Det tredje temat som vi identifierade var “Komplexitet inom ett utmanande område”. Flera av respondenterna uppgav under intervjutillfällena att de upplevde någon form av osäkerhet när det kom till hantering av ärenden som rör det hedersrelaterade området. På grund av bristande trygghet inom området så tilldelades dessa ärenden till vissa enskilda socialarbetare på enheten.
8. 4. 1 Undertema: Känsla av oro och osäkerhet
Återkommande beskrivningar från respondenter var känslan av osäkerhet i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Vi kunde därför identifiera undertemat “En känsla av oro och osäkerhet”. När det kommer till osäkerhet och oro kring att utföra ett arbete som rör hedersproblematiken så kan det enligt respondenterna i vissa fall kännas osäkert att handla i hedersärenden.
Det är alltid en osäkerhet, alltid en oro, gör vi rätt eller gör vi fel? (Respondent 4)
Flera hjälpsökande hade exempelvis skyddade personuppgifter och behövde hjälp i sin vardag med olika ärenden. Dessa ärenden kunde innefatta besök på hälsocentral eller organisationer och olika ting som i vardagen. Det fanns en osäkerhet för vissa respondenter. Respondenterna berättade att de kunde vara oroliga för att handla fel i ett ärende.
Jag anser att jag är lite osäker ibland i dessa typer av ärenden. Just att man är rädd för att göra fel. Samtidigt som man inte vet vart man ska vända sig blir en negativ faktor. Exempelvis
39
hur gör vi kring sjukvård, hur hanterar vi dessa ärenden där de behöver sjukvård? Går det att säga till sjukvården om ärendet eller hur ska vi gå till väga? (Respondent 3)
En del respondenter berättade under intervjutillfällena att de kände oro för hjälpsökande som levde under en våldsutsatt miljö. Vissa respondenter tog med sig problematiken hem och fortsatte grubbla över om de exempelvis har gått tillväga på rätt sätt.
Ja jag känner oro, men inte för min yrkesroll utan mer en oro för dessa personer som är offer för våldet. Jag känner behov av stöd emellanåt för ett arbete med hedersvåld och förtryck. (Respondent 2)
En respondent uttryckte däremot inte någon känsla av oro i själva yrkesrollen samtidigt upplevde hon/han inte sig helt säker i dessa ärenden.
Arbetet gör mig inte orolig eller osäker på det sättet i min yrkesroll. Det är inte så att jag känt mig helt handfallen någon gång heller. (Respondent 5)
8. 4. 2 Undertema: Anpassning till osäkerhet
Det andra undertemat som vi identifierade under huvudtemat “Komplexitet inom ett utmanande område” var “Anpassning till osäkerhet”. Här beskrev respondenterna hur de på arbetsplatsen anpassade fördelningen av hedersrelaterade ärenden. Det framkom under vissa intervjuer hur känslan av oro eller osäkerhet gjorde att vissa socialarbetare valde att backa i ärendet och låta någon med mer kompetens utföra arbetet. En av respondenterna uppgav att de valde att backa för denna typ av ärenden.
Eftersom jag inte är den på arbetsplatsen som har bäst kompetens kring ärenden som rör hedersproblematiken, så väljer jag att backa lite i ärenden som rör heder och låter någon som kan mer om området ta hand om det. (Respondent 1)
Vissa respondenter talade om hur vissa ärenden kunde fördelas till de personer på arbetsplatsen som var mer kunniga om området. En respondent nämnde att hon/han oftast fick ärenden som rör hedersproblematiken då hon/han besatt mer kunskap i dessa frågor än de andra.
40
Det är oftast en enda person som tar emot denna typ av problematik. Oftast när det
förekommer en utsatt person så är det tilldelat till en person som har mer koll på situationen kring heder. (Respondent 2)
41
9 Diskussion
I detta kapitel av studien kommer studiens resultat att diskuteras mot syfte och frågeställningar. Avsnittet inleds med en sammanfattning av resultaten.
9. 1 Sammanställning av resultat
Vårt syfte med den här studien var att utforska hur socialarbetare upplever sin kunskap och resurser i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens syfte och frågeställningar formulerades med utgångspunkt i viktiga aspekter i tidigare forskning. Studiens
frågeställningar var hur socialarbetare upplever sin kunskap för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck samt hur socialarbetare upplever de resurser som finns för att utföra ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck.
