Tema: Skolgång

5.4.1 Resultat Pojke

Båda pojkarna har haft samma utveckling i skolan. Enligt dem själva har det gått bra länge men under högstadiets senare del har det blivit problematiskt. Adam beskriver detta som att han ofta var ute på nätterna och var hemma och sov, spelade dataspel och umgicks med sin flickvän. Bertil vill inte vidare utveckla varför det inte gått bra. Gemensamt för båda är också att de inte haft några extra resurser i skolan, även om det enligt dem själva skulle ha behövts.

”Ja, jag har ju typ.. fixat betyg o så men det har ändå inte gått bra,, har alltid klarat mig på gränsen till ig o vissa saker har jag inte klarat överhuvudtaget” (Bertil)

Båda pojkarna pratar om att ta upp skolgången igen och Adam har tagit betyg under tiden han varit på Fagared.

Flicka

Cecilia berättar att hon fram till årskurs fyra varit duktig i skolan och att hon tyckt om att gå i skolan. När hon började i femman började det gå sämre, i och med detta misstänkte lärarna att hon hade ADHD. Någon utredning gjordes emellertid inte ”Fram till fyran skällde jag på mina lärare för att de aldrig gav mig några läxor, men sen i femman pallade jag inte med nånting ” (Cecilia)

Cecilia nämner också att hon prestationsångest, vilket hon själv beskriver som tvångstankar. Hon förklarar det genom att hon hela tiden vill ha hjälp vid sidan om för att inte göra fel i sitt skolarbete. Hon tydliggör att hon inte har några inlärningssvårigheter, tvärtom. I femman började hon skolka för att lärarna satte för mycket press på henne. Hon blev placerad i en mindre grupp med mer tillgång till hjälp.

På Björkbackens skol- och behandlingshem erbjuds skolundervisning på institutionen. Cecilia berättar att hon till skillnad från majoriteten av flickorna trivs bra, framförallt tack vare att man får testa på så mycket nytt som till exempel keramik. Hon berättar att man även får göra möbler som stolar och bord.

”Det är bara jag och en till här på Björkbacken som går in för skolan, de andra skiter i det o sitter mest o gör ingenting ” (Cecilia)

Behandlingsassistent Doris

Doris berättar att ungdomarna som placeras på Albacamp-gården oftast har problem med sin skolgång och kräver oftast ett stort stöd från behandlingspersonalen för att komma in på rätt spår igen. Detta är ingen lätt uppgift och kräver mycket tålamod både som ungdom och som behandlingspersonal.

”Är det struligt runt en ungdom blir det tyvärr ungdomarnas skolgång som drabbas.” (Doris)

Behandlingsassistent Erik

Erik berättar att ungdomar han arbetat med ofta haft problem i skolgången, men att det skiljer sig väldigt mycket. Flickor har i regel kommit betydligt längre i sin skolgång. Erik berättar att flickor ofta har ett större nätverk i skolan och att de har en högre social kompetens än vad pojkar har.

”Sämsta tjejen hade gått ut nian med godkänt i allt och till och med några högre betyg, många killar gick ut med streck och grejer” (Erik)

5.4.2 Analys

I ämnet skolgång beskriver Schlytter att pojkar har problem i skolan i större utsträckning än vad flickor har. Problemen grundar sig i det leverne pojkarna anammar, vilket innebär att de ofta är ute på nätterna och sedermera tillgodoser sig sitt sömnbehov på dagtid vilket även innefattar skoltid (Schlytter 1999).

Erik är inne på samma linje då han beskriver att flickor har kommit betydligt längre i sin skolgång och har ofta mindre problem än pojkar. Han talar om att något som kan bidra till detta är att flickor som faller in under ramarna för vår undersökning ofta har en högre social kompetens. Flickornas sociala nätverk har ofta sin utgångspunkt i skolan, till skillnad från pojkarna som helst socialiserar på en arena som ej innefattar skolan.

I de övriga intervjuerna kan vi inte utläsa att det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor. Det samstämmiga där är att ungdomarna ofta har problem i skolan.

