3 Beskrivning av tre utbildningsmodeller
3.3 Tematisk utbildning
Bakgrund
Det finns en avgörande skillnad avseende tematisk forskning, som bedrivs vid bland annat Linköpings Universitet och tematisk utbildning som den bedrivs inom Försvarsmakten. Skillnaden ligger i syftet med det tematiska förhållningssättet. Jag samtalade med pensionerade professorn Lars Ingelstam37 vid institutionen för TEMA vid Linköpings Universitet angående tematisk forskning och frågade vad det övergripande syftet var och var vinsten låg i ett tematiskt förhållningssätt. Han svarade då att det ligger i, att genom att angripa problem på ett tematiskt eller tvärvetenskapligt sätt, öppnar man vägar till ny kunskap som man inte skulle ha sett om man bara hållit sig till en disciplin. Ove Lind vid Institutionen för Ledarskap och Management (ILM) på Försvarshögskolan introducerade tematisk utbildning för programchefer inom Försvarsmakten. Han klargjorde att den stora
vinsten är att sätta kunskaperna i ett sammanhang. På det sättet får kunskaperna en högre relevans och studenten når en djupare förståelse. När jag senare samtalade med honom om detta vidhöll han detta och menade dessutom att en syntes i slutet av en utbildning inte kan fylla samma uppgift. Jag kommer att hålla mig till den tematiska utbildningen inom
Försvarsmakten. Teorianknytning
Trots att det finns olikheter i syftet med tematisk utbildning och tematisk forskning bygger båda inriktningarna på tvärvetenskap. Boel Berner menar att tematisk utbildning är en gammal idé som bygger på kunskapsintegrering, syntes, enhet eller helhet, och
forskargemenskap (Berner, 1997). Det går att gå tillbaka till Platon, da Vinci med flera för detta, men de största stegen tas under 1800- och 1900-talet. Under den perioden sker en allt större uppdelning i olika discipliner och som en motvikt till detta sker en sammanslagning i tvärvetenskap. Det handlar för många forskare om att närma sig de praktiska problemen i samhället, som ingalunda är uppdelade med skarpa disciplingränser.
Den tematiska utbildningen grundar sig på den pragmatiska skolan som Dewey var en av upphovsmännen till. Det som studeras måste ha en mening. Genom att dela upp
utbildningen och utbilda mot ett speciellt tema och kombinera flera ämnen kan ett sammanhang skapas. Ämnena samverkar och skapar en syntes som ger större förståelse tillsammans än de enskilda ämnena var för sig. Det är egentligen inget förhållningssätt till lärandet utan till kunskaperna. Det säger inget om hur utbildningen ska tas fram och hur förhållandet student-lärare-kunskaper ska se ut. Det kan fortfarande råda ett dualistisk förhållningssätt enligt Perrys modell (Olstedt, 2000).
Genomförande
För att ge en förenklad bild av tematisk utbildning, ger jag här en schematisk bild av hur inledande yrkesofficersutbildning skulle kunna se ut med denna modell.
Fig 3.1 Exempel på indelning i teman med ingående ämnen under ett utbildningsår för blivande officerare.
De övergripande målen beaktas och de som planerar tar hänsyn till verksamheten som studenten möter efter programmet. Inom Försvarsmakten skulle teman kunna vara stabsmedlem, internationella insatser, chef i insatsorganisationen, instruktör med mera.
Hela utbildningsåret med övergripande målsättningar
Tema 1 Plutonchef i insatsorganisationen Ämnen: Taktik Teknik Management Ledarskap Statskunskap Språk m.m. Tema 2 Instruktör i grundorganisationen Ämnen: Taktik Teknik Management Ledarskap Språk m.m. Tema 3 Systemledare i insatsorganisationen Ämnen: Taktik Teknik Management Ledarskap Språk m.m. Hösttermin Vårtermin
Inom tekniska utbildningar skulle teman utgöras av olika större system som till exempel ”NBF” eller olika befattningar eller roller som till exempel ”kunnig beställare”. Det är upp till de som planerar att göra denna indelning i ett antal teman under året. Dessa teman ska då täcka de övergripande målen för programmet.
Erfarenheter vid användning
Tematisk utbildning kan vara en del i ett annat förhållningssätt. Vid ledningssystemskolan tillämpade vi HBL som pedagogiskt förhållningssätt och utnyttjade en variant av
femstegsmodellen. Inom ramen för detta utnyttjade vi tematisk utbildning. Då var det lärare och studenter som tillsammans tog fram vilka teman som skulle användas under utbildningsåret.
Inom ett tema kan ämnena vara mer eller mindre blockindelade. De går dock mot ett tydligt syfte. Inom vissa utbildningsperioder kan flera ämnen vara starkt integrerade. För en blivande officer som ska lära sig instruktörsrollen är det nödvändigt med ledarskap, management, teknik och taktik som vävs samman på ett naturligt sätt för att inte tala om säkerheten som är övergripande för all verksamhet.
Vid Arméns Tekniska Skola (ATS) har man tillämpat denna modell. I beskrivningarna för utbildningsåret 03/0438 framgår att utbildningsåret har bestått av två stora teman; ”tekniskt befäl” och ”teknisk chef nivå 5”. Sedan har två mindre teman funnits med. Året inleddes med tema ”studenten” och avslutades med ”Försvarsmaktsofficer nivå 5”. Det första stora temat var ”tekniskt befäl” och det var tydligt blockuppdelat samt planerades av lärarlaget. Utbildningsmetoderna har varierat men det övergripande syftet är att kunna tjänstgöra som tekniskt befäl efter programmet. Inom det andra stora temat, ”teknisk chef nivå 5”, har studenterna haft ganska stor möjlighet att påverka sin situation själva. En del av detta block har omfattat individuell profilering. Tydliga start och slut upplevdes mellan temana i teorin, men på grund av att förändringar var tvungna att ske suddades gränserna ut mellan temana.
38 Materialet är hämtat ur handlingar skickade till mig från Henrik Kvist, programchef för Taktiska Programmet vid ATS. Handlingarna består av Temabeskrivning vilket kan jämföras med kursbeskrivning, kommentarer till tematisk utbildning, stomplaner för utbildningsår 02/03 och 03/04 samt lärarutvärderingar.