Vårt resultat visade att majoriteten av respondenter ansåg att kunskapen var viktig för ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt vår studie har en del respondenter beskrivit hur viktigt det är att ha rätt kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck för att stötta hedersutsatta. Vidare visade studiens resultat att en del respondenter ansåg att de hade täckande kunskaper för att utföra ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck samtidigt menade respondenterna att de aldrig kan bli fullärda. Vissa andra respondenter uppgav att de behövde mer kunskap om området, för att på ett bättre sätt kunna hantera hedersrelaterade ärenden. Resultatet visade även att flera respondenter inte hade tillräckligt med resurser och riktlinjer för att utföra ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Detta i sin tur ledde till konsekvenser som bristande trygghet och oro över arbetet med hedersrelaterat våld och
förtryck. En respondent beskrev hur bristande verktyg och resurser skapade en känsla av ensamhet.
9. 2 Resultat och analys i förhållande till tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt
Wikström Wikström och Ghazinour (2010) uppger att socialtjänsten har ett ansvar för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt Jensen, Schmidt, Jareno och Roselius (2006) bedrivs det sociala arbetet mot hedersvåld i första hand av socialtjänsten, skolan och frivilliga organisationer. Wikström och Ghazinour (2010) menar att socialtjänsten ansvarar att ingripa i fall av misshandel, genom det sociala ansvaret för att skydda unga flickor och kvinnor som
42
utsätts för HRV (Wikström & Ghazinour, 2010). Myndigheterna och socialtjänsten har kritiserats för ett tveksamt agerande eller att de inte har agerat enligt lagstiftning (Wikström & Ghazinour, 2010). Al Gharaibeh (2016) menar att socialt arbete kräver kunskap om kulturella och andra underliggande faktorer såsom utbildning och användbar information för att
motverka hedersvåld mot kvinnor och flickor. Denna studies resultat ger en samstämmig bild av det som Wikström och Ghazinour (2010) och Al Gharaibeh (2016) beskriver i sin
forskning. Trots att socialtjänsten har ett ansvar för arbetet med HRV, så visade studiens resultat att en del respondenter inte har tillräckliga kunskaper och att de behöver mer utbildning om området för att öka kunskapen. Bristande kunskap har i sin tur lett till olika konsekvenser för arbetet, exempelvis som bristande trygghet samt osäkerhet inom det sociala arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck.
Majoriteten av respondenterna i vår studie menade att utan kunskap och förståelse för klienten så finns det en risk att man “tappar” klienten där hon är. De flesta respondenterna i vår studie menade att den hedersutsatta återvänder till sin destruktiva miljö om hon inte får rätt stöd. Detta stämmer överens med vad Schlytter och Linell (2010) beskriver i sin studie och de menar att flickor inom ramen för hedersrelaterat våld och förtryck blir övergivna i sina problem och får hantera sin situation på egen hand. Hellgren och Hobson (2011) uppger hur den bristande hanteringen av hedersärenden resulterar i att de som faller offer för förtrycket isoleras från resten av samhället eftersom de inte vågar anmäla sina familjer. En del
respondenter i vår studie uppgav att människor som var på väg att bryta upp ur en destruktiv miljö behöver ett långvarigt stöd. Många som vill lämna en våldsam miljö gör flera försök innan de lyckas.
