5.3 Telekommunikation
5.3.2 Telekommunikations arbete med förmågorna för resiliens
Förutseende
Det finns tydliga mål inom den kritiska infrastrukturen som aktörerna arbetar mot för att upprätthålla funktionen. För att upprätthålla funktionen Telekommunikation används både organisatoriska och tekniska system och metoder vilket bidrar till förmågan att vara förutseende. Däremot finns det fler tekniska system än organisatoriska system för informationsinsamling vilket visar att den kritiska infrastrukturen har en tendens att fokusera mer på tekniska system även om båda typerna av systemens bedöms användas i högre grad.
Både organisatoriska och tekniska system används i högre grad för att analysera den insamlade informationen. Det framkom inte ifall de organisatoriska eller de tekniska analyssystemen används mest.
Sammanfattningsvis är Telekommunikation en kritisk infrastruktur som arbetar med förmåga för förutseende i högre grad. Resultaten från analysen överensstämmer relativt väl med aktörernas egna bedömningar på hur de arbetar med förutseende med hänsyn till aktörernas enkätsvar. Både Aktör G och Aktör H la sig högt på skalfrågan i enkäten om deras arbetade med förutseende (6/6 respektive 5/6). Analysen visar att den kritiska infrastrukturen arbetar med förutseende i relativt hög grad, vilket alltså är något lägre än aktörernas egna bedömningar.
Utifrån analysen bedöms förutseende tillsammans med återhämtning vara de förmågorna som den kritiska infrastrukturen telekommunikation arbetar mest med av de fyra förmågorna för resiliens.
Robusthet
Inom Telekommunikation bedöms aktörerna arbeta med alla faktorer som bidrar till förmågan för robusthet i antingen lägre eller högre grad. Det som framkom från sammanställningen av aktörernas arbete är att den kritiska infrastrukturen i högre grad arbetar med de tekniska faktorerna, det vill säga buffert i kapaciteten och redundanta system, vilket bidrar till förmågan för robustheten. Inom Telekommunikation anses aktörerna inte arbeta lika mycket med organisatoriska faktorer för att öka robustheten i den kritiska infrastrukturen. Från sammanställningen framkom det att aktörer inom Telekommunikation har planerat och byggt ett telekommunikationsnätverk som klarar av ökningar i nyttjandegraden utan att drabbas av störningar. Under Covid-19 pandemin har, enligt aktörerna, flera länder inom Europa drabbats av störningar inom telekommunikationen på grund av den ökade användningen medan Telekommunikation i Sverige har absorberat chocken och inte drabbats av störningar. För Aktör H finns det vissa luckor där informationen inte varit tillräcklig för att göra en bedömning.
Luckorna skapar en osäkerhet i bedömningen av aktörens arbete med vissa faktorer kopplade till robusthet, men med den tillgängliga informationen har det ändå varit möjligt att göra en bedömning för hur arbetet generellt ser ut inom den kritiska infrastrukturen.
Sammanfattningsvis är Telekommunikation en kritisk infrastruktur som arbetar med förmåga för robusthet i relativt hög grad. Resultaten från analysen överensstämmer relativt väl med Aktör G:s egen bedömning för hur de arbetar med robusthet eftersom Aktör G la sig högt på skalfrågan i enkäten om deras arbetade med robusthet (6/6). Aktör H la sig också relativt högt på skalfrågan i enkäten (5/6). Utifrån analysen bedöms robusthet vara den förmåga som den kritiska infrastrukturen Telekommunikation bedöms arbeta minst med av de fyra förmågorna för resiliens.
Återhämtning
Inom den kritiska infrastrukturen arbetar aktörerna både med organisatoriska och tekniska faktorer som bidrar till förmågan för återhämtning. Även om den kritiska infrastrukturens arbete med både organisatoriska och tekniska faktorer bidrar till förmågan för robusthet i högre grad går det att utskilja att det finns fler tekniska resurser än organisatoriska resurser för återhämtning. Sammanställningen pekar på att Aktör G generellt arbetar mindre med faktorerna för återhämtning jämfört med Aktör H. Sammanställningen visade även att Aktör H i högre grad utgick från den kritiska infrastrukturens arbete under intervjun jämfört med Aktör G som främst utgick från sitt eget arbete.
Den kritiska infrastrukturen arbetar med samtliga av ramverkets faktorer som bidrar till förmågan för återhämtning i högre grad. Telekommunikations arbete med återhämtning bedöms som högre än vad aktörerna som ingick i undersökningen själva har angett på enkäten. Detta eftersom Aktör G la sig relativt högt på skalfrågan i enkäten om deras arbete med återhämtning (5/6) medan Aktör H la sig något lägre på skalfrågan i enkäten om deras arbetade med återhämtning (4/6). Utifrån analysen bedöms återhämtning tillsammans med förutseende vara de förmågorna som den kritiska infrastrukturen telekommunikation arbetar mest med av de fyra förmågorna för resiliens.
Anpassning
Sammanställningen visade att det sker ett arbete med både organisatoriska och tekniska faktorer som bidrar till anpassning inom Telekommunikation. Däremot är den kritiska infrastrukturen inte lika bra på att anpassas efter lärdomar om störningar som drabbat aktörer utanför Telekommunikation, detta eftersom det inte sker något erfarenhetsutbyte med aktörer som är verksamma utanför den kritiska infrastrukturen. För de tekniska faktorerna saknades det tillräcklig information för antingen Aktör G eller Aktör H för att göra en bedömning av aktörernas arbete med faktorn. Luckorna skapar viss osäkerhet i bedömningen av Aktör G:
arbete med uppföljning och utvärdering samt Aktör H:s arbete med implementerande av tekniska åtgärder. Analys av den kombinerade tillgängliga informationen har ändå gjort det möjligt att göra en bedömning för hur arbetet generellt ser ut inom Telekommunikation.
Sammanfattningsvis bedöms Telekommunikation vara en kritisk infrastruktur som i hög grad arbetar med förmågan för anpassning. Bedömningen av analysen stämmer relativt väl med den bedömning som aktörerna inom den kritiska infrastrukturen själva gjorde i enkäten. Aktör G la sig relativt högt på skalfrågan i enkäten om deras arbetade med återhämtning (5/6). Aktör H la sig något lägre på skalfrågan i enkäten om deras arbetade med återhämtning (4/6).
6 Jämförelse av de kritiska infrastrukturerna
I detta kapitel jämförs resultaten av analysen för de tre kritiska infrastrukturerna. Först ges en visuell sammanfattning av de kritiska infrastrukturernas arbete med ramverkets faktorer, sedan diskuteras och jämförs de kritiska infrastrukturernas arbete med förmågorna för resiliens mer ingående.