6 SLUTDISKUSSION

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur ungdomar som är placerade enligt §2-3 i LVU ser på sin egen situation som omhändertagen, samt att se på eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Utöver detta vill vi se huruvida de ungas uppfattningar stämmer överens med annan berörd behandlingspersonals uppfattning om grunder för LVU-omhändertagande generellt sett. Detta syfte har omarbetats något under uppsatsens gång, då vi på grund av ett betydande bortfall av intervjudeltagare samt att det vid tillfället rådde tidsbrist valt att justera syftet. Tanken var att från början enbart fokusera på ungdomarnas upplevelser, men då vi uppfattar en viss opålitlighet hos ungdomar då det gäller att ställa upp på intervjuer valde vi att vända oss till behandlingspersonal istället. Med facit i hand tycker vi emellertid att det var positivt med denna justering. Vi upplever att denna förändring har gett uppsatsen ett större djup samt att generaliserbarheten har ökat. Detta genom att behandlingsassistenternas uppfattningar grundas i ett flerårigt arbete som innefattar en mängd olika ungdomar.

I kapitel 5, resultat och analys, har vi presenterat det för uppsatsen mest väsentliga delar av vår intervju. Det har vi gjort genom att dela upp intervjusvaren i teman som sedan analyserats med hjälp av våra teoretiska perspektiv. I följande kapitel ämnar vi nu sammanfattande diskutera de mest relevanta svaren på våra frågeställningar: • Hur uppfattar en omhändertagen ungdom grunderna för sitt omhänder-

tagande enligt LVU?

• Hur beskriver en omhändertagen ungdom sin uppväxt i form av: Familj och vänner, missbruk och kriminalitet, skola samt tidigare erfarenhet av socialtjänst?

• Skiljer sig flickornas konstruktioner från pojkarnas?

• Stämmer ungdomarnas förklaringar överens med annan berörd behandlings- personals generella uppfattningar om LVU-omhändertagande?

Något som varit en brännpunkt i vårt arbete är huruvida det föreligger olika förutsättningar pojkar och flickor emellan då det gäller skälen till beredande av vård enligt LVU. Vi har på flera punkter i vår analys visat på att så är fallet. Det är okej för pojkar att supa regelbundet, men flickor anses som missbrukare för samma beteende. Pojkar blir omhändertagna först då de själva missbrukar narkotika men för flickor räcker det att vistas i miljöer där narkotika förekommer. Det här är två målande exempel på hur situationen är, Schlytter skriver att normen i LVU-lagstiftningen är utformad utifrån ett pojkperspektiv och vi kan inte annat än instämma. Frågan man kan ställa sig är: vart ska gränsen dras? Vi anser att alla ska

stå lika inför lagen, men svårigheten som vi ser det blir vart gränsen för ett LVU ska dras. Är det rimligt att omhänderta en ungdom för att de vistas i en riskfylld miljö? Det spontana svaret tycker vi är nej. Men med närmare eftertanke så inser vi att det måste vara en bedömningsfråga då de riskfyllda miljöerna kan variera i art och grad.

När vi kommer till frågan om hur ungdomarna själva uppfattar omhändertagandet så skiljer det sig en del ungdomarna emellan. En av ungdomarna tyckte att det var precis som det skulle och att skälen för omhändertagandet var helt rätt. En annan av ungdomarna tyckte att det var väldigt förhastat och tyckte själv att hans problematik kunde lösas på annat sätt och att han redan hade börjat jobba på det. Den tredje ungdomen anser att det var befogat med ett omhändertagande, men att grunderna var felaktiga. När vi kommer till jämförandet med annan berörd behandlings- personal så ser vi tydligt att ungdomarna väl faller in under behandlings- assistenternas generella syn på LVU-omhändertagande. Behandlingsassistenterna beskriver vad som är signifikant för pojkar respektive flickor. Pojkar omhändertas ofta på grund av ett missbruk och en utbredd kriminalitet. Medan skälen för flickor oftare handlar om ett självskadebeteende såsom att vara suicidbenägen, samt på grund av bristande hemförhållanden.

Våra förutfattade meningar gällande ungdomarnas familjekonstellationer, efter att ha studerat vad Lundström och Sallnäs säger om detta, var att det ofta handlar om skilsmässobarn. Våra intervjuer med ungdomarna och behandlingsassistent Erik pekar dock på någonting annat. Alla ungdomarna kommer från kärnfamiljer och Erik beskriver att han numera oftast arbetar med ungdomar som kommer från familjer där båda föräldrarna är närvarande. Entydigt i vår undersökning är dock att alla ungdomar har en komplicerad relation till sina föräldrar. Vad är det då som gör att det blir problem i uppfostran? Vi tror att det till stor del handlar om brist på det sociala arvet, det räcker inte med att man uppfyller samhällets norm som kärnfamilj för att barnen ska få en trygg och stabil uppväxtmiljö.