Studien visade vidare att flera respondenter hade otillräcklig resurser för att utföra ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Edquist, Cederberg och Tengqvist (2017) beskriver att det saknas rutiner som är mer specifika för hedersproblematiken. De menar att socialarbetare förlitar sig alldeles för mycket på rutiner som har med vanligt våld att göra (Edquist, Cederberg & Tengqvist, 2017). Resultatet från vår studie visade likheter med den vetenskapliga rapporten. Majoriteten av studiens respondenter menade att det saknas rutiner och att det inte finns riktlinjer för ett arbete med hedersrelaterat våld. Detta har i sin tur enligt respondenterna lett till olika konsekvenser såsom bristande trygghet i deras arbete. Det framkom i vår studie att ärenden tilldelas till vissa specifika personer på arbetsplatsen då kunskapen oftast är personbunden. Detta är även något som Olsson och Bergman (2018) beskriver i sin rapport, att
43
viktig kunskap oftast är personbunden och knuten till en enskild handläggare. Edquist, Cederberg och Tengqvist (2017) uppger hur en del respondenter i deras studie varit osäkra på sina egna kunskaper inom området. Samtidigt visade deras resultat att en del respondenter känt sig otrygga kring huruvida man som handläggare har rätt verktyg för att upptäcka alla fall som rör hedersproblematiken (Edquist, Cederberg & Tengqvist, 2017). Vårt resultat visade att respondenterna som var kunniga inom sin yrkesroll avseende området hedersrelaterat våld och förtryck, gav uttryck för osäkerhet om den egna kunskapsnivån. Vidare gav en respondent uttryck för hur bristande verktyg och resurser skapar en känsla av ensamhet. Vår studie visade att respondenterna hade en upplevelse om att det fanns tillräckligt med stöd från ledningen. Detta stämmer inte överens med tidigare forskning. Olsson och Bergman (2018) menar att ledningen inte ger rätt typ av stöd i hedersärenden. Det som vi kunde identifiera i denna studie var att respondenterna upplevde att det fanns mest resurser kring samarbetet mellan teamet och chefer. Ett flertal av våra respondenter visste exakt hur de skulle få stöd om de behövde hjälp. När det kommer till hjälpmedel för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck så lyftes riskbedömningen PATRIARK av respondenter i vår studie. Olsson och Bergman (2018) beskriver hur ett arbete med riskbedömning ger socialarbetaren ett bättre underlag i ärenden som är komplexa, men att det däremot finns en tidsbrist i arbetet för användning av riskbedömning. Belfrage, Strand, Ekman och Hasselborg, (2011) uppger att riskbedömningen PATRIARK har utgjort en lättare hantering av förståelsen för hedersrelaterat våld och förtryck och hur våldets olika karaktärer ges i uttryck. I vår studie berättade respondenterna om komplexiteten för användning av bedömningsinstrumentet PATRIARK och att det i många fall kan vara svårt att hinna med. En del respondenter är heller inte utbildade i riskbedömningen PATRIARK. Sammanfattningsvis så råder det bristande kunskap inom riskbedömningen PATRIARK.
Foucault (2017) uppger strukturen för den hierarkiska ordningen med olika exempel. Inom hederskulturen uppstår också den hierarkiska ordningen, där kvinnan står längst ned i pyramiden och mannen högst upp (Schlytter, 2004). Detta kan ge en sammankoppling till det kulturella perspektivet för en lättare förståelse av våldet. Det kulturella perspektivet ger uttryck för en icke-västerländsk hederskultur som präglas av patriarkala värderingar (Socialstyrelsen, 2013). För att vidare förstå den hierarkiska ordningens pyramid kan man förbinda Foucaults (2017) makthierarkiska ordning med det intersektionella perspektivet, det vill säga vem som rangordnas längst upp och längst ner. Det intersektionella perspektivet belyser hur människors
44
möjligheter, erfarenheter och identiteter har rötter i de olika rangordnade maktpositionerna inom samhället. Maktpositionen i sin tur är också en bidragande faktor när det exempelvis kommer till kön, klass, etnicitet, funktionsvariation och religion. Det intersektionella perspektivet är av stor vikt då det ger en helhetsbild av de olika maktrelationerna samt hur de samspelar med varandra (NCK, 2010).
Foucault nämner om biomakt och den disciplinära makten, där den disciplinära makten innefattar kontroll på individnivå och biomakten på “samhällsnivå” (Foucault, 2017; Nilsson, 2008). Resultatet i vår studie visade komplexiteten att förstå de olika mekanismerna bakom makten. När det diskuteras om makt på individnivå och samhällsnivå framkom det i vår studie att respondenterna uppfattade att det handlade om flera olika aktörer. En respondent i vår studie uppgav att det är ett komplext område och svårt att förutse vilka aktörer det gäller, om det gäller en enstaka person eller ett helt kollektiv. Med referens till Foucaults maktteori kan man se hedersvåldet och förtrycket utifrån en befolkningsnivå och individnivå. Dessa två aspekter gör det möjligt att förstå hur strukturen kring hedersrelaterat våld och förtryck kan se ut.
