• No results found

Temastruktur, fokusgruppsintervjuer

In document Säkerhetsklimat i vård och omsorg. (Page 147-154)

I nedanstående tabell redovisas de teman relaterade till patient- respektive

personalsäkerhet, som identifierades i de fyra fokusgruppsdiskussioner som genomfördes med vårdpersonal.

Id

Övergripande och specifika teman

Positiva förhållanden Negativa förhållanden

Ledning och organisering

1*,3 God planering och organisering Avsaknad av riktlinjer och rutiner

2 Ledning som planerar och förutser

Organisationsförändringar utan planering för att det tar tid att ställa om till nya samarbeten, lokaler, rutiner.

1 Fungerande vårdflöden med tillgång till rätt part och kompetens vid rätt tillfälle

Bemanningsplanering utan hänsyn till faktisk kompetens

3 Personal som tvingas rotera mellan enheter

där man inte kan rutiner och känner patienterna

1 Läkare ges ansvar för patienter för vilka

man inte har lämplig kompetens

1 Fokus på produktion gör att

kompetensförsörjningen blir eftersatt

1 Otillräcklig satsning på läkares och

sköterskors kompetensutveckling

1 Läkare med för dåliga svenskakunskaper

sätts att arbeta på klinik

av dubbla åtaganden inom sjukhuset

2 Besparingar utan hänsyn till resurser för

nödvändig patientadministration

1 Bra ledarskap Dålig ledning

1 Klinik- och verksamhetschefer som har bra kommunikation med läkarna

1 Bra kommunikation mellan chefer vid

olika delar av sjukhuset

1 Chef som stöder utvecklingen av öppet kommunikationsklimat inom en klinik 2 Chef som agerar och stöttar personal

som blir anklagad och angripen av patienter, anhöriga, medier osv

Den funktionsindelade sjukhusorganisationen

2 Patienter som förflyttas mellan avdelningar

och kliniker kan orsaka att helhetssynen blir dålig och att motsägelsefulla bedömningar görs

2 Möjligt att avsäga sig ansvar för patient och

hävda att annan enhet/klinik har ansvaret

2 Patienter läggs in på enhet efter

huvuddiagnos vilket kan leda till att annan behandling blir undermålig.

Patient läggs in på olämplig enhet relativt medicinsk status

Samarbete

1 Gott samarbete mellan vårdpersonal

1 Samarbete mellan hemsjukvård och

specialistvård

Dåligt eller för lite samarbete mellan primär- och specialistvård

mellan olika vårdgivare

2 Samverkan över gränser (sjukhus,

primärvård, kommunal vård) för samordnade individuella vårdplaner

Dåligt samarbete mellan enheter inom sjukhuset

2 Specialister utbildar, stöder och har personkontakt med vårdpersonal inom primärvård och kommunal vård

1 Bra kommunikation inom vårdenheter

1 Kunskapsutbyte inom kliniken

1,2 Öppet kommunikationsklimat inom

kliniken

Rädsla och osäkerhet inför att ta upp problem och även nya idéer

1,2,3 Bra gruppklimat Dåligt teamarbete

2 Gemensamma mål och strategier i

grupper

2 Förtroende för varandras kompetens

2 Att känna sig trygg i sin grupp Arenor för lärande och problembearbetning

2,3 Tid för daglig reflektion i arbetsgruppen När tid för reflektion saknas

2 Handledning, samtalsgrupper

2 Möjligheter att med kollegor bearbeta särskilt belastande händelser

Kommunikation. Information om patient

1,2 Väl fungerande IT-system som underlättar arbetet

Oöverskådliga informationssystem, icke användarvänliga informationssystem

1 Flera icke-kompatibla informationssystem

2 Tekniska och formella hinder för

informations och dokumentöverföring mellan sjukhus, primärvård och kommunala

vårdgivare

1 Otillräckliga kunskaper och utbildning i

informationssystem

Otillräckliga kunskaper om formella regler kring delning av patientinformation mellan vårdgivare

