Hur kan man förstå Astrid Cleve von Eulers agerande inom det pe- dagogiska området?
Den strategi som fanns i hennes agerande innehöll både anpass- ning till och utmaning av den rådande könsstrukturen. Det senare, som till stora delar misslyckades för Astrid Cleve von Euler som en- skild individ, bidrog förmodligen ändå till att tänja gränserna och vidga rummet av möjligheter för kvinnorna i det offentliga rummet så att det skulle finns teoretiska möjligheter at nå läroverkslärartjäns- ter för dem som valde att utbilda sig för sådana. När det gällde det pedagogiska förefaller det vara så att hon inte i grunden problemati- serade tänkande det kring kemiämnet, dess innehåll och genomför- ande. Det kan ses som en anpassning till den rådande strukturen och det rum av möjligheter den gav. En utmaning för att ge försörjnings- möjligheter. En anpassning som innebar att det av männen formule- rade innehållet inte ifrågasattes mer än marginellt.
Relationen till kvinnorna på utbildningsområdet var inte heller det entydigt. Å ena sidan bidrog med stor sannolikhet kontakter med ledande kvinnor till att Astrid Cleve von Euler fick möjligheter att arbeta som lärarinna. Nätverket i huvudstaden trädde i funktion. Däremot fungerade det inte i förhållande till läroboken. I det fallet var det annat än solidaritet med en kvinna som fällde avgörandet; även om valet av den boken inte skulle ha inneburit att kemiämnet hade fått ett annat innehåll vid flickskolorna, än det vid de allmänna läroverken etablerade och det som krävdes för högre studier i ämnet. Att vara kvinnlig akademiker innebar problem inom utbildnings- området. Å ena sidan var man utbildad för en tjänst på högre allmänt läroverk, vilket innebar en utmaning av den manliga könsstrukturen. Å andra sidan utmanades också de kvinnor som var seminarieutbil- dade. Astrid Cleve von Euler hanterade den situationen genom att på avgörande punkter anpassa sig till den manliga normen. Kompeten- sen var för henne det överordnade. Men den var definierad av män- nen och därmed nådde hon som kvinna inte ända fram. Hennes kapi- tal hade inte samma värde som om det tillhört en man. Könet betydde mer än den formella och reella kompetensen.
NOTER
1. Astrid Cleve von Euler disputerade 1898 som första kvinna i naturvetenskap. Hon arbetade sedan som forskare, först i Uppsala och sedan i Stockholm fram till 1917. 1918 blev hon föreståndare för Skoghallsverkens forskningslaboratorium. 1923 upphörde den tjänsten. Under resten av sitt liv fortsatte hon att forska utan att vara knuten till någon institut1on. Hon fick professors titel 1955.
2. Åhlinska skolan 1900/01 och 1901/02 1–2 undervisningstimmar/vecka, Lyceum för flickor vt 1902 3 ut/v. Årsredogörelser för respektive skola, Arkiv för respek- tive skola, SSA.
3. Astrid Cleve von Euler arbetade också som lärare i biologi vid Uppsala högre elementarläroverk för flickor 1926–29. Den perioden behandlas inte alls i denna text. 4. SSA, Anna Sandströms seminarium och skolas arkiv, Årsredogörelse 1911/12– 1916/17; Norra Reals arkiv, Årsredogörelser 1911/12–1915/16; Nya Elementar- skolans för flickor arkiv, Skolkataloger 1912/13–1915/16.
5. Dessutom var hon biologisk assistent vid Sv. Hydrografisk-biologiska kommissionen 1913–17 (SBL).
6. SSA, Norra Reals arkiv, Tjänstgöringsbetyg 1915 och 1916.
7. SSA, Norra Reals arkiv. Protokoll från arbetsenhetskonferenser 1913–1916. Astrid Cleve von Euler var provårshandledare för Eva Ramstedt 1915.
8. SSA, Norra Reals arkiv, Astrid Cleve von Eulers provårsuppsats 1912, s 1. 9. SSA, Norra Reals arkiv, Astrid Cleve von Eulers provårsuppsats 1912, s 4. 10. SSA, Norra Reals arkiv, Astrid Cleve von Eulers provårsuppsats 1912, s 3.
65 KOMPETENSELLERKÖN? – ASTRID CLEVEVON EULERSOMKEMILÄRARE
11. Övriga granskade läroböcker är: Abenius 1918, Bohlin 1911, Hagelin 1919, Inghe och Magnusson 1926, Lokmander och von Schéele 1912, Moll 1914, Moll och Starck 1924.
12. Realskolan var den lägre delen av läroverket och utgjorde grunden för gymnasiet. Den avslutades med en egen examen, realexamen och hade tillkommit som ett alternativ för de elever som inte ville fortsätta till högre studier vid universitet och högskolor.
13. SSA, Norra Reals arkiv, Astrid Cleve von Eulers provårsuppsats 1912, s 5. 14. SSA, Norra Reals arkiv, Astrid Cleve von Eulers provårsuppsats 1912, s 2. 15. SSA, Norra Reals arkiv, Astrid Cleve von Eulers provårsuppsats 1912, s 3. 16. SSA, Norra Reals arkiv, Astrid Cleve von Eulers provårsuppsats 1912, s 3. 17. SSA, Norra Reals arkiv, Astrid Cleve von Eulers provårsuppsats 1912, s 3. 18. I förord till kemiböcker avsedda för den skolformen lyftes ofta allmänbildning
fram.
19. Motiveringen till att ta bort boken från listan över rekommenderade läroböcker var: ”För litet analys av experiment. Mycket som ej tillhör kursen. Elevlaborationer saknas. Dogmatisk. Detaljer.” (Tidning för Sveriges Läroverk 1935, nr 24). 20. Anna Ahlström, som grundade och drev Nya elementarskolan för flickor och
Astrid Cleve von Euler var bägge med i Uppsala kvinnliga studentförening. De arbetade också tillsammans inom kvinnorörelsen.
21. De skolor som granskats är Wallinska skolan, Anna Sandströms skola och se- minarium, Sofi Almqvists samskola, Nya Elementarskolan för flickor, Åhlinska skolan, Lyceum för flickor och Whitlockska samskolan. Granskningen gäller läs- åren 1917/18–1927/28. SSA, Respektive skolas arkiv, Årsredogörelser för läs- åren 1917/18–1927/28.
22. Det är också värt att notera att det seminariet var på väg att läggas ner vid den här aktuella tidpunkten.
23. Astrid Cleve von Euler var en av de kvinnor som undertecknade skrivelser från ABKF i frågan om kvinnors rätt att få tjänster vid högre allmänna läroverk. I och med det ingick hon i en gruppering som mer eller mindre tydligt ifrågasatte de seminarieutbildade flickskolelärarinnornas utbildning.