Makten är en stor påverkande faktor när det kommer till hedersrelaterat våld och förtryck. I vår studie framkom det att makt har varit en återkommande faktor under studiens gång. När respondenterna i denna studie talade om makt så talade de oftast om maktrelationerna på två olika nivåer: makt mellan offer och förövare och makt mellan klient och professionell. Skillnaden mellan det traditionella våldet och hedersrelaterat våld är att det hedersrelaterade innefattar ett kollektiv, där våldets utövande kan härstamma från flera makthavare. Det är alltså inte bara en aktör som har en maktposition, utan flera aktörer som besitter en maktposition. Av vårt resultat framkom det hur en aktör kan styra och ställa med ett offer från ett annat land. Foucault menar att personer som utövar makt oftast är fullt medvetna om vad de gör (Foucault, 2017) – vilket kan relateras till rapporten om hur makten utformats med utgångspunkten i att behålla kvinnans kyskhet och hennes oskuld (Olsson & Bergman, 2018). Gärningsmannen utövar makt medvetet för att uppnå heder (Foucault, 2017). För att lättare förstå Foucault (2017) förklaring om hur makten utövas medvetet, kan man göra en sammankoppling till könsperspektiv. Könsperspektivet belyser viljan till att kontrollera kvinnors sexualitet genom våldets utövande (NCK, 2010). När det kommer till arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck så menade en del respondenter från vår studie att makten är viktig och inte alltid något som behöver vara negativt. En respondent från vår studie uppgav att kunskap ger makt och makt behöver absolut inte vara något negativt utan det kan vara något positivt. Foucault (2017)
45
menar att de återkommande former där makt påverkas kan ges i uttryck inom kunskapen. Han menar att kunskapen ger makt och makt ger kunskap (Foucault, 2017). En del respondenter i vår studie menade att makten gör att man kan hjälpa den utsatta med rätt typ av stöd samt förstå den utsattas situation vilket underlättar arbetet med dem som faller offer för hedersrelaterat våld och förtryck.
9. 3 Styrkor och svagheter med studien
Nedan kommer studiens styrkor och svagheter att diskuteras. En fördel – och en viktig förutsättning – med studien var att alla respondenter hade ett arbete som är kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck. Respondenterna var medvetna om problematiken och hade på olika sätt kommit i kontakt med fenomenet hedersvåld och förtryck. Nackdelen med urvalet var att det var ett litet antal intervjupersoner, vilket naturligtvis utesluter anspråk på generalisering vilket inte heller var studiens syfte. Tidsbristen var också en svaghet då det begränsade våra möjligheter att intervjua fler respondenter. Valet av kvalitativa
semistrukturerade intervjuer uppfattade vi som en styrka i studien, eftersom det gav oss möjlighet att få en djupare förståelse av respondenternas upplevelser. Vi kunde lyssna ”färdigt” på respondenternas erfarenheter och dessutom underlätta fria samtal under intervjutillfällena.
Nackdelen med semistrukturerade intervjuer är att följdfrågorna inte blir densamma vid alla intervjutillfällen. Vidare finns det en risk för att respondenterna ville visa sig kvalificerade för ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck och inte vågade tala om de svagheter som de upplever inom sin yrkesroll. Frågorna kunde upplevas blottande för dem i deras profession. Om studien istället hade utgått från en kvantitativ design med exempelvis enkäter hade vi självfallet inte fått samma svar. Det hade möjligtvis bidragit till en känsla av anonymitet. Å andra sidan innebar och möjliggjorde de kvalitativa aspekterna en djupare förståelse för de upplevda känslorna, då de mer tar sikte i subjektivitet än kvantitet.
En styrka med studien är dess överförbarhet, då vi uppfattar att resultaten kan ha giltighet för andra liknande sammanhang. Däremot betyder det inte att det är möjligt att uppnå samma resultat om studien genomförs på nytt, eftersom det handlar om erfarenheter från varje individuell respondent.
46
En nackdel med studien var att vi saknade erfarenhet av att ställa intervjufrågor, vilket resulterade i att vi många gånger hade svårt för att ställa vissa följdfrågor. Det kunde dessutom bli upprepningar under vissa tillfällen då respondenterna svarat på frågor som vi inte ställt. Det positiva var att vi oftast fick samma svar på de upprepade frågorna, vilket förstärkte trovärdigheten i studien. Upprepningar kan många gånger uppfattas som frustrerande för respondenterna – men det var inget vi kunde lägga märke till då de flesta respondenterna hade ett intresse för dessa frågor.