1,2 System för att se till att dokumentation om läkemedel och ordinationer är valid

Dåligt uppdaterade och felaktiga medicinlistor

1 Tillgång till relevanta journaluppgifter och aktuella läkemedelsordinationer

Otillräcklig journalföring och överrapportering

2 Brister i administrativa rutiner

2 Oklar ansvarsfördelning rörande

patientadministration

2 Informationsöverföring mellan enheter

öppnar för missförstånd 1 Tydlig kommunikation mellan individer

och enheter

Hyrläkare kommer och går: Patienter glöms bort p.g.a. dålig informationsöverföring 1,2,3 Anhöriga som följer med patient och

bidrar med information om denne, samt blir effektivt informerad

Icke svensktalande patienter i kombination med tolkbrist eller otillräckliga

språkkunskaper bland personalen

2 Beroendet av att patienten kan förklara

sina problem och har insikt i att den har problem

1 Läkare med dåliga kunskaper i svenska

1 Personals initiativ till egna rutiner för samordning av läkemedelsordinationer

Rätt kompetens- och funktionsnivå hos personalen

1 Professionalitet och fokus

1,3 Oerfaren personal

1 Personal som saknar rätt utbildning och

kompetens

1 Läkare med dåliga kunskaper i svenska

1 Personalflykt på grund av missnöje med

utvecklingsmöjligheter för erfarna medarbetare

2 Bristande kontinuitet i bemanningen bidrar

till informationsmissar och motsägelsefulla bedömningar av patient

1 Kompetensbrist

Tillgång till tillräckliga resurser

1,3 Full bemanning Underbemanning

1 Brist på vårdplatser för utredning och

behandling

1 Jourläkare som inte är tillgängliga på grund

av dubbla åtaganden inom sjukhuset

2 För lite tid för patientadministration

1,2 Resursbrist

1,2 Besparingar, dålig ekonomi

Tidsbrist och stresspåverkan på personalen

1 Oreflekterat agerande pga stress

1 Tidsbrist

1 Långa jourpass

2 Tid att tänka efter och ta del av information som finns om patient

Tidspress gör att saker glöms bort eller missas

2 Osäkerhet på grund av risk för missförstånd vid informationsöverföring

Misstag och bristande ansvarstagande på individnivån

1 Bristande ansvarstagande/tillgänglighet

från jourläkare

2 När individer begår misstag

2 Att ta genvägar

2 Ovilja att ta ansvar för patient

2 Vårdpersonal som ej läst dokumentation

om patient

Avvikelserapportering

2,3 Otydlig feedback på avvikelserapporter

Lokaler och utrustning.

2 Utformning av lokalerna med

detaljhänsyn till vad den specifika vård som skall ske där kräver (t ex kräver vård av suicidbenägna särskilda lokalmässiga hänsynstaganden)

3 System för läkemedelsdosering som leder

till felaktigheter eller att mediciner saknas (”Apodos”)

3 Lokal för ostörd koncentrerat dokumentationsarbete

Inga larmsystem vid hot och våld

3 Stelbent upphandlingsbyråkrati

Hot och våld. Relationer till patienters anhöriga

2 Att lyckas göra anhöriga delaktiga i patientens vård

Anhöriga som man ej lyckas samarbeta med kan blir aggressiva och hotfulla

2,3 Förmåga att klara av att avstyra hotfulla situationer

Att bli utsatt för hot och våld

Yrkeskulturen

2 ”Lite skall man väl tåla” – risk för

personalskada

2 Övertro på att vårdande med god vilja

skyddar mot hot och våld – risk för personalskada

Patientens tillstånd ökar risken för skada

2 Patienter beter sig riskabelt på grund av

bristande insikt i sin sjukdomsrelaterade funktionsnedsättning, exempelvis efter hjärnskada

Appendix 3. Utveckling av skalor för att mäta

In document Säkerhetsklimat i vård och omsorg. (Page 147-154)

Related documents