for Human Factors Research, Human Factors, 34(4), 387- 398.
Luximon, A., & Goonetilleke, R.S., 2001, Simplified subjective workload assessment technique. Ergonomics, 44(3), 229-243.
Verwey W. B., & Veltman H. A., 1996, Detecting short periods of elevated workload: A comparison of nine workload assessment techniques, Journal of Experimental Psychology, 2(3), 270- 285
Onlineartiklar
Girouard, A., Hirshfeld, L. M., Solovey, E., Jacob, R.J.K., Using functional near-infrared spectroscopy in HCI: toward evaluation methods and adaptive interfaces. Tillgänglig från:
http://www.eecs.tufts.edu/~agirou01/papers/bciworkshop.chi08.pdf, [framtagen 2009-09-03]
Hancock P. A., Chignell, M. H., Vercruyssen, M. & Denhoff, M., Experimental Evaluations of a Model of Mental Workload. Tillgänglig från:
http://www.mit.ucf.edu/MentalWorkload/Hancock_Chignell_Vercruyssen_D_1989.pdf [framtagen 2009-09-04]
Hirshfield, L. M., Girouard, A., Solovey, E. T., Jacob, R.J.K, Sassaroli, A., Tong, Y. & Fantini, S., Human- computer interaction and brain measurement using functional near-infrared spectroscopy. Tillgänglig från: http://www.cs.tufts.edu/~jacob/papers/uist07.poster.pdf, [framtagen 2009-09-06]
Hirshfield, L. M., Solovey, T. E., Girouard, A., Kebinger, J., Horn, M., Shaer, O., Zigelbaum, J. & Jacob, R. J. K., Using brain measurement to evaluate reality based interactions. Tillgänglig från:
http://www.cs.tufts.edu/~jacob/papers/christouworkshop.chi09.pdf [framtagen 2009-09-06]
Luximon, A., & Goonetilleke, R.S., Continuous subjective workload assessment technique. Tillgänglig från: http://www-ieem.ust.hk/dfaculty/ravi/papers/cswat.pdf [framtagen 2009-08-14]
Pomplun M., and Sunkara S., Pupil Dilation as an Indicator of Cognitive Workload in Human-Computer Interaction. Tillgänglig från: http://www.cs.umb.edu/~marc/pubs/pomplun_hci2003.pdf [framtagen 2009-09-04]
Privitera, C. M., Renninger, L. W., Carney, T., Klein, S. & Aguilar, M., The pupil dilation response to visual detection. Tillgänglig från: http://cornea.berkeley.edu/pubs/182.pdf, [framtagen 2009-08-23]
Slick, R F., Evans, D. F., Kim, E. & Steele, J. P., Using simulators to train novice teen drivers: Assessing psychological fidelity as a precursor to transfer of training. Tillgänglig från:
http://www.drivesafety.com/LinkClick.aspx?fileticket=COp5NysQ--U%3D&tabid=118, [framtagen 2009-09-09]
Solovey E.T., Using your brain for human-computer interaction. Tillgänglig från: http://www.eecs.tufts.edu/~etreac01/papers/uistDS.solovey.pdf, [framtagen 2009-09-09]
Schvaneveldt, R. W., Gomez, R. L. & Reid, G. B., Modeling Mental Workload. Tillgänglig från: http://interlinkinc.net/Roger/Papers/Workload.pdf [framtagen 2009-08-03]
Böcker
Gärdenfors, P. & Holsanova, J., 2008, Att kommunicera med och utan teknik. I: Domeij, R.: Tekniken bakom språket, Nordstedts, 25-48.
Hart, S. G. & Staveland, L. E., 1988, Development of NASA-TLX (Task load index): Results of empirical and theoretical research. I P. A. Hancock & N. Meshkati. ed, Human Mental Workload. North-Holland: Elsevier Science Publishers, 1988, 139-184.
Picard, R. W. & Scheirer, J., The Galvactivator: A glove that senses and communicates skin conductivity, I Smith, M. J., Salvendy, G., Koubek, R. J. & Harris, D. ed, Usability evaluation and interface design: cognitive engineering, intelligent agents and virtual reality. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates, Inc., Publishers, 2001, 1538-1542.
Reid, G. B., & Nygren, T. E., 1988, The Subjective Workload Assessment Technique: A scaling procedure for measuring mental workload. 185-218.
Wilson G.F & O’Donnell R.D., 1988. Measurement of operator workload with the neuropsychological workload test battery. I P. A. Hancock & N. Meshkati ed, Human Mental Workload. North-Holland: Elsevier Science Publishers, 1988, 63-100.
E-böcker
Meersman, R & Tari, Z., 2003. Fuzzy system based usability metric for an e-learning system [online]. Tillgänglig från:
http://books.google.se/books?id=r1LsvwcqBGsC&pg=PA243&dq=cognitive+workload#v=onepage&q=cognitiv e%20workload&f=false [2009-09-09]
Noyes J. M., 2001, Designing for humans [online]. Tillgänglig från:
http://books.google.se/books?id=qDg8lLW5NT4C&pg=PA111&dq=cognitive+workload#v=onepage&q=cognit ive%20workload&f=false [2009-09-07]
Bilder
Bild 1: www.biof.com/images/bhs_fig3.jpg, 2009-10-19
Bild 2: Picard, R. W. & Scheirer, J., The Galvactivator: A glove that senses and communicates skin conductivity, I Smith, M. J., Salvendy, G., Koubek, R. J. & Harris, D. ed, Usability evaluation and interface design: cognitive engineering, intelligent agents and virtual reality. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates, Inc., Publishers, 2001, 1538-1542.
Bild 3: http://www.cs.umb.edu/~marc/pubs/pomplun_hci2003.pdf, 2009-10-11
Bild 4: www.wikipedia.org/eeg, 2009-10-07
Bild 5: Hirshfield, L. M., Girouard, A., Solovey, E. T., Jacob, R.J.K, Sassaroli, A., Tong, Y. & Fantini, S., Human-computer interaction and brain measurement using functional near-infrared spectroscopy. Tillgänglig från: http://www.cs.tufts.edu/~jacob/papers/uist07.poster.pdf, [framtagen 2009-09-06]
Figur 1: Egen konstruktion.
Figur 2: Rekonstruktion från: Reid, G. B., & Nygren, T. E., 1988, The Subjective Workload Assessment Technique: A scaling procedure for measuring mental workload. 185-218.
Figur 3: Rekonstruktion från: Stanton N. A., Salmon P.M., Walker G. H., Baber C., Jenkins D. P, 2005. Mental workload assessment methods, Human factors methods: A practical guide for engineering and design.