47
10 Slutsats
Vår studie visar att många socialarbetare saknar tydliga riktlinjer, kartläggningar och rutiner, vilket i sin tur resulterar i känslor som osäkerhet för en del respondenter inom deras yrkesroll. De socialarbetare som deltog i studien upplever en viss svårighet kring ett arbete med
hedersrelaterat våld och förtryck. Däremot visar studiens resultat att trots bristande resurser i arbetet med HRV har socialarbetare ett bra kollegialt stöd. Studien visar vidare att det behövs mer kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck för att socialarbetare på rätt sätt ska kunna bemöta sina klienter. Med hjälp av kunskaper och rätt bemötande skapas trygghet för ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Studien visar att kunskapen ger makt och makt och kunskap är förbundna och beroende av varandra. Makten gör att man kan hjälpa den utsatta med rätt stöd samt förstå den utsattas situation vilket underlättar arbetet med de hedersvåldsutsatta. Mer forskning behöver bedrivas gällande att utreda och arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck för att stärka socialarbetarnas kompetens för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck.
48
11 Referenser
Al Gharaibeh, Fakir M. (2016). Debating the role of custom, religion and law in ‘honour’
crimes: implications for social work. (ISSN: 1749–6535). Hämtad: 2020-03-31 https://www- tandfonline-
com.www.bibproxy.du.se/doi/full/10.1080/17496535.2016.1155632?scroll=top&needAccess =true
Belfrage, H., Strand, S., Ekman, L. & Hasselborg, A-K. (2011). Assessing risk of patriarchal violence with honour as a motive: six years experience using the PATRIARCH checklist. (DOI: 10.1350). Hämtad: 2020-04-02 https://journals-sagepub-
com.www.bibproxy.du.se/doi/abs/10.1350/ijps.2012.14.1.250
Baianstovu, R. Í. (2017) Heder - hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Malmo: Liber. Caulfield, J. (2019). How to do thematic analysis. Hämtad: 2020-03-01 https://www.scribbr.com/methodology/thematic-analysis/
Edquist, E., Cederberg, E. & Tengqvist, A. (2017). Socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck Kunskap och handlingsberedskap inom socialtjänsten i Uppsala kommun. (ISSN: 1400–4712). Hämtad 2020-01-19
https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/tjanster/publikationer/socialtjanstens-arbete-med- hedersrelaterat-vald-och-fortryck---kunskap-och-handlingsberedskap-inom-socialtjansten-i- uppsala-kommun.html
Hedersrelaterat Våld Och Förtryck. (2015). Kunskapsöversikt och kartläggning av aktörer. (ISBN: 978-91-86903- 54-1) Hämtad 2020-01-20 från
https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/forskningsrapporter/hedersrelaterat vald-och-fortryck.pdf?fbclid=IwAR3-RjCUHPcsc0TaaM08_I_keM59kSVqD2PBh- T3vug25zo4TEEQq4cgXh0
Hellgren, Z. & Hobson, B. (2010). Cultural dialogues in the good society: The case of honour killings in Sweden. (DOI: 10.1177/1468796808092449). Hämtad: 2020-04-
10 https://journals-sagepub-com.www.bibproxy.du.se/doi/abs/10.1177/1468796808092449
Jensen, G-T., Schmidt, G., Nordin Jareno, K., & Roselius, M. (2006). Indsatser mod æresrelateret vold: En undersøgelse af indsatsen i seks europæiske lande. København: Socialforskningsinstituttet. (ISSN: 1396–1810). Hämtad: 2020-03-30
https://pure.vive.dk/ws/files/257009/0623_Indsatser_mod_aeresrelateret_vold.pdf
49
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:2. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Olsson, H. & Bergman, A. (2018). Socialtjänstens arbete med hedersvåld: Resultat från en intervju-undersökning (ISSN: 1654–7691). Hämtad 2020- 01-06
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.840e7ca163033c061f1dd53/1526067906727/2018- 01%20Socialtj%C3%A4nstens%20arbete%20med%20hedersv%C3%A5ld.pdf
Nationellt Centrum för Kvinnofrid, Uppsala Universitet. (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck: En forsknings- och kunskapsöversikt (NCK-rapport, 2010:1). Uppsala: Elanders Tryckeri. Hämtad 2010-02-11
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/493/nck-rapport-hedersrelaterat- vald-och-fortryck-2010-1.pdf
Nilsson, E. (2014). Våld i hederns namn. Handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta. Hämtad 2010-02-11
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1dfa69ad1630328ad7c2ff28/1526067829632/V%C 3%A5ldHedernsNamn2014.pdf?fbclid=IwAR2zaAavkvrA1FJ0keFUuQ35-pa-
7rzBEsDTl8aAckshoDpo58BQoWMQUn8
Nilsson, G. & Lövkrona, I. (2015). Våldets kön: Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.