• No results found

Tema: Spelande kan vara osunt och slösar bort tid

In document Jag har inte tid att spela tevespel (Page 39-42)

Flera respondenter lyfter fram att den digitala utvecklingen kan vara stressande. Och även om vissa spel kan upplevas som avkopplande eller användas som tillfälligt tidsfördriv för att skingra tankarna från annat som är jobbigt i livet så får hjärnan ändå en massa intryck, och det blir inte avkopplande på samma sätt som exempelvis en skogspromenad eller löparrunda, vilket får innebörden att digitalt spelande prioriteras bort av respondenterna till fördel för aktiviteter som de anser vara mer hälsosamma och givande på det sättet. Det digitala spelandet uppfattas också av vissa respondenter som direkt ohälsosamt för att det kan påverka vikten och synen negativt, och leda till värk i olika

kroppsdelar samt leda till sämre social kompetens vilket skulle kunna vara en bidragande orsak till varför de också säger sig vilja begränsa den tid som de eventuellt kan tänka sig att lägga på digitalt spelande.

D1K: [inskjutande tal] Ja, det har ju kommit en massa negativa studier om att

sitta framför teven eller datorn hela tiden. Att det inte påverkar [XX] på ett positivt sätt, liksom.

IM: Kan du ge några exempel på det?

D1K: Nej men, många går upp i vikt–

D5K: [inskjutande tal] Syn.

D1K: Syn, vikt för att man sitter bara ner, man rör inte på sig, man får ont i

ryggen, man får ont i nacken.

D5K: Försämrad social kompetens.

Andra negativa associationer som flertalet respondenter lyfte fram var vilka ogynnsamma konsekvenser som överdrivet spelande, eller spelmissbruk kan leda till för enstaka familjer, arbetsgivare och för samhället i stort. Citatet nedan illustrerar hur respondenten upprörs av att personer under arbetstid ägnar sig åt att spela sociala spel på Facebook vilket går ut över deras arbetsprestation och på så sätt påverkar människor runt omkring dem negativt:

[…] jag tycker att det är en katastrof, att det får förekomma sådana där grejer [respondenten avser sociala spel på Facebook] alltså det är ju jäkligt många som sitter och jobbar och håller på med den där skiten på arbetstid, dagtid, nu och då, hela tiden. (Manlig deltagare, D3M, 45 år) Flera av respondenterna hade kommit i kontakt med personer som drabbats utav de negativa konsekvenser som spelmissbruk ofta leder till och det tycktes också färga deras åsikter om digitalt spelande i allmänhet och gav dem

associationer som fick dem att se digitalt spelande som en mindre meningsfull aktivitet. Till exempel så pratade respondenterna om att när personer sitter uppe sent om nätterna och spelar så klarar de inte av att ta hand om sitt jobb eller att umgås med sin familj och hjälpa till hemma, och även om

respondenterna hade svårt att tro att de själva skulle kunna dra spelandet till sådana gränser, så gav majoriteten av respondenterna uttryck för att

spelsessioner bör vara begränsade till kortare stunder. Många av

respondenterna uttryckte att max en timmes speltid var nog, och flera av dem efterfrågade spel med tydliga avslut, de var inte intresserade av att spel ska ha ett återspelningsvärde, vilket kan förstås mot bakgrund av att de inte vill sugas in i spelandet för att de då riskerar att gå miste om andra saker som de upplever har en större nyttoaspekter i deras liv och inte slösar med deras tid. Mängden spelade timmar påverkade också om respondenterna såg aktiviteten som meningsfull eller inte, även om det var ett lärorikt spel som gav kunskaper så sågs spelandet som slöseri med tid om det spelades i för stor utsträckning. Nedanstående citat illustrerar den farhåga som flera av respondenterna gav uttryck för:

[…] Utan varför jag har valt att inte spela spel det är för att jag vet att jag sugs in i det för lätt, att jag skulle kunna sitta och spendera timmar en hel lördag skulle jag kunna sitta och spela, ett dataspel. Kanske inte en hel dag, men fyra timmar och sedan kanske fortsätta när jag

kommer hem. Och jag vill inte, man behöver saker för att koppla av, men jag tror, eller jag är rätt säker på att jag skulle kunna göra det för mycket. Och jag tycker inte att, jag vill inte lägga min tid på just, jag vill

inte slösa bort den tiden, som jag tror att jag faktiskt skulle göra, om jag hade det, hemma […]. (Kvinnlig deltagare, R1K, 41 år)

Det gick också att ana en sorts oro, aversion och ett avståndstagande bland en majoritet av respondenterna i deras attityd till de spel som fokuserar på element av våld samt att skjuta eller döda andra människor eller djur. För en av

respondenterna var definitionen av tevespel nära synonym med att folk skjuter varandra, vilket skulle kunna innebära att respondenten överför sin negativa syn på våldsspel till att innefatta alla tevespel, utan att reflektera över skillnaderna mellan olika genrer. Och eftersom våld och krig ofta skildras i media så har respondenterna, även om de inte själva har kommit i kontakt med sådana

situationer, en uppfattning om våld och krig som någonting negativt och verkligt varför det kan bli svårt att separera det moraliska ställningstagandet av våldsdåd som förekommer i den virtuella världen med våldsdåd som förekommer i

verkliga livet, vilket nedanstående citat belyser:

[…] Alltså jag blir så här arg, för att jag förstår inte varför. Och då tänker jag främst på min kille, som sitter hemma, nu har vi inte ens vårt PlayStation inkopplat, men, när vi hade det och han sitter och spelar de här skjutspelen, så blir jag så här, alltså vad gör du?

<skratt och leenden bland deltagarna>

Tycker du att det är kul att döda människor? För du sitter och dödar människor. Det är vad jag tycker. (Kvinnlig deltagare, D1K, 21 år) I några av de andra respondenternas utsagor framkommer det också explicit att de är oroliga för att det kan finnas vissa människor som kanske inte klarar av att skilja mellan det virtuella och verkligheten, där deras oro grundar sig i att enstaka personer kan komma att korsa gränsen och begå våldsbrott i samhället så att det drabbar oskyldiga människor. Eller att det kanske finns individer som inte längre får samma kick från spelet och av den anledningen väljer att begå våldsamma handlingar på riktigt. Detta resonemang ger större förståelse för varför respondenterna inte själva vill spela den här typen av spel, eftersom det går emot deras moraliska ställningstagande och framkallar negativa känslor hos dem, vilket citatet nedan belyser:

[…] Men just det här, när det blir, ja att jag kan bli skjuten, eller jag står med ett vapen och ska döda någon. Det tycker jag inte om, helt enkelt. Både att det kändes för verkligt. Plus att jag, ja men, jag vill titta bakom ryggen, och om det inte kommer någon där, det blir så läskigt på något sätt, som att titta på en skräckfilm, så blir känslan för mig. (Kvinnlig deltagare, R1K, 41 år)

Osunda sidor av digitalt spelande, och att spel har förmågan att suga in spelare i en värld där tiden flyger förbi samt ett moraliskt ställningstagande sammanfattar det här temat och kan förstås som bidragande faktorer till varför respondenterna prioriterar att göra andra saker på sin fritid, men en viktig barriär återstår och den kan också länkas ihop med tidsfaktorn, nämligen prestationens betydelse i sammanhanget, som sista temat behandlar.

In document Jag har inte tid att spela tevespel (Page 39-42)

Related documents