Beträffande flickor och pojkars vänskapskretsar, skiljer det sig åt. Våra förutfattade meningar om detta var att flickor alltid har sin bästis som hon hänger ihop med i vått och torrt, medan pojkar oftare umgås i olika gäng. Detta visade sig stämma med resultatet av vår undersökning. Vi tror dock på en förändring av de ”klassiska” vänskapskonstellationerna hos pojkar och flickor i framtiden. Detta då vi uppfattar att moderna kommunikationsverktyg såsom Internet och mobiltelefoni kommer att bli en dominerande faktor i ungdomars sätt att skaffa och underhålla vänskap. Till syvende och sist tycker vi att de teoretiska perspektiv vi använt oss av har varit relevanta för vår uppsats och bidragit till att analysen hamnat i linje med vårt syfte. Vidare forskning

Ett förslag vi har till vidare forskning är att titta på relationen mellan socialtjänst och ungdomar. Tanken till detta kom upp eftersom vi uppfattar att denna relation i allmänhet verkar vara allt annat än god. Kärnfamiljens betydelse för barn och ungdomars utveckling är ett annat intressant forum att studera, likaså de moderna kommunikationsverktygens betydelse för barn och ungdomars utveckling.

7 LITTERATURLISTA

Angelöw, B och Jonsson, T (2000) Introduktion till socialpsykologi. Studentlitteratur, Lund.

Falk, U, Kuoksu, E, Norén, L (2007) Annat socialt nedbrytande beteende- LVU; beskrivningar av sociala problem utifrån kön. Göteborgs Universitet.

Hammarberg, T. (2002) Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnens rättigheter. I Skriftserien UD info. Stockholm, Regeringskansliet, Utrikesdepartementet.

Kronlid, J (2003) Har sociala problem ett kön? Genusperspektiv på ungdomsvården. Bodony Tryck AB, Sundbyberg

Ladberg, G (1995) Om människors utveckling. Liber Utbildning AB

Lalander, P och Johansson, T (2007) Ungdomsgrupper i teori och praktik. Narayana press Danmark.

Levin, C (1998) Uppfostringsanstalten, Om tvång i föräldrars ställe. Copyright/Arkiv förlag

Lundström, T och Sallnäs, M (2003) Klass, kön och etnicitet i den sociala barnavården. http://www.socwork2.gu.se/svt/ARTIKLAR/2003/LUNDSTRO.PDF Mattsson, T (2002) Kön och genus i samhället och i det sociala arbetet. Studentlitteratur, Lund

Patel, R & Davidson, B (2003) Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund

Rejmar, A (2003) Vårdnadstvister. En rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa. I Lund Studies in Sociology of Law 16. Studentlitteratur, Lund

Schiratzki, J (2006) Barnrättens grunder. 3:de upplagan. Studentlitteratur, Lund Schlytter, A (1999) Kön och juridik i socialt arbete. Studentlitteratur, Lund.

Sjösten, M (1999) Vårdnad, boende och umgänge. Bestämmelserna i föräldrabalken och näraliggande regler. Nordstedts Juridik AB, Stockholm

Svenning, C (2003) Metodboken. Lorentz Förlag, Eslöv

Söndergaard Straarup, P (2008) När livet gör ont – om självskadande beteende bland unga. Gothia förlag.

Thurén, B-M (2003) Genusforskning – Frågor, villkor och utmaningar. Ord & Form AB, Uppsala 2003

Thurén, T (1991) Vetenskapsteori för nybörjare, Liber AB, Stockholm

Wenneberg Barlebo, S (2001) Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv. Liber AB, Malmö

Tidskrifter

Nordisk sosialt arbeid nr2 2004 vol24 s110-123

Svensk Författningssamling förordning 2007:1132 §1-5 Elektroniska källor http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=96 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=6510 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=6520 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=5335 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=85 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=81 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=5471 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=5480 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=6873